Motivering

Utbildningsmässigt sett är det viktigaste förslaget i propositionen att det sker en förändring i den ersättning i form av specialstatsandel som betalas till samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt för grundutbildningen för läkare och tandläkare. Förslaget är enligt utskottet motiverat.

Utskottet vill påpeka att de studerande blivit fler under loppet av cirka tio år när de 360 nybörjarplatserna ökat till sammanlagt 635 år 2004, den examensinriktade fortbildningen inkluderad. Kostnaderna för utbildningen har stigit i samma proportion. Kulturutskottet har i anknytning till universitetsutbildningen upprepade gånger framhållit att ökningen av antalet studerande inte beaktats när universiteten tilldelats resurser. Den nu föreslagna omstruktureringen av ersättningarna till hälso- och sjukvården tar hänsyn till såväl antalet avlagda examina som antalet studerande som har påbörjat läkar- respektive tandläkarutbildning, med andra ord att antalet studerande ökat. Detta ger bättre garantier för att studieuppläggningen kan breddas, personal finns att tillgå och undervisningen fortfarande håller hög kvalitet.

Regeringen föreslår också i propositionen att en del åtgärder som hör till den högspecialiserade sjukvården ska kunna centraliseras till något eller några specialupptagningsområden på riksnivå. För utbildningens vidkommande gäller statsrådets principbeslut om en långt driven decentralisering. Examensreglerna för specialläkar- och specialtandläkarutbildning har ändrats för att motsvara decentraliseringsprincipen. När beslut om centraliseringen fattas gäller det därför enligt utskottet att se till att det finns fullgoda förutsättningar för specialiseringsutbildning i enlighet med de nya decentraliseringskraven.

Regeringen föreslår att den anslagsökning på 8 miljoner euro som behövs för utbildningen finansieras genom att pengarna överförs från anslaget för forskningsverksamhet. Om man dessutom beaktar att specialstatsandelen för forskning minskar med 2,7 miljoner euro till följd av proposition RP 156/2004 rd, kommer nästa års forskningsanslag att reduceras med sammanlagt 10,7 miljoner euro. Anslagen har dragits ned redan under en lång rad år med den konsekvensen att specialstatsandelen för forskning som i 1999 års budget var 360 miljoner mark (60 547 653 euro) nu är nere i föreslagna 38 047 000 euro. Utskottet understryker att forskning bedrivs i ett långt tidsperspektiv och att nedskärningar av denna kaliber hotar leda till en ohållbar situation. Om den kliniska forskningens status undermineras leder det till att forskningsintensiteten blir lägre men framför allt till att utbildningen tappar sin kvalitet. En högkvalitativ hälso- och sjukvård bygger på den nyaste medicinska kunskapen och hur den omsätts i vården. Om den kliniskt inriktade forskningen avtar finns det också risk för att det inte går att få kompetent personal till universitetens kliniska undervisningstjänster.