Kulturutskottet konstaterar att syftet med propositionen i fråga om den grundläggande yrkesutbildningen är att säkerställa att de ekonomiska resurser som yrkesutbildningen har till sitt förfogande men som kommer att bli allt knappare under de kommande åren så effektivt som möjligt utnyttjas för att motsvara utbildningsbehovet i olika regioner och branscher för att på detta sätt säkerställa tillgången på utbildning. Tillstånden att ordna utbildning kommer enligt uppgift att granskas med en neutral utgångspunkt visavi utbildningsanordnarna. 

Vidare föreslås vissa ändringar som gäller prestationsregistret för fristående examina och bestämmelserna om försök med vuxenutbildning. Utbildningsstyrelsen ska föra ett prestationsregister för fristående examina för examenskommissionernas räkning, men svarar för de uppgifter som enligt 7 § 5 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning ankommer på registerföraren. Propositionen innebär att Utbildningsstyrelsen på det sätt som nämns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i personuppgiftslagen (523/1999) svarar för datasystemen och för att de data som ingår systemen är korrekt lagrade, tillgängliga, användbara, skyddade, integrerade och oföränderliga samt även för andra omständigheter som påverkar kvaliteten på uppgifterna. 

Propositionens förslag som gäller bestämmelserna om försök innebär att de i fortsättningen ska tillämpas såväl på utbildning som förbereder för fristående examen som på själva examen. Bestämmelserna om fristående examina kommer därmed att motsvara bestämmelserna om yrkesinriktade grundexamina.  

I sitt utlåtande (GrUU 18/2016 rd) om propositionen anser grundlagsutskottet att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Sammantaget menar kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 

Enligt propositionen underskred 41 utbildningsanordnare 2015 det maximala antalet studerande i sina tillstånd att ordna utbildning och 27 av dem underskred maximiantalet på ett mer signifikativt sätt. Omkring hälften av dem hade enligt den statistik som är tillgänglig för 2015 anpassat sitt studerandeantal i syfte att bereda sig på de nedskärningar i antalet studerande som undervisnings- och kulturministeriet föreskriver utbildningsanordnarna för 2016. I fråga om ca 13 procent av samtliga anordnare av grundläggande yrkesutbildning är anledningen till att de inte nått upp till det maximala studerandeantalet åtminstone delvis oklar. En del av anordnarna kan ha välgrundade skäl som sammanhänger med själva anordnandet, men för andra är maximiantalet i tillståndet antagligen högre än de reella utfallsmöjligheterna för ifrågavarande utbildning. Flera av dem har också underskridit maximiantalet under många år i följd. För dessa utbildningsanordnares del vore det motiverat att justera maximiantalet. För de anordnare som har ett oklart skäl till att maximiantalet underskridits, rör det sig om en underskridning på inemot 1200 studerande. 

Enligt propositionen kan bestämmelserna om antalet studerande i utbildningsuppgiften ändras på initiativ av myndigheten om utbildningsanordnaren upprepade gånger har ordnat utbildning i mindre omfattning än vad som anges i tillståndet. Myndighetsåtgärden måste dessutom grunda sig på tryggande av ett mångsidigt regionalt utbildningsutbud eller en jämlik behandling av utbildningsanordnarna.  

I vissa yttranden har det framförts oro över utbildningsanordnarnas möjlighet att komma till tals och ge en utredning innan tillståndet ändras. Utbildningsanordnarna har en lagfäst rätt att bli hörda om det på myndighetsinitiativ övervägs att ändra tillståndet att ordna utbildning. Förvaltningslagen (434/2003) är en allmän lag med bestämmelser bland annat om hörande och annat förfarande i samband med ändring av tillstånd att ordna utbildning och undervisnings- och kulturministeriet ska följa bestämmelserna när det handlägger förvaltningsärenden. Det finns därför inget skäl att särskilt lagstifta om saken i lagen om grundläggande yrkesutbildning eller nämna den i propositionsmotiven. 

Kulturutskottet framhåller betydelsen av att höra utbildningsanordnaren när man reder ut grunderna för och behovet av att ändra ett tillstånd utan ansökan. Den föreslagna temporära bestämmelsen gör det möjligt att justera maximiantalet studerande nedåt om utbildningsanordnade antingen underskridit antalet upprepade gånger eller gjort det utan grundad anledning. Det blir alltså inte möjligt att göra en justering nedåt i fråga om sådana anordnare som erbjuder utbildning som efterfrågas upp till det maximiantal som nämns i tillståndet. Utskottet framhåller vidare att maximiantalet studerande bara kan sänkas till respektive utbildningsanordnares faktiska antal studerande i genomsnitt år 2015. 

Utskottet menar att det är viktigt att i samband med granskningen av tillstånden i tillräcklig utsträckning utgå från den regionala och branschspecifika tillgången på utbildning och det faktiska regionala behovet av arbetskraft. Reformen får inte äventyra det studerandeantal som en kontinuerlig verksamhet kräver inom små branscher och inte heller försvaga verksamheten på centrala områden inom näringslivet. Utskottet påpekar att bedömningskriterierna måste vara tydliga och jämförbara när möjligheterna och behoven att skära i utbildningsanordnarnas tillstånd övervägs. Utskottet menar att det i detta sammanhang också bör vara möjligt att öka nybörjarplatserna inom områden där det finns ett tydligt behov antingen på grund av en omfattande efterfrågan eller för att trygga en jämlik behandling av utbildningsanordnarna. Utskottet poängterar också folkhögskolornas möjligheter att fortsatt ordna yrkesutbildning. 

Kulturutskottet ser positivt på att examenskommissionernas processer blir enhetliga och mer kundorienterade. Om reformen lyckas kommer den att underlätta examenskommissionernas arbete. Examenskommissionernas uppgift är att övervaka riktigheten i avläggandet av examina och delar av examina och se till att bedömningen står i korrekt relation till examensgrunderna. Lagändringen förväntas i praktiken leda till att examenskommissionernas registerföring sker samstämmigt med stor informationssäkerhet och god datahantering och att ärendeprocesserna blir mer kundorienterade. Allt detta stödjer totalreformen av den yrkesinriktade vuxenutbildningen.  

Kulturutskottet finner det viktigt att man i examenskommissionerna försäkrar sig om att det finns tillräcklig expertis med hänsyn till det breda spektret av examina och till att det kommer att ske vissa sammanslagningar av kommissioner i framtiden. Examenskommissionerna bör fokusera på uppgifter som har att göra med kvalitetssäkring av läroanstalter. 

Förslaget till ändring av 16 § i lagförslag 1 gör det möjligt att bestämmelserna om försök också tillämpas på examina som avläggs, utöver på förberedande utbildning. Reformen främjar export av utbildning och utbildning för invandrare. I sakkunnigyttrandena har det betonats att främjande av utbildningsexport kräver möjligheter att avvika från de kompetensområden som har definierats utifrån den finländska arbetsmarknadens behov, eftersom den yrkesutbildning som exporteras måste kunna anpassas till marknadsbehovet i ett annat land. 

Kulturutskottet uttalar sitt starka stöd för att inleda försök med att exportera yrkesutbildning. Sakkunnigutfrågningen har emellertid blottat ett behov att precisera definitionerna av uppdragsutbildning och utbildningsexport.  

Utskottet håller med om att Finland behöver en enhet för utbildningsexport som koordinerar och marknadsför utbildning i samverkan med export av finländsk industri. Utbildningsexport måste bli en del av projektet Sysselsättning och konkurrenskraft. 

Men utskottet ser det samtidigt som viktigt att en eventuell utbildningsexport inte försvagar basfunktionerna inom yrkesutbildningen. Exporten bör tvärtom stärka dessa funktioner. Exporten ska ses som en välkommen möjlighet att föra ut finländsk kompetens på utbildningsområdet exempelvis genom att sälja möjligheten att avlägga vissa yrkesexamina eller utbildning av yrkeslärare på ort och ställe i målländerna. 

Kulturutskottet beklagar att det inte har varit möjligt att under beredningen av reformen beakta det som utskottet redan tidigare har anfört om tidtabellen för en översyn av hela yrkesutbildningen. Det vore angeläget att den planerade reformen av styrningen och finansieringen av yrkesutbildning i mån av möjlighet görs samtidigt (KuUU 3/2015 rd—RP 30/2015 rd). Utskottet är också mycket bekymrat över att anslagsnedskärningarna genomförs 2017 medan utbildningsanordnarna erbjuds nya sätt att genomföra dem först i början av 2018.  

Riktlinjerna för reformen har inbegripit tanken på att avstå från det sätt på vilket yrkesinriktade grundexamina avläggs och övergå till ett enda sätt att avlägga yrkesexamen, dvs. i form av fristående examen, oberoende av det sätt på vilket kunskaper inhämtats. Avsikten är samtidigt att stärka arbets- och näringslivets roll i utvärderingen av kompetens och i planeringen av hur kompetens ska visas. I synnerhet när det gäller unga personer kräver en övergång till fristående examina att det finns en insikt om att det är läraren som är expert på kunskapsutvärdering. Utskottet understryker att man vid övergången till ett system med fristående examina i lärarutbildningen försäkrar sig om kompetensen hos de lärare som arbetar i examenskommissionerna och ser till att bedömningspraxis är enhetlig. Ett trovärdigt system för yrkesutbildningen förutsätter enligt expertisen att bedömningspraxis standardiseras. Ansvaret för bedömningen ska i första hand vila på undervisningspersonalen.