Allmän motivering

Målet med propositionen är att sänka åldern för när högskolestudierna inleds och att studieplatserna ska motsvara behoven bättre än i dag. Härigenom strävar regeringen efter att effektivisera utbildningssystemet, påskynda övergången från högskoleutbildning till arbetsmarknaden, höja sysselsättningsnivån och förbättra jämlikheten i utbildningshänseende. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Regeringen föreslår att antagningen till utbildning som leder till högskoleexamen ordnas genom en riksomfattande gemensam ansökan. Enligt propositionsmotiven finns det för närvarande fem separata riksomfattande ansökningsvägar enbart för högskoleutbildning som leder till examen och dessutom en mängd ansökningsvägar i synnerhet för universitetsstudier på magisternivå uppdelade på högskolor, fakulteter och t.o.m. ansökningsobjekt. Utskottet tillstyrker varmt regeringens förslag att göra tillgången till högskolestudier smidigare och att förenkla ansökningen, vilket är viktigt för de sökande. Högskolestudierna kan inledas snabbare när informationen om utbildningsutbudet är tillgänglig som en tydlig helhet för både de sökande och studiehandledningen. Ändringarna kan också förhindra att unga marginaliseras i fråga om utbildning och arbetsliv. De sökande behöver inte upprepat söka in till studier i samma omfattning som tidigare, eftersom förutsättningarna för att hitta det subjektivt sett bästa utbildningsalternativet ökar jämfört med om man använder sig av separata ansökningsvägar.

I propositionsmotiven konstateras att en gemensam ansökan för alla utbildningar som leder till högskoleexamen stärker den s.k. dualmodellen, eftersom de sökande ges en bättre helhetsbild av utbudet. Det är enligt utskottet viktigt att samtliga högskolors utbildningar presenteras på lika villkor i en och samma service, så att de sökande kan jämföra yrkeshögskolorna och universiteten och beakta att båda har högskolekaraktär men olika mål för utbildningen. Den sökande kan då enklare välja den lämpligaste utbildningen; en mer arbetslivsorienterad yrkeshögskoleutbildning eller en mer teoretisk universitetsutbildning. Tack vare gemensam ansökan inom hela högskolesektorn kan de sökande lättare hitta utbildning som motsvarar de individuella behoven och den aktuella livssituationen.

Propositionen föreslår att en bestämmelse fogas till universitetslagen och yrkeshögskolelagen som gör det möjligt att reservera en del av studieplatserna för personer som söker en studieplats för första gången. Målet är att så många som möjligt av dem som söker till sin första studieplats som leder till högskoleexamen ska antas av högskolan. Regeringen siktar alltså till att bidra till en ökad likabehandling inom utbildning när högskoleutbildningen, som visat sig gå i arv, blir tillgänglig för allt fler.

Vid sidan av den gemensamma ansökan till utbildning som leder till examen föreslår regeringen att högskolor och andra utbildningsanordnare dessutom ska erbjudas möjlighet att presentera annat utbildningsutbud i samma centraliserade webbtjänst. En mer ändamålsenlig presentation av möjligheterna att delta i sådan utbildning som inte leder till examen och som är avsedd för uppdatering av kunnandet och för livslångt lärande minskar antalet sökande som konkurrerar om studieplatser i den gemensamma ansökan.

Utskottet befarar att särskilt de unga som funderar på vilka studiemöjligheter de har inte hinner få tillräckligt med information om reformens konsekvenser för deras framtida val. Det gäller därför att se till att det ges tillräckligt med information om reformen. Bland annat måste man informera om hur systemet fungerar. Vidare måste man ge klar och entydig information om vad som gäller vid kommande ansökningar för dem som anmäler sig som frånvarande. En sökande som tar emot en studieplats och anmäler sig som frånvarande kan, enligt utredning från undervisnings- och kulturministeriet, vid följande års ansökan inte längre hänföras till den grupp för vilka platser kan reserveras. För dem som helt avstår från sin studierätt gäller att de inte längre kan återgå till den grupp för vilka platser kan reserveras.

Utskottet har i åtskilliga betänkanden och utlåtanden uttryckt oro över studiehandledningen. Också denna reform, och i synnerhet det att en del av nybörjarplatserna reserveras för dem som söker sin första studieplats, ökar behovet av studiehandledning såväl på andra stadiet som i högskolorna.

Kvoter för dem som söker sin första studieplats

Enligt regeringsprogrammet ska inträdet till högskolestudier bli smidigare och huvudantagningarna reserveras för sökande som inte har studierätt eller någon tidigare examen på motsvarande nivå. Det föreslås att skrivningen i regeringsprogrammet genomförs stegvis. I det första steget, som nu är aktuellt, föreslår regeringen en ny bestämmelse i 36 § 3 mom. i universitetslagen och i 22 § 3 mom. i yrkeshögskolelagen om att högskolorna kan reservera en del av de studieplatser som ansökan gäller för personer som inte tidigare har avlagt högskoleexamen inom utbildningssystemet i Finland eller tagit emot en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen. Enligt uppgift kommer högskolorna på grund av tidsmässiga skäl inte att införa denna kvot när lagen träder i kraft. Utskottet menar därför att regeringen skyndsamt måste lämna en proposition om det andra steget, så att systemet får en permanent lösning så snabbt som möjligt.

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat ett utlåtande om propositionen. Grundlagsutskottet säger i sitt utlåtande att det handlar om utbildningspolitiska mål av det slag som utskottet ansett ge universiteten rätt att i rimlig utsträckning gynna vissa, med allmänna kriterier definierade kandidatgrupper, så som färska studenter, när det behövs för att uppnå målen. Grundlagsutskottet konstaterade vidare att särbehandlingen av dem som ansöker om sin första studieplats måste också bedömas mot 16 § 2 mom. i grundlagen. Enligt momentet ska det allmänna säkerställa lika möjligheter för var och en att enligt sin förmåga och sina särskilda behov också få annan utbildning än grundläggande utbildning. Grundlagsutskottet menar att ur individens synvinkel innebär detta ett erkännande av principen om livslång utbildning. De föreslagna bestämmelserna har särskilt för universitetens del också kopplingar till grundlagens 16 § 3 mom. om vetenskapens, konstens och den högsta utbildningens frihet. Rent praktiskt handlar det om huruvida kvoterna används och hur stor kvoten är.

Kulturutskottet bad i mars 2013 att grundlagsutskottet lämnar ett nytt utlåtande om huruvida de ordalydelser som kulturutskottet överväger uppfyller de konstitutionella kraven. I detaljmotiveringen redogörs för innehållet i utlåtandena och hur de beaktats.

Undervisnings- och kulturministeriet måste bereda det andra steget i reformen så att grundlagsutskottets konstitutionella anmärkningar om jämställdhet beaktas redan i propositionen. Det är av högsta vikt att alla sökande tillförsäkras ett fullgott rättsskydd.

Det är enligt utskottet likaså viktigt att regeringen på det sätt som sägs i propositionen utvecklar bland annat förfaranden för överflyttning inom och mellan högskolorna för sådana studerande som under studiernas gång eller efter avlagd examen vill fortsätta studera. En förutsättning för likabehandling av de studerande är att begreppet överflyttande studerande preciseras och att förfaringssätten förtydligas.