Allmän motivering

Allmänt

Den proposition som är under behandling grundar sig till stor del på den internationella utvärderingen av Finlands Akademi som genomfördes 2013, förslaget från en expertgrupp om reformering av statens forskningsinstitut och statsrådets principbeslut av den 5 september 2013 om samma sak.

De viktigaste punkterna i propositionen är förslagen om ändrad sammansättning och ändrade uppgifter för styrelsen för Finlands Akademi, inrättande av ett råd för strategisk forskning och en kommitté för forskningsinfrastruktur och ett utökat maximiantal akademiker. De föreslagna ändringarna är motiverade och värda att stödja, anser utskottet.

I fråga om kommittén för forskningsinfrastruktur och om statens infrastrukturpolitik i allmänhet hänvisar utskottet till sitt utlåtande till finansutskottet om statens budgetproposition för 2014 (KuUU 18/2013 rd — RP 112/2013 rd) där utskottet ansåg det vara nödvändigt att infrastrukturpolitiken dras upp utifrån riktlinjerna för och de särskilda insatsområdena inom landets allmänna vetenskapspolitik när färdplanen för den nationella forskningsinfrastrukturen uppdateras 2014. Utskottet ser det fortfarande som viktigt att investeringarna i infrastruktur genomförs så att de är till största möjliga nytta för den inhemska forskningen på högsta nivå.

Utfrågade sakkunniga ville på bred front peka på dels vetenskapens tillstånd och frihet, dels den försvagade finansieringen av vetenskaplig forskning totalt sett. Högskoleutbildningen och den vetenskapliga forskningen är av central betydelse för Finlands framtid, befolkningens välfärd och en hållbar tillväxt. Högkvalitativ grundforskning och undervisning, tillämpad forskning och innovationsverksamhet stöder alla varandra. Om det brister i något av elementen går det ut över de övriga.

När det gäller den totala forskningsfinansieringen hänvisar utskottet till sitt utlåtande till finansutskottet om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2015—2018 (KuUU 4/2014 rd — SRR 4/2014 rd). Utskottet konstaterade bland annat att alla förvaltningsområden måste bidra till anpassningen och att nedskärningar är nödvändiga med tanke på de statsfinanserna. Kulturutskottet understryker att det rådande tillståndet i statsfinanserna också lägger fast de yttre ramarna för den aktuella propositionen.

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande synpunkter och ändringsförslag.

Strategisk forskning

Enligt uppgift till utskottet har de politiska beslutsfattarna världen över insett behovet av att stödja sig på evidensbaserad kunskap och därmed erkänt att forskningsdata behövs som grund och stöd för beslutsprocessen. Den strategiska forskningen i vårt land har till uppgift att ge beslutsfattarna material för att också vi ska kunna bevara det nordiska välfärdssamhället och också att bidra till att förbättra vår kunskapsbaserade konkurrenskraft. I den strategiska forskningen stärks beslutsfattarnas roll när de problem som ska lösas preciseras. Kulturutskottet tillstyrker det nya instrumentet för inriktning och finansiering av forskning baserad på den vetenskapliga expertisen i rådet för strategisk forskning.

Finansieringen överförs från statens forskningsinstitut, Finlands Akademi och Tekes. Det finansiella instrumentet har ett anslag på 16 miljoner euro 2015, 40 miljoner euro 2016 och 57 miljoner euro 2017. Finansieringen utgör cirka 3 procent av vår årliga offentliga forskningsfinansiering.

Utskottet framhåller att Finlands Akademis centrala roll som finansiär av vetenskaplig forskning kommer att bestå, eftersom det inte föreslås några ändringar i arrangemangen för den forskning som finansieras av de vetenskapliga forskningsråden. Den finansiering forskningsråden beviljar är ungefär sex gånger så stor som den finansiering det strategiska forskningsrådet beviljar.

I centrum för den reform som gäller strategisk forskning står de ämnesområden, dvs. teman och prioriteringar, som statsrådet bestämmer på en mycket allmän nivå. När områdena för forskning väljs övervägs också deras samhälleliga betydelse men hänseende till beslutsfattandet. För forskarna är det här en ny dimension och en utmaning när det ska bedömas hur resultatet av konkurrensutsatt forskning ska tillämpas och utnyttjas på ett mångsidigt sätt. Utskottet framhåller att reformen, om den slår väl ut, kan öka användningen av vetenskaplig forskning i det politiska beslutsfattandet i betydande utsträckning och också allmänt taget förbättra den viktiga dialogen mellan vetenskap och politik i fråga om alla offentliga forskningsresultat.

Utskottet påminner om att det inte är främmande för forskarsamfundet att undersöka frågeställningar som andra har definierat, eftersom forskarna utför beställd forskning och forskning som service, myndighetsuppgifter och lärdomsprov under sin forskarutbildning om ämnen som bestäms av organisationer utanför universiteten. Offentliga forskningsfinansiärer bekostar redan nu forskning som utöver vetenskapliga genombrott har resulterat i tillämpliga eller användbara data.

Utskottet understryker den viktiga riktlinje som drogs upp i statsrådets principbeslut, nämligen att statsrådet och ministerierna inte ska vara involverade i fördelningen av denna finansiering till enskilda forskningsprojekt eller forskningsprogram. För valet av den forskning som ska finansieras inrättas rådet för strategisk forskning i anslutning till Finlands Akademi.

Det är enligt utskottet mycket viktigt att det finansiella instrumentet för strategisk forskning och de tillhörande mekanismerna för att rikta forskningen inte blandas ihop med den finansiering som överförs till statsrådets kansli för att användas för forsknings-, utvärderings- och utredningsverksamhet som gäller ministeriernas direkta informationsbehov.

Valet av ämnesområde för strategisk forskning

Vid utfrågningen tog de sakkunniga särskilt fasta på valet av ämnesområden för strategisk forskning. Statsrådet ska på föredragning årligen fatta beslut om tema- och prioritetsområden för den strategiska forskningen.

Det första förslaget till tema- och prioritetsområden läggs fram av rådet för strategisk forskning, som enligt propositionen till övervägande del ska bestå av vetenskapligt meriterade personer. Utifrån rådets förslag hörs såväl forskningssakkunniga som forsknings- och innovationsrådet under en urvalsprocess som statsrådets kansli samordnar. Statsrådets uppgift är att plocka ut de teman som rör frågor som är svåra att lösa i den samhälleliga beslutsprocessen.

Enligt uppgift kommer de ämnesområden som kan beviljas medel genom det finansiella instrumentet för strategisk forskning att vara så omfattande att största delen av den finländska högklassiga och samhälleligt beaktansvärda forskningen redan nu med största sannolikhet skulle falla under något område. Statsrådet definierar temaområdena så att de som eventuellt vill anhålla om finansiering får full frihet att planera ansökan utifrån forskningens premisser. Statsrådet deltar inte i det egentliga valet av projekt eller de egentliga besluten om finansiering.

Den finansiering som genereras för forskningen gör det möjligt att finansiera projekt som pågår flera år, exempelvis 3—6 år, vilket ger möjlighet att inrikta och genomföra projekten på ett sätt som ger stabilitet och långsiktighet. Utskottet framhåller att även om temaområdena ses över årligen kommer finansieringen att vara mera varaktig än den typiskt sett har varit när det gäller offentlig forskning.

Det är enligt utskottet mycket viktigt att vetenskaplig expertis utnyttjas på bred front på det sätt som avses i propositionen när rådet för strategisk forskning utarbetar sina förslag till tema- och prioritetsområden och statsrådet fattar beslut om dem. Detta främjar den öppna dialog som forskare och politiska beslutsfattare av i dag måste föra. Det garanterar också öppenheten och trovärdigheten hos den strategiska forskningen och garanterar dess samhälleliga acceptabilitet.

Rådets ställning och sammansättning

Vid utfrågningen fäste de sakkunniga särskild uppmärksamhet vid valet av medlemmar till rådet för strategisk forskning. Kulturutskottet stödjer de valkriterier som föreslås i propositionen. Enligt kriterierna ska minst hälften av medlemmarna vara erkända forskare och minst hälften ska ha erfarenhet av tillämpning eller utnyttjande av forskningsresultat (användare av forskning) vilket innebär att en del av medlemmarna måste uppfylla alla dessa krav (s.k. dubbel majoritet, enligt propositionsmotiven). Dessutom ska det i rådet finnas erfarenhet av ledning av omfattande förändring inom förvaltningen eller näringslivet och annat arbetsliv eller forskning. Förutom dessa kriterier behöver bara den kvotprincip som framgår av jämställdhetslagen beaktas vid valet.

Kulturutskottet framhåller vikten av öppenhet och mångsidigt övervägande vid valet av medlemmarna i rådet för strategisk forskning. I propositionsmotiven sägs det att man vid valet på bred bas ska inbegära förslag till medlemmar från centrala aktörer, såsom högskolor, forskningsinstitut, ministerier och andra företrädare för arbetslivet. Utskottet konstaterar att rådet förutom när förslag till teman och prioritetsområden bestäms utövar offentlig makt bl.a. när den beslutar vilka forskningsprojekt som ska stödjas utifrån samhällelig betydelse och genomslagskraft samt forskningskvalitet. Såväl vid valet av medlemmarna i rådet som i rådets verksamhet överlag måste verksamhetens tillförlitlighet och offentliga trovärdighet understrykas.

Kulturutskottet understöder tanken på att likvärdigheten mellan de vetenskapliga forskningsråden, rådet för strategisk forskning och kommittén för forskningsinfrastruktur förverkligas så att deras ordförande alla har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Maktförhållandet mellan dessa organ blir därmed likvärdigt i förhållande till Finlands Akademi. Utskottet anser det därför motiverat att utnämningen av rådet för strategisk forskning sker i samma ordning som gäller för Finlands Akademis vetenskapliga forskningsråd och akademins styrelse.

Enigt förslaget ska rådet för strategisk forskning inrättas i anslutning till Finlands Akademi för att samverkanseffekten och stödet från akademin ska vara så betydande som möjligt. Det finns redan färdiga kontorslokaler, biträdande personal och expertis i fråga om utvärdering av forskningsprojekt och kännedom om forskarvärlden, vilket skapar en trovärdig ram för att starta upp verksamheten. Kulturutskottet understöder den föreslagna organisationen som bygger på Finlands Akademis nuvarande förvaltningsstruktur. Utskottet anser det viktigt att man vid skapandet av de administrativa processerna för ett nytt finansieringsinstrument för forskningen är särskilt uppmärksam på att verksamheten ska löpa och de befintliga resurserna användas på ett sådant sätt att behovet av tilläggsresurser för administrering minimeras och onödig byråkrati i ansöknings- och beslutsprocesserna undviks.

Nya mål — nya möjligheter

Kulturutskottet vill särskilt lyfta fram möjligheter till nya inriktningar av den vetenskapliga forskningen i anslutning till strategisk forskning. Reformen innebär att medel för forskning överförs från ministeriernas forskningsinstitut till rådet för strategisk forskning för att användas centralt. Genom konkurrensutsättning styrs finansieringen till projekt vars vetenskapliga meriter på bred bas utvärderas och jämförs med konkurrerande projekt. Utskottet understryker att den finansiering för strategisk forskning som samlats ihop från olika forskningsinstitut också kan sökas av de forskningsinstitut som har levererat finansieringen. Enligt utskottets bedömning leder reformen till att tilldelningen av den finansiering som reserverats för strategisk forskning kommer att bli öppnare för insyn och tydligare än förr grunda sig på vetenskaplig utvärdering. Enligt utskottets uppfattning kommer en nyinriktning av forskningsinsatserna att på ett påtagligt sätt blåsa nytt liv i det finländska forskningsfältet.

Kulturutskottet anser det också synnerligen lyckat att finansieringen av den strategiska forskningen kan fungera som medfinansiering i EU-projekt och andra internationellt finansierade forskningsprojekt, förutsatt att de överensstämmer med de tema- och prioritetsområden som statsrådet bestämt och rådets programstruktur. På detta sätt kan ett projekt motiveras och ges ett bredare internationellt sammanhang.

Ett stort hinder för deltagande i internationella forskningsprojekt är den njugga medfinansieringen och dessutom beklagligtvis att finländska forskare fortfarande förefaller att underskatta betydelsen av att söka internationell finansiering eller att de inte hinner delta i processerna för ansökning om internationell forskningsfinansiering. Det vore viktigt att i framtiden lägga ner energi på detta problem.

Enligt utredning till utskottet sker strategisk forskning ofta inom ramen för breda konsortier som kan leda till nya typer av gränsöverskridande sammanslutningar mellan olika slags organisationer, offentlig och privat sektor och till nya formationer av vetenskapsområden. Som exempel kan nämnas EU:s nya ramprogram Horisont 2020 för forskning och innovation, som består av tre områden, dvs. spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. Strukturen motsvarar i stort den som planerats för Finlands del: Finlands Akademi finansierar vetenskaplig forskning, Tekes tillämpad forskning och innovation och rådet för strategisk forskning sådan forskning som anknyter till samhällsutmaningar.

Under utfrågningen i utskottet framfördes farhågor om att det nya finansieringsinstrumentet skulle ha den effekten att finansieringen av forskning i praktiken splittras ytterligare. Bidragande orsaker kunde tänkas vara olika ansökningssystem när det gäller konkurrensutsatt forskning och ersättningsandelarna för kostnader. Den strategiska forskningens finansiering för valda forskningsprojekt sker till fullt belopp och kräver därmed ingen medfinansiering av mottagaren. Detta hindrar givetvis inte att man ansöker om kompletterande finansiering på annat håll eller forskar i samarbete med andra. Utskottet finner det viktigt att man aktivt följer vad den strategiska forskningen presterar och dess effekt på det finländska forskningsfältet och vid behov vidtar åtgärder t.ex. för att samordna de olika finansieringssystemen för forskning.

Styrelsen för Finlands Akademi

De sakkunniga som utskottet hörde oroade sig också för den vetenskapliga nivån på de medlemmar som ska väljas in i akademins styrelse efter reformen. Enligt vad utskottet fått veta framfördes det i en internationell utvärdering av Finlands Akademi som blev klar hösten 2013 att akademins roll som stöd för ministeriet inom vetenskapspolitiken bör stärkas. Syftet med denna proposition är uttryckligen att stärka den vetenskapliga nivån inom akademins styrelse. Samtidigt påpekade de internationella bedömarna att det att ordförandena för de vetenskapliga forskningsråden är medlemmar av styrelsen är en av orsakerna till att finansieringsandelarna för de olika vetenskapsområdena är i stort sett oförändrade från år till år, även om omvärlden skulle kräva något annat.

I propositionen föreslås det att ordförandena för de vetenskapliga forskningsråden inte längre i framtiden ska vara medlemmar av styrelsen, men att de ska ha närvaro- och yttranderätt vid styrelsens möten. Akademins generaldirektör ska heller inte längre vara medlem av styrelsen utan ansvarar för föredragningen av ärenden för styrelsen.

Kulturutskottet anser att de föreslagna ändringarna är motiverade och understryker att styrelsen i sin nya form, då medlemmarna inte deltar i beredningen av finansieringsärenden i de vetenskapliga forskningsråden, kommer att vara allt mer oberoende, oavsett om man betraktar förhållandet utifrån eller inifrån akademin. De vetenskapliga forskningsrådens vetenskapliga och övriga kompetens står också i fortsättningen till styrelsens förfogande då ordförandena för forskningsråden har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens möten.

Utskottet fäster avseende vid att den nuvarande styrelsen för Finlands Akademi och de ordföranden för de vetenskapliga forskningsråden som är medlemmar av styrelsen förordar den föreslagna ändringen.

Att generaldirektörens ställning ändras från att ha varit medlem av styrelsen till föredragande i styrelsen gör enligt utskottet generaldirektörens position klarare. Akademin får nu en styrelse med en struktur som påminner om strukturen i motsvarande organisationer.