Motivering
Av de orsaker som nämns i propositionen och på grundval
av erhållen utredning finner utskottet propositionen nödvändig
och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med följande anmärkningar.
Syftet med propositionen är att de praktiska åtgärder
som ansluter sig till den gemensamma ansökan skall skötas
på det ställe där också antagningen
görs dvs. i yrkeshögskolorna. Enligt vad utskottet
erfarit har länsstyrelserna i och för sig skött
sina uppgifter i samband med den gemensamma ansökan till
yrkeshögskolorna bra. Utskottet omfattar dock motiveringen
i propositionen om att lagändringen således endast
betyder att de praktiska åtgärderna överförs
till yrkeshögskolorna. I övrigt fortgår
ansökningssystemet för yrkeshögskolorna
i sin nuvarande form. Också efter reformen finns det fortfarande bara
ett riksomfattande system för ansökan till yrkeshögskolorna.
Det nya systemet kan enligt utskottet anses vara enklare därför
att ett mellanskede i den gemensamma ansökningsprocessen
faller bort. Sökanden har direkt kontakt med den läroanstalt
till vilken han eller hon söker.
Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet har lagändringen
motiverats med ökad autonomi för yrkeshögskolorna.
Utskottet understryker att det är frågan om en
separat lagändring och avsikten med den är inte
att ta ställning till yrkeshögskolornas position.
Utskottet har uppmärksamgjorts på om den studerandes
rättssäkerhet garanteras efter reformen. Det har
bland annat lyfts fram farhågor för att man inte
i alla yrkeshögskolor känner till grunderna för
intagning till utbildningsområden i de olika yrkeshögskolorna.
Det har också ifrågasatts om studerande i fråga
om grunderna för intagning till alla yrkeshögskolor
vägleds med lika stor sakkunskap, t.ex. i det fall att
studeranden inte har fyllt i varje punkt som gäller ansökan
på intagningskortet rätt. Utskottet understryker
yrkeshögskolornas ansvar för att den studerandes
rättssäkerhet garanteras.
Utskottet menar att det inte med tanke på rättssäkerheten
torde finnas några problem i anknytning till att uppgifterna
lagras. Ansökningarna lagras också efter reformen
i ett riksomfattande ADB-system. Med stöd av erhållen
utredning konstaterar utskottet att det tekniskt inte ens är
möjligt att en yrkeshögskola ur systemet skulle
kunna inta sökanden som har andra önskemål
beträffande ansökningen.
Utskottet vill understryka det växande behovet av studiehandledning
bland studerandena överlag. Större satsningar
bör göras på utbildningen av studiehandledare.
Utskottet finner det klart att denna reform också ökar
behovet av studiehandledning bland studerandena. Studerandena på andra
stadiet har enligt de sakkunniga utskottet har hört redan
nu haft svårt att skapa sig en bild av yrkeshögskolorna
och deras breda utbud. Hittills har det varit möjligt att
använda handledningstiden i huvudsak till att reda ut yrkeshögskolornas
studieutbud när den handledning som gäller ansökningen
har klarats av genom att redogöra för ett enda
riksomfattande ansökningssystem. När läget
nu ändras kommer behovet av handledning att öka.
Utskottet anser att reformen av det gemensamma ansökningssystemet
förutsätter regionalt samarbete mellan yrkeshögskolorna.
Om yrkeshögskolorna samarbetar kring informationen och
marknadsföringen hindrar detta för sin del också eventuella överdrifter
i marknadsföringen.
Utskottet betonar att yrkeshögskolorna tydligt bör
särskilja den i dagens läge ofta aggressiva marknadsföringen
från den myndighetsuppgift som förutsätter
att handledningen och rådgivningen i anknytning till den
gemensamma ansökningen genomförs utifrån
jämlika premisser också då det gäller
dem som söker till andra yrkeshögskolor.
Enligt propositionen beräknas behovet av personal för
uppgifter som gäller gemensam ansökan till yrkeshögskolorna
uppgå till 29 årsverken, dvs. 0,5—1,5 årsverken
per yrkeshögskola. Enligt vad utskottet har erfarit kan
en del av detta behov tillfredsställas om den nuvarande
personalen i större utsträckning koncentrerar
sig på uppgifter i anknytnig till den gemensamma ansökan,
men det behövs också ny personal. Den gemensamma
ansökan för antagningen på hösten
och höstens gemensamma ansökan för antagningen
på våren föranleder bara uppgifter på viss tid.
Utskottet har dock sina dubier om huruvida det i regeringens proposition
föreslagna anslaget på 500 000 euro per år
under en treårstid är tillräckligt. Utskottet
konstaterar att anslaget inte är tillräckligt
stort. Utskottet understryker att kommunerna inte bör ges
nya uppgifter utan full finansiering. Utskottet finner det också lämpligt
att länsstyrelsernas nuvarande yrkeskunniga personal, som
deltar i de gemensamma ansökningarna, utses till utbildare
när det nya systemet införs. På detta
sätt kan yrkesskickligheten bland dem som nu handhar uppgifterna också utnyttjas
efter reformen, menar utskottet.
Utskottet anser att det är nödvändigt
att regeringen noggrant följer med att yrkeshögskolorna genomför
informationen effektivt och objektivt när det nya antagningsregistret
har införts. Vid behov bör åtgärder
vidtas för att garantera studerandenas rättssäkerhet
och se till att de får tillräcklig information
om grunderna för antagningen och andra omständigheter
i anslutning därtill.