Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet ställer sig bakom målet att bestämningsgrunderna för finansieringen av folkhögskolor fullt ut ska svara mot kraven på folkhögskolornas verksamhet i dag och målet för ändringarna i fråga om anläggningsprojekt, alltså att läroanstalter för fritt bildningsarbete på sikt ska få mer jämlika möjligheter att renovera lokaler och genomföra anläggningsprojekt. Utskottet tillstyrker lagförslagen med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Utvecklingsprogrammet för fritt bildningsarbete 2009—2012 innehåller reformer som gäller lagstiftning och finansiering. Målet är att stärka verksamhetsmöjligheterna för det fria bildningsarbetet och försöka få läroanstalternas prestationer att öka så att de kommer närmare det faktiska utfallet. Lagändringarna i första etappen trädde i kraft vid ingången av 2010. Då preciserades bl.a. läroanstaltsgruppernas uppgifter och innehållet i tillståndet att driva en läroanstalt enligt förslagen i utvecklingsprogrammet. En läroanstalt för fritt bildningsarbete ska härleda sina utbildningsuppgifter som ingår i tillståndet att driva läroanstalt från de gemensamma uppgifterna för läroanstaltsformen i fråga och från respektive läroanstaltsgruppers egna uppgifter. Tillståndens betydelse som dokument som styr verksamheten framhävs. Verksamheten och tillståndet att driva läroanstalt ska motsvara varandra. Alla läroanstalters tillstånd att driva läroanstalt för fritt bildningsarbete ändras.

Genom den här propositionen slopas den projektspecifika finansieringen av anläggningskostnader och folkhögskolornas graderingsgrunder revideras vid ingången av 2012. Finansieringen av anläggningsprojekt beaktas i statsandelsgrunderna för driftskostnader utifrån avskrivningar. Översynen föreslås bli kostnadsneutral för staten. För att detta ska gå att genomföra kan statsandelsprocenten ändras eller de prestationer minskas som ligger till grund för statsandelen. Utgifterna för statsandelar för fritt bildningsarbete regleras i statsbudgeten genom en prestationskvot per läroanstaltsgrupp, så ändringen kan lämpligen kompenseras genom en ändring i antalet prestationer som statsandelen bygger på.

Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om budgetpropositionen för 2011 (KuUU 13/2010 rd —RP 126/2010 rd) där det bl.a. noterar att en ny form av statsbidrag till fritt bildningsarbete har införts i år, alltså kvalitets- och utvecklingsbidragen. De delas ut efter prövning för kvalitets- och utvecklingsarbete på läroanstalter för fritt bildningsarbete. Budgeten för 2011 väger inte in de behov av utvecklingsresurser som behövs för den finansieringsreform som föreslås i utvecklingsprogrammet för fritt bildningsarbete. Utskottet anser att införandet av kvalitets- och utvecklingsbidrag riskeras, om det inte finns ekonomiska incitament till stöd för utveckling och förnyelse. Utskottet påpekar också i utlåtandet att det allt sedan tidigare ändringar gjordes i finansieringssystemet har funnits ett stort underskott i antalet prestationer i kostnadsbasen för statsandelarna till sommaruniversitet. Enligt undervisnings- och kulturministeriet utgör statsandelstimmarna 2010 för 60 procent av genomsnittet för timmarna 2007—2009 som fördelningen bygger på. Utskottet föreslår därför i utlåtandet att en miljon euro extra avdelas 2011 för att utveckla det fria bildningsarbetet och åtgärda underskottet i sommaruniversitetens prestationer.

Utskottet hänvisar till uttalandet som riksdagen godkände hösten 2009 om att det ska undersökas vilka möjligheter det finns att höja enhetspriset för grundläggande konstundervisning så att skillnaderna i enhetsprisen inte styr kommunernas beslut om grundläggande konstundervisning. Det enhetspris som utgör grunden för den statliga finansieringen av fritt bildningsarbete 2010 är 77,14 euro och enhetspriset för grundläggande konstundervisning är 69 euro. Utskottet hänvisar också till sitt betänkande KuUB 12/2009 rd — RP 175/2009 rd.

Utskottet påpekar att förordningsbestämmelserna om elevantagning de facto straffar de unga som går ut grundskolan och väljer ett år på folkhögskola. De som studerar heltid inom fritt bildningsarbete får inte de tre extra poäng som de elever ska få som direkt söker till fortsatta studier efter grundskolan (vilket motsvarar tre vitsord i medeltalet på avgångsbetyget), medan elever i påbyggnadsundervisning och s.k. yrkesstart får poängen. Utskottet menar att unga kan behöva ett år på folkhögskola för att hitta sin egen studieväg eller undvika marginalisering.

Utskottet har för närvarande proposition RP 185/2010 rd om ändring av integrationslagar att yttra sig om. Där föreslås bl.a. bestämmelser om försöket Delaktig i Finland. Försöket ska vara temporärt och gå ut på att prova nya modeller som tagits fram för integrationsutbildning för vuxna invandrare och undervisning för invandrarbarn och unga. Det fria bildningsarbetet kan spela en viktig roll i det här försöket för integrationen av invandrare, anser utskottet.