Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte.
Syftet med den europeiska konventionen om samproduktion av filmverk (FördrS 48/1995, den europeiska konventionen) är att främja och underlätta uppkomsten av samproduktioner av filmverk mellan europeiska parter. Den europeiska konventionen uppfyller inte längre behoven filmbranschens behov, vilket bland annat beror på den digitala utvecklingen och de förändrade finansiella instrumenten inom filmbranschen. Även behovet av samarbete har förändrats och begränsar sig inte längre till europeiska länder vid samproduktion av filmverk, utan samarbetet är numera globalt.
Med anledning av ändringarna ovan godkände Europarådet 2017 Europarådets konvention om samproduktion av filmverk (den reviderade konventionen). Konventionen är öppen för Europarådets medlemsstater och andra stater som är parter i Europeiska kulturkonventionen. Dessutom kan Europarådets ministerkommitté bjuda in vilken stat som helst utanför Europarådet och även Europeiska unionen att gå med i konventionen.
Förslagets konsekvenser
Det är enligt kulturutskottet mycket viktigt för den finländska filmen och vår audiovisuella produktion att den reviderade konventionen sätts i kraft nationellt, eftersom båda branscherna internationaliserats snabbt och samma utveckling också pågår i Finland. Den nya konventionen gör det möjligt för finländska produktionsbolag att vara officiella samproducenter med en mindre relativ finansiell andel än tidigare. I nuläget kräver exempelvis ett europeiskt samproducerat filmverk med en budget på 10 miljoner euro en investering på en miljon euro av ett finländskt produktionsbolag. Efter att den nya konventionen trätt i kraft räcker det med hälften, alltså 500 000 euro, som investering. Det förbättrar i hög grad möjligheterna för våra finländska produktionsbolag att delta i samproduktioner.
Utskottet anser att bättre möjligheter för finländska produktionsbolag att starta och genomföra filmproduktioner ger oss större möjligheter att värna och diversifiera vår inhemska filmkonst, inklusive dokumentärfilmer. Det är viktigt att se till att det europeiska filmutbudet vidgas vid sidan av det anglosaxiska utbudet.
Samproduktion av filmverk ger finländsk filmkonst nya jobbmöjligheter och finländska produktionsbolag nya samarbetsmöjligheter. Filmproduktioner som förläggs till Finland har dessutom positiva hävstångseffekter, eftersom produktionerna inte bara sysselsätter filmbranschen utan också anställda inom bland annat hotell- och restaurangbranschen.
Många länder har redan nu hunnit sätta i kraft den nya konventionen. Enligt ett sakkunnigyttrande har det lett till att finländska produktionsbolag har varit i underläge, i synnerhet i samproduktioner där det har behövts ett större antal europeiska samproduktionsländer exempelvis för ansökan om bidrag från fonden Eurimages eller för ansökan om bidrag inom delprogrammet Media inom EU:s program Kreativa Europa. Den ofördelaktiga situationen för finländska produktionsbolag försvinner nu i och med att avtalet sätts i kraft nationellt.
Ålands ställning
Både den europeiska konventionen och den reviderade konventionen innehåller sådana bestämmelser om kultur som enligt 18 § 14 punkten i självstyrelselagen för Åland hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Följaktligen måste det i enlighet med 59 § 1 mom. i självstyrelselagen inhämtas bifall av Ålands lagting för att bestämmelserna ska bli gällande i landskapet. Republikens president beslutade den 14 januari 2022 inhämta bifall av lagtinget till att konventionerna sätts i kraft.