KULTURUTSKOTTETS UTLÅTANDE 6/2012 rd

KuUU 6/2012 rd - SRR 1/2012 rd

Granskad version 2.0

Statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna 2013—2016

Till finansutskottet

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 12 april 2012 statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna 2013—2016 (SRR 1/2012 rd) till finansutskottet för beredning och bestämde samtidigt att de övriga fackutskotten kan lämna utlåtande i ärendet till finansutskottet om de så önskar.

Sakkunniga

Utskottet har hört

konsultativ tjänsteman Outi Luoma-Aho och finanssekreterare Kati Jussila, finansministeriet

direktör Matti Väisänen, direktör Mika Tammilehto, regeringsråd Eerikki Nurmi, undervisningsråd Jari Rajanen och undervisningsråd Petri Haltia, undervisnings- och kulturministeriet

avdelningschef Tuija Oivo, arbets- och näringsministeriet

regeringssekreterare Johanna Huovinen, social- och hälsovårdsministeriet

generaldirektör Aulis Pitkälä, Utbildningsstyrelsen

generaldirektör Heikki Mannila, Finlands Akademi

direktör Hannu Kemppainen, Tekes — utvecklingscentralen för teknologi och innovationer

direktör Anneli Kangasvieri och specialsakkunnig Lea Juhola, Finlands Kommunförbund

ordförande Jarno Lappalainen, Finlands studentkårers förbund FSS

utbildningsdirektör Heljä Misukka, Undervisningssektorns Fackorganisation

intressebevakningssekreterare Jussi-Pekka Rode, Finlands Yrkesstuderandes Centralförbund — SAKKI rf

ordförande Veera Svahn, Förbundet för Gymnasisterna i Finland rf

informatör Asmo Koste, Finlands Ungdomssamarbete — Allians rf

expert Mikko Vieltojärvi, Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland rf

rektor Paula Tuovinen, Finlands Universitet UNIFI rf

organisationschef Mari Ahonen-Walker, Valtakunnallinen työpajayhdistys ry

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • Uleåborgs universitet.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Allmänt

Regeringen har som mål att sänka relationen mellan skulden och totalproduktionen i statsfinanserna fram till slutet av valperioden och att balansera upp statsfinanserna så snabbt som möjligt. För att målen ska kunna nås enades regeringsparterna om åtgärder för att anpassa statens utgifter och inkomster och åtog sig att se över de ekonomiska strukturerna. Till följd av beslutet minskar den finansiella ramen för undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel från 6,056 till 5,881 miljarder euro (2016) under ramperioden. Den utomstående finansieringen till undervisnings- och kulturverksamhet är 558 miljoner euro 2013 och 616 miljoner euro 2015. I utlåtandet går kulturutskottet närmare in på en del större frågor i redogörelsen.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde pågår det en omstrukturering. Den ska förbättra och utveckla styrningen av förvaltningsområdet, myndighetsstrukturen, ämbetsverkens uppgifter och arbetsfördelning och den gemensamma servicen. Omstruktureringen ska ge en besparing på 15 miljoner euro. Index för statsandelen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och universitetsindex kommer på grund av sparbetinget att ligga kvar på 2013 års nivå. Genom åtgärderna sparas det in ungefär 106 miljoner euro. Stoppet för höjningar av statsandelarna gäller inte teatrar, orkestrar eller museer om indexhöjningen för dem 2013 finansieras med tipsmedel.Regeringen utfäster sig i sitt program att sörja för att utbildning, kompetens och forskning får tillräckligt med medel. Om Finland ska ha framgång de kommande åren måste vi fortfarande se till att ha stark kompetens. Också besluten om den statsfinansiella ramen måste ta fasta på att utbildning framför allt är en investering i framtiden. Högkvalitativ utbildning genererar arbetskraft som samhället behöver, medan utbildning och tillhörande stödtjänster förebygger många problem och utanförskap. Vidare är högkvalitativ forskning en av nycklarna till finländsk framgång både här hemma och på det internationella planet. Under ekonomiskt osäkra tider är därför det extra viktigt att värna om utbildning och kompetens. Av den anledningen känner utskottet en viss oro för vilka konsekvenser nedskärningarna i utbildning och forskning kommer att ha för kompetensnivån. Det är utmärkt att regeringen gör extra satsningar på att bland annat motverka marginalisering bland unga och aktivera dem genom sysselsättnings- och utbildningspolitiska åtgärder. Det är viktigt att fortsätta satsa på kvalitet i förskolan, den grundläggande utbildningen, gymnasieskolan, morgon- och eftermiddagsverksamheten och grundläggande konstundervisning. Åtgärder som kommer i fråga är till exempel mindre grupper i grundskolan, utbyggnad av morgon- och eftermiddagsverksamheten, fortlöpande klubbverksamhet och bättre omsorg om studerande. Utvecklingsinsatserna får ett tillskott på 34,6 miljoner euro fram till 2015. Insatserna för att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen fortsätter på samma nivå 2016. Beredningen av lagstiftningen om förskola och barnomsorg, också förvaltningen och styrningen av dem, överförs till undervisnings- och kulturministeriet. Utskottet noterar att finansieringen av den grundläggande utbildningen kommer att ha ett extra anslag på cirka 80 miljoner euro så att säga i botten tack vare beslut från förra valperioden. Det finns ungefär 50 miljoner euro i öronmärkta statsbidrag för 2012 för att till exempel minska gruppstorleken.Antalet nybörjare inom yrkesutbildningen ska gradvis minska med 2 300 personer från och med 2014 och inom yrkeshögskoleutbildningen med drygt 2 000 redan 2013 med utgångspunkt i det förutsedda utbildningsbehovet. Neddragningarna inom yrkesutbildningen beror på att årskullarna minskar. Det är viktigt att nedskärningarna görs inom utbildningsområden där arbetsmöjligheterna är dåliga efter examen och att regionala behov och skillnader beaktas. Vidare är det angeläget att utöka utbildningsplatserna i de regioner där det finns färre platser i relation till ungdomsåldersklassen.Regeringen har för avsikt att anpassa den finansiella reformen av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen till tidsramen för statsandelsreformen. Utskottet håller med regeringen om att reformen av yrkeshögskolorna bör gå framåt och målen uppnås. Tidplanen för den genomgripande översynen av statsandelarna innehåller en bedömning av hur finansieringen av yrkeshögskolorna ska lyftas över från kommunerna till staten och status som juridisk person ändras.

Samhällsgarantin för unga

Den sektorsövergripande samhällsgarantin för unga är tänkt att genomföras fullt ut från och med 2013. Hälften av det årliga bidraget på 60 miljoner euro ska gå till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och andra hälften till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde under ramperioden. Samhällsgarantin och den anknytande utbildningsgarantin är mycket viktiga, anser utskottet. Samhällsgarantin är ett effektivt sätt att motverka utanförskap bland unga. Utskottet föreslog en lång rad åtgärder för att förebygga marginalisering av unga i ett utlåtande 2008 (KuUU 10/2008 rd —MINU 5/2008 rd).

Det är bra att regeringen bestämt att kompetensprogrammet för unga ska starta 2013 som ett led i samhällsgarantin. Programmet får 27 miljoner euro 2013 och 52 miljoner euro om året 2014—2016. Syftet är att erbjuda unga i åldrarna 20—29 år som bara har grundutbildning möjlighet att avlägga yrkesexamen. Man räknar med att 4 000 unga årligen kommer att börja studera för yrkes- eller specialyrkesexamen.Vidare vill utskottet understryka vikten av fritt bildningsarbete. Studier inom det fria bildningsarbetet bidrar till kompetensutveckling och längre arbetskarriärer bland finländarna. De bidrar också till att nå målen för samhällsgarantin, samtidigt som de spelar en stor roll för att stärka jämlikheten i utbildningen.Utskottet ställer sig också positivt till att höja anslagen till ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete till 19 miljoner euro 2013—2015. Anslagsökningen är tänkt att trygga verksamheten.Det behövs definitivt större satsningar på elev- och studiehandledning för att samhällsgarantin ska få genomslag, menar utskottet. Det är viktigt att den barnträdgårdslärarutbildning som startar tack vare ett tilläggsanslag från riksdagen får adekvata medel i senare budgetar under ramperioden.I mars gjorde arbetsgruppen för de ungas samhällsgaranti 2013 en närmare uppskattning av anslagen till samhällsgarantin. Enligt arbetsgruppen kommer 17 miljoner euro av anslaget att gå till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Det innebär 1 200 nybörjare per år, två miljoner euro till utbildning inom ramen för samhällsgarantin på medborgar- och arbetarinstitut och folkhögskolor med unga invandrare som särskild målgrupp och 1 500 unga per år. Dessutom föreslås 8 miljoner euro till att utvidga uppsökande ungdomsarbete till hela landet. Verkstäder för unga får 6 000 fler platser än 2010. Subventionerade läroavtal får 5 miljoner euro mer, vilket gör 500 läroavtalsunga till per år.

Sund och säker lärmiljö

Kulturutskottet har i ett flertal sammanhang påpekat att skolbyggnaderna inte uppfyller säkerhetskraven på lärmiljöer. Det måste gå att få bort fuktskadorna och planera eller reparera lokalerna för att förbättra elevernas och de studerandes säkerhet.

Statens bidrag till anläggningsprojekt för skolor har länge varit alltför litet. Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om budgetpropositionen (KuUU 9/2011 rd) där det bl.a. konstaterar att regeringens anslag och bevillningsfullmakt för 2012 är på tok för små. Kulturutskottet föreslog ett tilläggsanslag på 10 miljoner och lika mycket till i bevillningsfullmakt. Finansutskottet ökade momentet med 2 miljoner euro för statsunderstöd under den tid projektet genomförs och fullmakten för samma tid med 3 miljoner euro. I den aktuella tilläggsbudgetpropositionen föreslår regeringen ett engångsanslag på 20 miljoner euro till reparationer av skolbyggnader som startar 2012. Utskottet anser anslagsökningarna vara mycket nödvändiga. Samtidigt hänvisar utskottet till sitt budgetutlåtande KuUU 9/2011 rd.I sitt utlåtande från 2008 påpekar utskottet att det effektivaste sättet att förebygga marginalisering av barn är att stödja familjen på ett mycket tidigt stadium, redan från den tidiga barndomen. Föräldraskap bör stödjas genom multidisciplinärt samarbete och tjänsterna bör göras lättåtkomliga. I skolsamarbetet pågår viktiga projekt för att skolorna ska må bättre, bland annat flexibel grundläggande utbildning (JOPO) och antimobbningsprogrammet Kiva Skola. En viktig metod är att öka gemenskapskänslan i skolorna. Alla elever bör ha sin egen välbekanta, trygga och fasta gemenskap där de känner varandra väl. Hela skolan bör satsa på större gemenskap så att eleverna kan känna att samarbetet mellan personalen, skolan och hemmet fungerar och att skolan inte bara koncentrerar sig på prestationer utan också satsar på till exempel klubbverksamhet.

Överföring av förskolan till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

Utbildningen måste läggas upp med barnets bästa för ögonen, inskärper utskottet. Utskottet har tidigare framhållit (bl.a. KuUU 3/2010 rd —SRR 9/2009 rd) att det ska finnas en koppling mellan förskola och grundläggande utbildning så att de tillsammans bildar en väg för lärande och växande. Därför är det mycket angeläget att förvaltningen av förskolan lyfts över från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet. Målet är att förskolan och skolundervisningen ska sammanföras funktionellt, innehållsligt och administrativt. För att det ska gå att genomföra administrativt måste också resurserna flytta, men utskottet vill uttrycka sin oro för hur det ska gå. Enligt redogörelsen flyttas bara två årsverken från SHM till UKM.

Enligt ett PM från de utredningspersoner som utrett barnomsorgen och förskolan i statsförvaltningen (Petäjäniemi — Pokki: 1.10.2010) har social- och hälsovårdsministeriet gjort en vägledande kalkyl som visar att 2,7 årsverken tar hand om barnomsorg, vård av barn i hemmet och stöd för privat vård av barn. Vidare sägs det att Institutet för hälsa och välfärd har räknat ut att institutet använder 6,6 årsverken på förskola och barnomsorg. Bara detta medför att drygt 9 årsverken måste flyttas över till undervisnings- och kulturministeriet.Det är klart, menar utskottet, att det inte räcker med två årsverken för att möta de utmaningar som det innebär att flytta över och utveckla förvaltningen av förskolan.

Med hänvisning till inhämtad utredning anser utskottet det nödvändigt att undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsstyrelsen vid överföringen får tillräckligt stora resurser för att driva och utveckla verksamheten.

Åtgärder för att trygga gymnasieutbildningen

År 2015 ska 37 miljoner euro sparas in inom gymnasieutbildningen. Utskottet konstaterar att lösningarna inte innebär att man försöker skrota gymnasieutbildningen, utan att man i stället vill höja kvaliteten på utbildningen och utveckla studentexamen som en separat examen i enlighet med regeringsprogrammet. Det är inte heller meningen att den finansiella lösningen ska försämra tillgången till gymnasieutbildning, utan tillgängligheten ska i linje med regeringsprogrammet tryggas i samband med eventuella strukturella beslut.

Utskottet vill understryka att det är viktigt att garantera regional tillgång till gymnasieutbildning när gymnasienätverket utvecklas. Målet bör vara att gymnasieelever ska kunna bo hemma under gymnasietiden. Gymnasierna ska således inte koncentreras så mycket att tillgången till utbildning blir sämre i glesbygden. Det bör också noteras att gymnasierna och grundskolorna har ett nära samarbete på glesbygdsorter, där det är få lärare som bara undervisar i gymnasiet. Med andra ord påverkas också den grundläggande utbildningen direkt om det finns ett gymnasium på orten.

Finansieringen av högskolor och forskning

Enligt uppgifter från undervisnings- och kulturministeriet ska högskoleundervisning och forskning spara in drygt 230 miljoner euro 2012—2016. Universitetsindexet ska ligga kvar på samma nivå som 2013, enligt redogörelsen. Effekten beräknas vara cirka 45 miljoner euro. Utskottet påpekar att syftet med universitetsindexet är att ta hänsyn till stigande kostnader för universiteten. Det är också oroväckande att minskade anslag till Finlands Akademi direkt slår mot basfinansieringen till universiteten. Dessutom bör man komma ihåg att statens bidrag till enheter inom hälso- och sjukvården för universitetsforskning minskar med 5 miljoner euro under ramperioden.

I sitt betänkande måste finansutskottet ta hänsyn till att undervisning och forskning behöver långsiktig och förutsebar finansiering. Annars går det inte att uppnå målen för en kvalitativt bättre forskning med ökad genomslagskraft eller förbättra relationstalet studerande/lärare under ramperioden. Dessutom påpekar utskottet att utbildning och forskning på 1990-talet betraktades som investeringar som skulle ta oss ur den ekonomiska krisen.

Resurserna till grundforskning måste skaffas fram inom ramen för anslagen, understryker utskottet. Vidare är det A och O att avsätta forskningsanslag för internationellt sett högkvalitativ forskning som medverkar till att stärka och förnya plattformen för Finlands välstånd och konkurrenskraft.

Den 11 april i år fick utskottet den utredning om genomförandet och effekterna av universitetsreformen från undervisnings- och kulturministeriet som riksdagen förutsatt. Inom kort behandlar utskottet utredningen (SIO 3/2012 rd) och kommer då att analysera den samlade situationen vid universiteten.

Finansieringen av kulturpolitiska verksamhetsområden

Vad beträffar finansieringen av kulturpolitiska verksamhetsområden bör man komma ihåg att syftet med kulturpolitiken bland annat är att främja välfärden, säkerställa tillgången till biblioteks- och kulturservice på lika villkor för alla och förbättra sysselsättningen inom kultur och kreativa områden.

Dessutom bör det framhållas att det är svårt att genomföra de pågående reformerna inom den krympande resursramen. Detta gäller bland annat ändring av konstmuseet till stiftelse, fortsatt genomförande av strategin för museiverket och de nya mediepedagogiska uppgifterna som Centralen för mediefostran och bildprogram har genom lagen om bildprogram. Utskottet oroar sig extra mycket för att det finns planer på att sluta finansiera ett flertal verksamheter med tipsmedel eftersom det slår direkt mot bidragen till verksamheten hos de som får tipsmedel.

Ställningstagande

Kulturutskottet anför

att finansutskottet beaktar det som sägs ovan.

Helsingfors den 3 maj 2012

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Raija Vahasalo /saml
  • vordf. Inkeri Kerola /cent
  • medl. Ritva Elomaa /saf
  • Satu Haapanen /gröna
  • Leena Harkimo /saml
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Pauli Kiuru /saml
  • Tuula Peltonen /sd
  • Tuomo Puumala /cent
  • Simo Rundgren /cent
  • Pauliina Viitamies /sd
  • ers. Sari Palm /kd

Sekreterare var

utskottsråd Marjo Hakkila

AVVIKANDE MENING 1

Motivering

Regeringen siktar mot att Finland ska ha den största kompetensen i världen 2020. Utbildning, forskning och produktutveckling nämns som framgångsfaktorer.

På grund av besparingarna kommer regeringen inte att kunna uppfylla sina egna mål. Nedskärningar i anslagen till universiteten lamslår vårt forsknings- och utbildningssystem som gett så goda resultat. Regeringen går stick i stäv med åtgärderna under krisen på 1990-talet. Då fattade regeringen ett strategiskt beslut att öka resurserna till kompetens och utbildning, men nu skär regeringen Katainen i dem.Utbildnings- och samhällsgarantin för unga är ett bra mål. Men det brister på det praktiska planet. Regeringen avsätter inte tillräckligt med medel för vare sig sysselsättning eller studieplatser. Man drar ner på studieplatserna utan att ta hänsyn till de unga som redan tidigare har blivit utan studieplats. Dessutom sätter besparingarna de nuvarande utbildningsgarantierna på spel. Så har exempelvis många mindre kommuner tillämpat en utbildningsgaranti i och med att de har erbjudit alla unga i kommunen en studieplats i gymnasiet. Nu tvingas kommunerna dra in gymnasier när statsandelarna minskar. Följaktligen kommer det att vara betydligt fler unga som efter grundskolan ingår i samhällsgarantin än man räknat med allt medan anslaget från regeringen framstår som ännu mer otillräckligt.Kulturutskottet har upprepade gånger talat för rikstäckande möjligheter till gymnasiestudier. Man måste också kunna gå i gymnasium hemifrån. Men med de krympande statsandelarna försvinner målet allt längre bort. Också de minskade anslagen till yrkeshögskolorna ökar den regionala ojämlikheten inom utbildningen.Till råga på allt har vi en tickande mögelbomb i våra skolor. Totalekonomiskt sett kostar hälsorisker på grund av dålig inomhusluft betydligt mer än reparationerna av mögelskadade skolor. Trots det har anslagen till skolbyggen varit alltför små de senaste åren. Staten vill skyffla över ansvaret för att bygga och reparera skolor på kommunerna samtidigt som den skär i anslagen.För att bygga upp ett balanserat liv behövs det en kvalificerad lärarkår och en bra skolmiljö. Regeringen saboterar bådadera. Regeringens skolpolitiska åtgärder strider mot målen och försämrar det skolsystem som varit vår styrka. Det har vårt samhälle inte råd med.

Avvikande mening

Vi föreslår

att finansutskottet beaktar det som sägs ovan.

Helsingfors den 3 maj 2012

  • Inkeri Kerola /cent
  • Tuomo Puumala /cent
  • Simo Rundgren /cent

AVVIKANDE MENING 2

Motivering

Vi Sannfinländare anser att de justerade statsfinansiella ramarna för 2013–2016 inte hjälper den offentliga sektorn att klara av sina åtaganden och att de inte heller ger bästa möjliga garantier för en jämlik utbildning och högkvalitativ kompetens. På sikt gagnas inte heller den ekonomiska tillväxten i vårt land eller vår konkurrenskraft på den internationella marknaden av nedskärningar som försämrar utbildningskvaliteten eftersom tillväxt och konkurrenskraft i hög grad bygger på stor kompetens och yrkesskicklighet.

Kvaliteten på utbildning och forskning

När statsandelarna till kommunerna ska skäras ner blir det svårare för dem att ordna grundläggande utbildning. Också det faktum att statsandelsindex inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och universitetsindexet är oförändrat försämrar avsevärt möjligheterna att ha högkvalitativ utbildning och forskning. När man skär i utbildning och forskning skär man också i kompetens, och det kan i vissa fall resultera i att kompetens går förlorad och att det tar decennier att bygga upp den på nytt. Samtidigt försämras också vår konkurrenskraft eftersom den i hög grad bygger på högkvalitativ kompetens och yrkeskicklighet. Vi Sannfinländare anser att högkvalitativ utbildning måste tryggas också framöver och att man inte får skrota vårt värdefulla utbildningssystem. Extra viktigt är det att undervisningsgrupperna är tillräckligt små, att de unga får handledning i studierna och att grundforskningen ligger på hög nivå eftersom det betalar sig på sikt. Dessutom måste vuxenutbildningen tryggas eftersom den ger många finländare chansen att skaffa sig nyttig yrkesutbildning och den är bra för sysselsättningen.

Regionalt utbildningsutbud och dåliga lokaler

Nybörjarplatserna i yrkesutbildningen ska minska med 2 300 och på yrkeshögskolorna med drygt 2 000. Vi anser att också de regionala aspekterna måste beaktas eftersom studieplatserna spelar en stor roll för utvecklingen i regionerna. Dessutom utgår vi Sannfinländare från att utbildningsområdena med stor regional relevans tryggas. Vidare är det viktigt att den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ordnas med hänsyn till att skolresorna inte får vara oskäligt långa. Utgångspunkten ska vara att gymnasieungdomarna inte ska behöva flytta hemifrån på grund av långa skolresor.

Det är oroväckande att utbildningslokalerna är i så dåligt skick i vårt land. I takt med att de blir äldre ökar behovet av reparationer. Framför allt fuktskador och mögelproblem är beklagligt vanliga och man måste ingripa så snabbt som möjligt. Ingen ska behöva utsätta sig för de hälsorisker som mögelskador medför när de fullgör sin läroplikt eller utför sitt arbete. Följaktligen måste det till större resurser för reparationer av skolbyggnader.

Åtgärder för att förebygga marginalisering bland unga

Målet att bekämpa arbetslösheten bland unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år är bra. Anslagen är dock alltför små om man tänker på att flera förvaltningsområden genomgår likadana omfattande nedskärningar som också drabbar service och stöd till unga. Det räcker verkligen inte med att ge tillbaka en del av pengarna genom samhällsgarantin.

Samhällsgarantin fokuserar på att åtgärda utanförskap och arbetslöshet bland unga när de redan är ett faktum. I stället hade det varit mest effektivt för de ungas välbefinnande och ur ett samhällsperspektiv att satsa på att förebygga marginalisering. Områden man gärna kan satsa lite mer på är de ungas förmåga att hantera vardagen och deras studie- och arbetsförmåga. Vi Sannfinländare vill dessutom understryka vikten av ungdomsverkstäderna och uppsökande ungdomsarbete. Vidare bör skolhälsovården få bättre kapacitet att ta sig an de ungas psykiska välbefinnande. Med skolidrott och klubbverksamhet kan man påverka elevernas fysiska kondition och den vägen delvis minska marginaliseringsrisken.

Indexbindning av studiestödet

Studiestödet ska bidas till index först den 1 september 2014 trots att det redan i flera år har släpat efter och levnadskostnaderna bara stigit. Vi Sannfinländare anser att studiestödet måste bindas till index hösten 2012 för att dagens studerande ska få det lättare ekonomiskt och de ska kunna koncentrera sig på sina studier i högre grad. Studiestödet är i dagsläget helt klart feldimensionerat, eftersom det helt enkelt inte räcker till för att ge heltidsstuderande en betryggande försörjning. Ett alltför snålt studiestöd är inte heller ett incitament till studier på eget initiativ, snarare tvärtom. Också inkomstgränsen för studiestödet måste ses över.

Avvikande mening

Jag föreslår

att finansutskottet beaktar det som sägs ovan.

Helsingfors den 3 maj 2012

  • Ritva Elomaa /saf