Motivering

Allmänt

I budgetpropositionen föreslås anslag på 6 888,9 miljoner euro för undervisningsministeriets förvaltningsområde. Jämfört med innevarande år ökar anslaget med 324,6 miljoner euro. Regeringen menar att den finländska utbildningspolitiken nu befinner sig i en situation där vikten av forskning, innovationer och produktutveckling samt spetskompetens framhävs som en del av den globala konkurrenskraften. Inom arbetslivet krävs kunnande på allt högre nivå. På grund av internationaliseringen blir det finländska samhället mer pluralistiskt.

De utbildnings- och vetenskapspolitiska prioriteringarna 2008 är att förbättra kvaliteten och effekterna av utbildning och forskning, garantera kunnig arbetskraft och utveckla högskolorna.

Utskottet ser positivt på att studiepenningen ska höjas med 15 procent på alla utbildningsstadier höstterminen 2008. Riksdagen har tidigare antagit en lag om att studerandenas inkomstgränser höjs med 30 procent i början av 2008. Det är också angeläget att utöka den grundläggande yrkesutbildningen med 2 200 studerande och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i form av läroavtalsutbildning med 2 100 studerande så att det totala antalet blir 27 100 i början av 2008.

Det är anmärkningsvärt att statsandelarna för undervisning och kultur ökar mer än beräknat. Utifrån en ny indexjustering kommer tillskottet att uppgå till ca 230 miljoner euro. De genomsnittliga priserna per enhet stiger till en nivå som motsvarar de faktiska kostnaderna. Det underlättar väsentligt skolornas, läroinrättningarnas och kulturinstitutionernas verksamhet. Ändringarna i statsandelarna berör olika kommuner på olika sätt.

I fråga om kulturbudgeten ser utskottet särskilt positivt på att ett radio- och televisionsarkiv ska inrättas, att digitaliseringen av kulturmaterial tilldelas tilläggsanslag och att kulturexporten stöds.

Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om ramredogörelsen och påskyndar reformen av den sociala tryggheten för stipendiater.

I det här utlåtandet går utskottet in på programmet för att förbättra den grundläggande utbildningen, finansieringen av de statliga specialläroanstalterna, universitetens basfinansiering och användningen av tippningsvinstmedel.

Disponeringen av anslagen för programmet för att förbättra den grundläggande utbildningen

Antalet barn i grundskoleåldern minskar och det betyder att elevantalet minskar i den grundläggande utbildningen. Det är bra att den påföljande inbesparingen används för att förbättra utbildningens kvalitet. Programmet finansieras med 80 miljoner euro under den innevarande ramperioden. Målet är att minska gruppstorleken, förbättra stöd- och specialundervisningen, studiehandledningen och elevvården samt satsa på klubbverksamheten i skolorna. Nästa år utökas statsunderstöden för grundläggande utbildning med totalt 18 miljoner euro. Tillskottet fördelas mellan kommunerna på ansökan och går till elevhandledning och specialundervisning. Tanken är att kommunerna ska kunna söka stöd under hösten så att de sedan kan använda tillläggsanslaget möjligast effektivt. Kulturutskottet ser det i varje fall som nödvändigt att tillskottet disponeras så att anslaget går till de behövande kommuner som verkligen genomför förbättrande insatser. Tillskottet bör dessutom fördelas mellan kommunerna så lättadministrerat som möjligt.

Finansieringen av statliga specialyrkesläroanstalter

Regeringen beräknar att elevantalet vid de statliga specialyrkesläroanstalterna kommer att minska med totalt 20 år 2008. Men enligt en utredning som utskottet fått kommer utbildningsbehovet inte att minska och därför bör elevantalet förbli på samma nivå som tidigare år så att alla behövande kan få en studieplats. Risken är att läroinrättningarna måste minska på antalet elever samtidigt som de förbereder sig för eventuella förändringar.

Enligt budgetpropositionen ska ordnandet av yrkesinriktad specialundervisning och arbetsfördelningen klarläggas som ett led i den strukturella utvecklingen enligt yrkesinstitutsstrategin. Målet är att i första hand införliva de statliga specialyrkesläroanstalterna med andra anordnare av yrkesinriktad specialundervisning från och med 2009. Utskottet anser att de eventuella strukturella ändringarna bör göras med eftertanke och med hänsyn till att de unga som behöver särskilt stöd inte ska få försämrade möjligheter till utbildning. Antalet behöriga speciallärare bör också säkerställas.

Därför föreslår kulturutskottet

Universitetens basfinansiering

Det är viktigt att fullfölja de mål som i regeringsprogrammet är uppställda för universitetsutbildning, forskning och förbättrad innovationsförmåga. Men det föreslagna anslagstillskottet på 20 miljoner euro kommer inte att räcka till med beaktande av bl.a. realtillväxten i universitetens omkostnader på lång sikt, den allt högre kostnadsnivån särskilt i fråga om lokaler och anslagsnedskärningarna med 11 miljoner euro till följd av statens produktivitetsprojekt. Enligt utlåtandena av de sakkunniga från Uleåborgs universitet och Tekniska högskolan kommer den föreslagna anslagsnivån i verkligheten att bli lägre än anslagsnivån för 2007. Därför föreslår kulturutskottet

Utskottet uttrycker sin oro över hur produktivitetsprogrammet kommer att inverka på forskningen och undervisningen vid universiteten. Enligt regeringsprogrammet ska den förra regeringens produktivitetsprogram fortsätta och anslagen minskas med 250 årsverken. I sitt utlåtande om ramarna för statsfinanserna menade utskottet att nedskärningen inte bör riktas in på undervisnings- eller forskningspersonalen. Utskottet påpekar att antalet studerande per lärare är en kvalitetsindikator. Relationstalet studerande/lärare är dåligt vid våra universitet jämfört med konkurrerande länder. I vårt land är relationstalet enligt vissa jämförelser nästan 20 medan det i internationella toppuniversitet rentav är mindre än 10. Enligt sakkunniga kommer nedskärningen med 250 årsverken oundvikligen att påverka relationstalet. Det kommer också att bli svårare att förbättra forskarkarriären eftersom unga forskare i större utsträckning kommer att bli tvungna att tävla om korta visstidsanställningar som finansieras med forskningsmedel. Enligt uppgift kommer det på senhösten 2007 att hållas förhandlingar om hur produktivitetsprogrammet ska genomföras.

Användningen av tippningsvinstmedlen

Regeringen föreslår att understöden för kultur- och vetenskapsinstitutens lokalkostnader, som tidigare finansierats med allmänna budgetmedel, i fortsättningen finansieras med tippningsvinstmedel och att moment 29.80.53 (Statsunderstöd för lokalkostnader) slopas. Dessutom föreslås lånekostnaderna för renoveringen av Kansallisteatteri bli finansierade med tippningsvinstmedel och moment 29.80.54 föreslås bli slopat. De här anslagen för lånekostnader har sedan budgeten för 2004 ingått i de allmänna budgetmedlen så som riksdagen krävt. När riksdagen behandlade budgetpropositionen för 2003 ansåg den att ombyggnaden av en nationell kulturinstitution inte bör finansieras med medel som är avsedda för verksamhet som finansieras med tippningsvinstmedel och att det därför var nödvändigt att Kansallisteatteris låneregleringskostnader finansieras genom den allmänna budgeten från och med 2004.

Till följd av de ovan beskrivna åtgärderna kommer totalt ca 21 miljoner euro att finansieras med tippningsvinstmedel i stället för med allmänna budgetmedel som förut.

Enligt en utredning från undervisningsministeriet finansierades förvaltningsutgifterna för den fastighetsförmögenhet som ministeriet förfogar över med statliga medel under ministeriets moment 20.01.10 fram till början av 2005. De som använde lokalerna betalade inget vederlag eller hyra för dem. I statsbudgeten infördes moment 29.80.53 vid övergången till ett system med hyror. Syftet var att staten skulle stå för finansieringen av och utgifterna för fastighetsförvaltningen i de inrättningar och institut som är verksamma i statsägda lokaler och vars verksamhet huvudsakligen är beroende av understöd som finansieras med tippningsvinstmedel. Det här har gjort det möjligt för aktörerna att fullt ut svara för de hyreskostnader som bygger på långvariga förbindelser.

Utskottet noterar att hyresunderstöden för lokalkostnader ingår i statens interna penningomsättning. Hyresutgifterna är bundna till mångåriga förbindelser och summorna kan inte omprövas. Tippningsvinstmedlen är inte avsedda att täcka statens egna fastighetsutgifter utan staten bör fortfarande svara för förvaltningen av sin fastighetsförmögenhet med allmänna budgetmedel, framhåller utskottet. Fastighetsskötseln och annat underhåll kan heller inte vara beroende av intäkterna från tippningsvinster.

Om propositionen godkänns och hyresbidragen finansieras med tippningsvinstmedel blir intäkterna från tippningsvinsterna återanvända för underhållet av den statsägda fastighetsförmögenheten. Samtidigt minskar de tippningsvinstmedel betydligt som går till egentlig verksamhet. Det här står i konflikt med andra lösningar där tippningsvinstmedlen används för behovsprövade understöd till egentlig verksamhet.

Utskottet ser det som nödvändigt att penningspelsmonopolet består och att besluten om att ordna penningspel fattas nationellt.

Därför föreslår kulturutskottet