Motivering

Statsminister Katainens regering fortsätter genom sina ekonomiska beslut att rasera grunden för kulturen och bildningen. Målet att göra finländarna till världens kunnigaste folk fjärmar sig allt mer. Det är nu andra året i rad som regeringen fryser statsandelsindexet för undervisnings- och kulturministeriet. De nedskärningar som fastställts i regeringsprogrammet och rambeslutet gäller bl.a. gymnasiet, den grundläggande yrkesutbildningen, läroavtalsutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, finansieringen av yrkeshögskolorna, statsandelen för anläggningskostnaderna för skolor, finansieringen av det fria bildningsarbetet och finansieringen av teatrar, orkestrar och museer. År 2014 ökar inbesparingarna med 62 miljoner euro jämfört med året innan. Uppskattningsvis 42 miljoner euro av detta sparbeting åläggs kommunerna och samkommunerna. Nästa år genomförs nedskärningsbesluten enligt ramförhandlingarna för 2012—2013, sammanlagt 362 miljoner euro. Till följd av regeringens beslut uppgår nedskärningarna i finansieringen av kommunala tjänster åren 2012—2017 till sammanlagt 6,6 miljarder euro. Centern kan inte acceptera dessa nedskärningar.

Allt bygger på högklassig grundläggande utbildning

Nästa år minskar anslagen för grundläggande undervisning till följd av nedskärningarna av statsandelar. Regeringen underlåter också att göra indexjusteringar för en del av den grundläggande utbildningen. Det vore konsekvent att göra indexjusteringar till följd av förändringar i kostnadsnivån för all utbildning som omfattas av lagen om grundläggande utbildning. Inbesparingarna återspeglas i större grupper, färre delade lektioner, minskat individuellt elevstöd och nedläggning av små skolor och specialklasser. Det är en ohållbar utveckling. Regeringen har tydligen glömt eller förbisett rapporterna om hur sparivern under recessionen påverkade barnen och de unga. Centern betonar att vi inte får spara på den grundläggande utbildningen, eftersom den lägger grunden för all senare skolgång.

Utbildning på andra stadiet måste tillhandahållas i hela landet

Tillgången till utbildning måste säkras i hela landet. Barnen och de unga måste ha möjlighet att bo hemma när de går i skolan. Regeringen föreslår stora nedskärningar i anslagen för utbildning på andra stadiet. Priset per enhet för gymnasieutbildning sänks med 278,42 euro/studerande, dvs. med 4,2 procent av dagens nivå. För yrkesutbildningens del sänks priset per enhet 1,6 procent. Det försämrar utbildningens kvalitet och ger ett än mer centraliserat utbildningssystem. Skolnätverket krymper obönhörligen.

Att höja kompetensen är det bästa sättet att skapa nya jobb och stärka välfärden. Utbildning förebygger utslagning. Ungdomar som får utbildning på andra stadiet är friskare och mår bättre än de jämnåriga som bara har fått grundläggande utbildning. Undersökningar visar att studier på andra stadiet förlänger arbetslivet med tio år. Dessa omständigheter talar för att resurser bör läggas på att utveckla och stärka utbildningen på andra stadiet. Centern menar att alla unga har rätt att få sådan utbildning. Vi måste se till att de får tillgång till denna utbildning, att de unga bemöts jämlikt och att undervisningen är högklassig. Nedskärningarna av priset per enhet måste därför dras tillbaka.

Bevara ett väl täckande nätverk av yrkeshögskolor

Sparlinjen fortsätter när det gäller yrkeshögskolorna, och anslagen sänks med tiotals miljoner euro. Antalet studieplatser vid yrkeshögskolorna minskar. Skolenheter och undervisningsprogram läggs ned. Nätverket av skolor krymps i den strukturella utvecklingens namn. När högskolenätet glesnar förtvinar också livskraften i regionerna. Centern anser att det måste finnas en högskola i varje landskap. Vi måste därför bibehålla ett regionalt och utbildningsmässigt rättvist nätverk av yrkeshögskolor. Regeringen driver en rå centraliseringspolitik utanför huvudstadsregionen.

Jämfört med nivån 2012 ökar yrkeshögskolornas sparbeting med 62 miljoner euro. Det motsvarar 6,6 procent av de totala kostnaderna för yrkeshögskolorna. Då regeringen samtidigt fryser yrkeshögskolornas index för 2014 uppgår nedskärningarna till 85 miljoner euro, dvs. 9 procent. Det är orättvist när man jämför med universitetens sparbeting. Det kan vi inte acceptera. Nedskärningarna slår särskilt hårt mot yrkeshögskolorna, eftersom den beslutade minskningen av nybörjarplatserna inte hinner verkställas fullt ut under 2014 och den reformering av yrkeshögskolorna som görs i två steg inte hinner leda till sådana strukturella förändringar som ger tillräckligt stora inbesparingar.

Skapa förutsättningar för ett högklassigt kulturutbud

Regeringen föreslår att de år 2012 införda besparingarna i museernas, orkestrarnas och teatrarnas verksamhet ska bli permanenta efter 2015. Dessutom föreslås det att priset per enhet inom detta fält inte ska indexjusteras nästa år. Det är en linje som försvagar det kulturella utbudet. Centerns utskottsgrupp ser det som viktigt att man i Finland ska kunna skapa högklassig kultur och att också regionerna fortsatt ska kunna erbjuda ett brett kulturutbud. Det är inte förnuftigt att centralisera alla verksamheter och resurser enbart till statens konstinrättningar i huvudstadsregionen. Museerna, orkestrarna och teatrarna måste få tillräckliga resurser också i fortsättningen.

Den senaste planen för att köra ned biblioteksväsendet återspeglar en vilja att rasera den breda folkbildningen i landet. Vi kan inte godkänna en modell som syftar till att skära ned på anläggningskostnaderna för bibliotek. Dagens biblioteksväsende satsar på något mer än traditionell biblioteksverksamhet. Biblioteken vill vara audiovisuella center där nyckelorden är bibehållen läskunnighet och utveckling av det kritiska läsandet. Vårt omfattande biblioteksväsen har byggt upp finländarnas läsintresse och självbildning oberoende av hemort, ekonomiska resurser eller social ställning. Det är något som verkligen är värt att bevara.

Säkra förutsättningarna för det fria bildningsarbetet

Runtom i Finland finns det 314 inrättningar för fritt bildningsarbete. Hit hör medborgar- och arbetarinstituten, folkhögskolorna, studiecentralerna och bildningsförbunden, sommaruniversiteten och idrottsutbildningscentren. De har varje år ungefär en miljon unga och vuxna studerande. Medborgarinstituten erbjuder utbildning oberoende av inkomstnivå, eftersom studieavgifterna har kunnat hållas på en skälig nivå tack vare det statliga stödet.

Det fria bildningsarbetet har en viktig roll för utbildningsfältet och ungdomsgarantin. Det har regeringen likväl inte insett. Av de cirka 5 000 unga som — enligt statistiken — efter grundskolan inte fortsätter i utbildning som leder till examen får i dag hela 2 000 grundskolans påbyggnadsundervisning vid en folkhögskola (tionde klassen i folkhögskola) och på utbildningslinjer som erbjuds inom det fria bildningsväsendet. I statistiken tas dessa ungdomar inte upp bland dem som går en examensinriktad utbildning, trots att de studerar på heltid. Genom att dirigera resurser som reserverats för ungdoms- och utbildningsgarantin till folkhögskolorna kunde vi omedelbart få åtskilliga hundra eller rentav ett tusental nya utbildningsplatser runtom i landet.

Regeringens budgetproposition för 2014 och de anknytande lagförslagen innebär dock att skolornas möjligheter att uppfylla ungdomsgarantin försvagas avsevärt. De föreslagna nedskärningarna av statsandelarna, sänkningen av det genomsnittliga priset per enhet och frysningen av statsandelsindexet underminerar basfinansieringen av det fria bildningsarbetet. Att säkra basfinansieringen är det allra viktigaste om man vill trygga det högklassiga och långsiktiga arbetet.

Regeringens lagförslag och nedskärningspolitik leder ofrånkomligen till att endast höginkomsttagare kommer att ha råd att skaffa sig utbildning och bildning. Om regeringen får sin vilja igenom är den utbildningsmässiga jämlikheten snart ett minne blott. Centerns utskottsgrupp kräver att aktörerna inom det fria bildningsarbetet får tillräckligt med resurser så att de kan fullgöra sin uppgift och svara på de krav som ungdomsgarantin ställer.

Motivering

Sannfinländarnas medlemmar i kulturutskottet föreslår att de lagförslag som betänkandet anknyter till förkastas på följande grunder.

Enligt propositionen ska följande åtgärder vidtas de närmaste åren:

1. Inga justeringar görs med anledning av förändringarna i kostnadsnivån.

2. De genomsnittliga priserna per enhet för yrkesutbildning och gymnasieutbildning sänks.

3. Den procentandel som ligger till grund för priset per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning fastställs utifrån det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning.

4. Det införs en bestämmelse om beräkningssättet för priset per enhet för en examensdel inom grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning för personer under 25 år utan examen efter slutförd lärokurs för den grundläggande utbildningen.

5. Det införs bestämmelser om beräkningen av priserna per enhet för teatrar, orkestrar och museer och en bestämmelse om att det ska vara möjligt att avvika från lagens bestämmelser om statsunderstöd för anläggningsprojekt när det gäller huvudprojektet för hundraårsjubileet av Finlands självständighet.

Kommunernas statsandelar minskar med totalt cirka 54,35 miljoner euro till följd av att det inte görs justeringar enligt förändringarna i kostnadsnivån.

Det föreslås nu för andra gången i rad att statsandelsindexet fryses för undervisnings- och kulturministeriets del. När man tänker på att kommunerna får 6,6 miljarder euro mindre i statsandelar på grund av nedskärningarna under perioden 2012—2017 är det svårt att tro att regeringens mål att Finland och finländarna ska vara världens kunnigaste folk senast 2020 kommer att nås. Regeringens mål och dess handlingar är totalt oförenliga med varandra.

Sänkningen av priset per enhet för gymnasieutbildning minskar statens och kommunernas finansiering för 2014 med totalt cirka 35,8 miljoner euro, medan sänkningen av det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning minskar finansieringen med cirka 26 miljoner euro.

Sänkningen av koefficienten för yrkesinriktad tilläggsutbildning innebär en nedskärning av de statliga anslagen för tilläggsutbildning med 4,1 miljoner euro. Detta kompenseras visserligen genom en ändring gällande läroavtalsutbildningen för personer under 25 år som fullgjort den grundläggande utbildningen. Ändringen, som i sig är välkommen, höjer de årliga kostnaderna med cirka 5,4 miljoner euro, varav statens andel är 2,3 miljoner euro och kommunernas 3,1 miljoner euro. Totalt sett kommer kommunernas finansieringsandel att öka också i detta fall. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det tråkigaste med detta att förslaget stänger dörren till sådan läroavtalsutbildning för personer under 25 år som gått i gymnasiet.

Av alla utbildningsanordnare som får statsandel eller statligt understöd är det yrkeshögskolorna som utsätts för de allra största nedskärningarna. I budgeten för 2013 gjordes det för högskolornas del ingen indexhöjning för stigande kostnader, vilket för yrkeshögskolorna innebar att nedskärningarna totalt sett ökade ytterligare jämfört med föregående budget.

I propositionen föreslås det en indexfrysning för yrkeshögskolornas del också för 2014. Därigenom stiger nedskärningarna enligt budgetpropositionen för 2014 till 85 miljoner euro, vilket är cirka 9 procent jämfört med 2012 års nivå. Med beaktande av att indexet för universitetens del enligt förslaget inte kommer att frysas 2014 är detta ett tecken på att alla inom högskolesektorn inte behandlas lika.

Propositionen tar inte heller hänsyn till att den minskning av nybörjarplatserna som beslutades våren 2012 inte hinner verkställas fullt ut under 2014 eller till att den reformering av yrkeshögskolorna som görs i två steg inte hinner ge tillräckligt stora inbesparingar.

I budgetpropositionen för 2014 anges följande mål: "Högskolorna förbättrar kvaliteten på undervisningen och förutsättningarna för god inlärning. Högskolorna utvecklar sin verksamhet så att de är konkurrenskraftiga, jämlika, tillgängliga och intressanta arbets- och inlärningsmiljöer." Målet kommer inte att nås.

Det finns en ökande efterfrågan på utbildning inom det fria bildningsarbetet, dvs. vid medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler, sommaruniversitet och idrottsutbildningscenter.

Läroinrättningarna inom det fria bildningsarbetet ordnar mer utbildning än de får statsandelar för. För många former av läroinrättningar täcker statsandelen bara cirka 60 procent av undervisningstimmarna.

Ytterst anmärkningsvärt är att utbildningsutbudet vid läroinrättningarna inom det fria bildningsarbetet når alla åldersgrupper och socioekonomiska grupper och även de mest lågutbildade på olika håll i landet. Undersökningar visar att medborgarinstituten och folkhögskolorna är mycket viktiga i samhällsintegreringen av vuxna och unga som på något sätt marginaliserats. Tack vare det statliga stödet har studieavgifterna varit låga och gjort det möjligt att förbättra den utbildningsmässiga jämlikheten. På grund av propositionen blir det svårare eller rentav omöjligt att nå upp till dessa samhällspolitiskt viktiga mål.

I utvecklingen och moderniseringen av det fria bildningsarbetet har det ända sedan 1990-talet betonats att förändringar och reformer ska göras utan att basfinansieringen äventyras. Propositionen innebär de facto uttryckligen en nedskärning av läroinrättningarnas basfinansiering, eftersom statsandelen inte följer den stigande kostnadsnivån. Läroinrättningarna kan omöjligen utveckla sin verksamhet på lång sikt om de inte kan lita på att basfinansieringen är stabil.

Sänkningen av priset per enhet för teatrar, orkestrar och museer förbättrar inte statsfinanserna, eftersom besparingarna utgör någon promille av de totala utgifterna. Men genom att spara några miljoner riskerar regeringen att riva upp det täckande och rättvisa nätverket av kulturtjänster i hela landet. Samtidigt försvinner hundratals jobb under de kommande åren, eftersom förfarandet enligt förslaget ska införas permanent.

De föreslagna omfattande nedskärningarna leder till följande:

1. Tillgången på och kvaliteten i de utbildnings- och kulturtjänster som kommunerna och andra som anordnar utbildning och kultur svarar för kommer att försvagas märkbart.

2. Jämlikheten bland och likabehandlingen av elever och studerande riskeras, vilket bidrar till ökad marginalisering bland de unga. Följderna av liknande nedskärningar under den föregående recessionen har undersökts bland annat av Institutet för hälsa och välfärd (THL) i en rapport ("Laman lapset", endast på finska) som i kärva ordalag återger vilka följder en lagändring som den nu föreslagna kan leda till. Enligt den registerundersökning som gjordes har var fjärde person som föddes 1987 begått brott eller förseelser, var femte har haft eller har fortfarande mentala problem och var sjätte har inte avlagt examen efter den grundläggande utbildningen.