Allmän motivering

Syftet med propositionen är att göra eleverna i grundskolan till aktivare deltagare. Den föreslagna lagen stärker elevkårsverksamhetens roll när det gäller att öka elevernas delaktighet, påverkansmöjligheter och möjligheter att bli hörda. Förslaget fullföljer de i politikprogrammet för medborgarinflytande uppställda målen att utveckla skolan och läroanstalterna så att de fostrar eleverna till aktiva och demokratiska medborgare.

Här i Finland är vi med fog bekymrade över elevernas bristande intresse för folkrörelser och andra instrument för medverkan. Studien Civics — Ung i demokratin (2000) t.ex. avslöjar att unga som går ut grundskolan i vårt land är insatta i samhällsfrågor men passiva. I inget annat land är ungdomar i samma ålder lika ointresserade av samhälleliga aktiviteter. De sitter inne med de grundläggande kunskaper som krävs för ett aktivt medborgarskap, men saknar de färdigheter och attityder som en aktiv medborgare behöver.

Det har också ansetts att det brister i elevernas påverkansmöjligheter och elevinflytandet i skolorna. På många håll har röster höjts för att eleverna i större utsträckning bör få ta del i gemensamma ärenden. Det har kunnat påvisas att erfarenhet av delaktighet under skoltiden korrelerar med ett aktivt medborgarskap i vuxen ålder.

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen poängteras elevernas medverkan och medinflytande inte minst när det gäller undervisningen i samhällslära. Grunderna för den rikstäckande läroplanen förutsätter att det av de lokala läroplanerna framgår hur temaområdet "Deltagande, demokrati och entreprenörskap" kommer att läggas upp i skolorna. Skolans lärmiljö och verksamhetsformer ska, som det står i grunderna, stödja elevens utveckling till en självständig, företagsam, målmedveten, samarbetskunnig och aktiv medborgare och stödja eleven i att bilda sig en realistisk bild av sina möjligheter att påverka.

Utskottet instämmer i det en av de utfrågade experterna påpekade, nämligen att man lär sig medverkan genom medverkan. Personliga erfarenheter av medverkan i ungdomen är den mest plausibla förklaringen till aktiviteter i vuxen åldern. Elevkårerna har vid sidan av uppmuntran hemifrån och organisationsverksamhet spelat en avgörande roll då det gällt att få unga att utvecklas till samhällsdugliga medborgare och kommer också fortsatt att göra det. Skolans uppgift är att bibringa färdigheter för ett aktivt medborgarskap såsom att kunna och ha mod att uttrycka sig, även på fler än ett sätt, diskutera syftet med en verksamhet och delta i den offentliga debatten, överlägga i konstruktiv anda och i samråd försöka komma fram till acceptabla lösningar samt lösa konflikter utan våld och godkänna olikheter. Elevkåren kan hjälpa till att utveckla dessa färdigheter.

Utskottet menar att den grundläggande undervisningen är den enda tid då man kan försäkra sig om att alla i samma ålderklass får de kunskaper och färdigheter som en medborgare behöver. I annat fall uppstår en ojämlik fördelning i medborgarnas aktivitet.

Satsningarna på elevkårsverksamhet har fått en gynnsam start under regeringens politikprogram för medborgarinflytande, och utskottet ser det angeläget att utbildningsförvaltningen fortsätter med dem men med utvidgning till en engagerande skolkultur. Elevkårsarbetet bör i mån av möjlighet fås att bli ett naturligt och vitalt inslag i skolornas vardag och bidra till utvecklingen till ett aktivt medborgaskap.

Regeringen utgår i sin proposition från att elevkårerna inte är obligatoriska. Utskottet accepterar förslaget men vill samtidigt understryka att det i praktiken bör finnas beredskap att ändra på attityder och beteenden. Skolorna bör försöka bli lyssnande, inspirerande och engagerande verksamhetsmiljöer. I en sådan miljö har eleverna en chans att öva sig att ta ansvar. Elevkårerna är ett redskap för att öka elevernas delaktighet och aktivitet. Därför är det viktigt att så många skolor som möjligt väljer att ha en elevkår, understryker utskottet.