Allmän motivering

Allmänt

Kulturutskottet anser det viktigt att öka jämställdheten i samhället genom att, som propositionen föreslår, förbättra möjligheterna till gymnasiestudier för invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål. Utskottet poängterar att när i genomsnitt 13 procent av finländarna blir utan examen på andra stadiet är siffran för invandrarnas del ungefär den dubbla. I vår lagstiftning har utbildning som förbereder invandrare för grundläggande utbildning och yrkesutbildning redan gjorts möjlig. Den nu föreslagna möjligheten till utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är en viktig del av utbildningens kontinuum och bidrar för sin del till att ge invandrare mera jämställda möjligheter att ta plats i vårt samhället.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Antagning av studerande

Utskottet vill speciellt lyfta fram antagningen av studerande till utbildningen. Enligt propositionen kan som studerande i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller inhämtat motsvarande lärokurs eller som annars anses ha motsvarande kunskaper och färdigheter. Som språkkunskapskrav nämns i propositionen tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket, finska eller svenska. Språkkunskaperna bedöms av utbildningsanordnaren vid antagningen av studerande till utbildningen.

Kulturutskottet anser att bedömningen av språkkunskaper är särskilt viktig med tanke på att utbildningen leder till faktiska färdigheter för gymnasiestudier. Utskottet understryker vikten att skolans undervisningsspråk har stor betydelse för gymnasiestudierna. Bristande språkkunskaper försvårar inte enbart studierna i finska eller svenska utan i stor utsträckning all inlärning i gymnasiet. För sökande vars kunskaper i finska eller svenska ännu inte är tillräckliga för förberedande utbildning, ger t.ex. arbetskraftspolitisk språkutbildning en möjlighet att utveckla språkkunskaperna.

Kulturutskottet understryker att vid antagningen av studerande ska också planerna på att fortsätta i gymnasieutbildning efter den förberedande utbildningen beaktas. Enligt propositionen ska utbildning som förbereder för gymnasieutbildning inte vara en del gymnasieutbildningen. Den förberedande utbildningen ska inte ge rätt att direkt fortsätta till gymnasieutbildning utan de studerande ska i den gemensamma ansökan ansöka om en nybörjarplats i gymnasiet. Till utbildning som förbereder för gymnasierutbildning kan t.ex. inte antas ämnesstuderande som har för avsikt att slutföra ett eller flera av de läroämnen som ingår i gymnasiets lärokurs. Det är viktigt att man i fortsättningen ser skillnaden mellan målsättningarna för dels påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, dels den nu föreslagna utbildning som förbereder för gymnasieutbildning samt mellan lämpliga målgrupper för dessa utbildningar.

Utbildningsanordnare

Att anordna utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är frivilligt. Enligt propositionen har alla som fått tillstånd att ordna gymnasieutbildning möjlighet att om de så önskar ordna även utbildning som förbereder för gymnasieutbildning. Det ankommer på utbildningsanordnaren att besluta om organiseringen av utbildningen och dess omfattning.

I propositionen konstateras att störst är utbildningsbehovet av förberedande utbildning för både ungdomar och vuxna i huvudstadsregionen och i de största städerna, där invandrarbefolkningen är störst. För utskottet har dock påpekats att den regionala tillgången till förberedande utbildning ska tryggas också i det övriga landet. I diskussionen har lyfts fram folkhögskolornas långa erfarenhet av att ordna invandrarutbildningar och arbeta med integrationsstöd och deras möjligheter att ordna utbildning som förbereder för gymnasieutbildning.

Utifrån utredning konstaterar kulturutskottet att sex folkhögskolor har gällande tillstånd att ordna gymnasieutbildning och de kan naturligtvis också ordna förberedande utbildning.

Enligt 5 § 2 mom. i den gällande gymnasielagen kan utbildningsanordnare skaffa en del av de tjänster som avses i denna lag av en sådan utbildningsanordnare som avses i 3 § eller av någon annan sammanslutning eller stiftelse. Utbildningsanordnaren svarar för att tjänster som skaffats ordnas i enlighet med denna lag. I enlighet med vad som sagts ovan kan en del av den utbildning som förbereder för gymnasieutbildning köpas av t.ex. folkhögskolor.

Kulturutskottet understryker dock starkt att utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ska ordnas i nära samband med den egentliga gymnasieutbildningen. Därför innehåller propositionen inte någon möjlighet att få ett särskilt tillstånd för att endast ordna förberedande utbildning. Målet är att studeranden ska få en så realistisk bild som möjligt av gymnasierutbildningen. Utbildningen innehåller också normala gymnasiekurser. Studerande i den förberedande utbildningen är studerande som avses i gymnasielagen och de omfattas t.ex. av elevvården.

Ordnandet av utbildning

Kulturutskottet konstaterar att målgruppen för den föreslagna utbildningen är mycket brokig i råga om bakgrund och kunskaper. Enligt propositionen ska målet i utbildningen vara att beakta varje studerandes individuella utbildningsbehov. Det är viktigt att särskilt i anslutning till denna utbildning understryka de studerandes individuella behov och en tillräcklig studiehandledning, menar utskottet.

Både unga och vuxna kan söka sig till utbildningen. Det är viktigt att tänka på vilken typ av utbildning som förbereder för gymnasieutbildning som bäst lämpar sig för unga som fyllt 18 år. Målet kunde vara att unga som har genomgått den förberedande utbildningen och fyllt 18 år i regel söker sig till vuxengymnasier.