Motivering

Regeringens mål att balansera statsekonomin och åstadkomma en klar minskning i statsskuldens andel av totalproduktionen före valperiodens utgång innebär kännbara sparåtgärder inom samtliga förvaltningsområden. De ekonomiska strukturerna reformeras för att stärka förutsättningarna för en bättre tillväxt än prognoserna anger. Genom det aktuella rambeslutet för 2014—2017 genomförs ytterligare anpassningsåtgärder om 600 miljoner euro på 2015 års nivå. Till följd av beslutet minskar den finansiella ramen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde från 5,989 till 5,951 miljarder euro (år 2017) under ramperioden. Den utomstående finansieringen till undervisnings- och kulturväsendet uppskattas till 569 miljoner euro 2014 och 579 miljoner euro 2017. De största inbesparingarna hänför sig till kommunernas statsandelar. Frysningen av indexhöjningarna ger för 2014 en effekt på cirka 54 miljoner euro för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde.

Utskottet understryker återigen att staten under ekonomiskt kärva tider måste satsa på forskning, utbildning, bildning och kompetens. Det är också under svåra tider nödvändigt att se till utbildningens kvalitet. Högkvalitativ utbildning genererar arbetskraft som samhället behöver, medan utbildning och tillhörande stödtjänster förebygger problem och utanförskap. Högklassig forskning är en grundläggande förutsättning för framgång såväl nationellt som internationellt.

Med tanke på situationen för statsfinanserna är det positivt att det inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde likväl satsas på många viktiga element. De extra satsningarna på att till exempel säkra de ungas tillgång till utbildning och genomföra ungdomsgarantin är enligt utskottet viktiga. Det är likaså positivt att kompetensprogrammet för unga vuxna fortsätter och att läroavtalsutbildningen för unga kompletteras med en förhandsperiod som ska sänka tröskeln för såväl arbetsgivare som de studerande att ingå läroavtal.

Utvecklingen av nätverket av utbildningsanordnare och läroanstalter fortsätter i fråga om såväl yrkesutbildning och gymnasieutbildning som högskoleutbildning. De närmaste årens utsikter för gymnasieutbildningen inger farhågor, särskilt då statsandelens pris per enhet för gymnasier redan är så lågt att tillgången till och kvaliteten på gymnasieutbildning kan äventyras. Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande enligt vilket det ska vara möjligt att bo hemma när man går i gymnasiet. Det bör noteras att det i regeringsprogrammet sägs att gymnasiernas finansieringsbas kommer att läggas om så att den tryggar kvaliteten på gymnasieutbildningen och den regionala tillgängligheten även med hjälp av distansstudier när åldersklasserna minskar. Likaså viktig är regeringsprogrammets passus om att grunderna för gymnasiefinansieringen ska innefatta resultatbaserad finansiering som premierar för kvaliteten på utbildningen och förbättring av kvaliteten, t.ex. för att individuella studieresultat har förbättrats och antalet som avbryter sina studier är lågt.

Utbudet av yrkesutbildning anpassas enligt tidigare beslut. Det är mycket viktigt att minskningen av antalet utbildningsplatser inom yrkesutbildningen inte blir så stor som undervisnings- och kulturministeriet planerade förra hösten.

Det har under lång tid planerats och beretts en förbättring av elev- och studerandevården. Det är viktigt att elev- och studerandevården förbättras nu. Regeringen har för avsikt att lägga fram en proposition i frågan ännu i vår. På grund av nedskärningarna i kommunernas statsandelar ser utskottet dock med oro på kommunernas möjligheter att genomföra reformen.

Den gymnasieförberedande utbildningen för invandrare och personer med främmande modersmål är en välkommen öppning. Vi måste dock även i fortsättningen bygga ut invandrarnas utbildningsmöjligheter för att stödja integreringen och möjligheterna att få jobb.

Regeringen är på rätt spår i det att den grundläggande utbildningen prioriteras också i framtiden. Det är bra att till exempel den så kallade POP-finansieringen för mindre undervisningsgrupper bibehålls. Enligt redogörelsen ska läroplanerna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt de allmänna målen för gymnasieutbildning, timfördelningen och grunderna för läroplanerna reformeras. Utskottet fäster uppmärksamhet vid att det i samband med förordningen om timfördelningen i den grundläggande utbildningen (28.6.2012) antecknades ett uttalande i statsrådets protokoll. Enligt uttalandet beslutar statsrådet i samband med rambeslutet 2013 att utöka den grundläggande utbildningens minimitimantal med tre årsveckotimmar. Enligt promemorian till förordningen om timfördelningen kan de som anordnar undervisningen också beviljas separat finansiering för ett mångsidigare språkprogram. Enligt uppgift innehåller rambeslutet dock inte de resurser som i samband med utfärdandet av förordningen om timfördelningen utlovades för den grundläggande utbildningen.

Utskottet välkomnar också de planerade ändringarna i lagen om grundläggande utbildning i fråga om delaktighet, arbetsfred och etablering av elevkårsverksamhet. Det är däremot beklagligt att dessa reformer inte får mer resurser, trots att de medför extra kostnader bland annat genom fortbildning av lärare och ersättning för handledning till elevkårerna.

Studiestödssystemet reformeras så att det stöder möjligheterna att studera på heltid och bli snabbare färdig. I överensstämmelse med regeringsprogrammet ska studiestödet indexbindas från och med den 1 augusti 2014. Systemet för studielånsavdrag ersätts med studielånskompensationen, vilket tryggar återbetalningen av lånet och effektivt sporrar de studerande att avlägga examen. Ett missförhållande som utskottet i åtskilliga sammanhang har fäst uppmärksamhet vid är att studiestödet till studenter på andra stadiet som bor självständigt påverkas av föräldrarnas inkomster. Det är därför välkommet att inkomstgränsen för föräldrar till 18—19-åriga studenter på andra stadiet som bor självständigt höjs med 30 procent enligt rambeslutet.

Det s.k. fribeloppet i studiestödslagen bör enligt utskottet slopas eller åtminstone höjas avsevärt.

Lagstiftningen om småbarnsfostran ska reformeras. Det är beklagligt att man i ramarna inte inkluderat de resurser som reformarbetet kräver och som enligt undervisnings- och kulturministeriets uppskattning uppgår till 35 miljoner euro årligen.

I fråga om nya skolbyggnader och problemet med s.k. mögelskolor hänvisar utskottet till sitt utlåtande till finansutskottet hösten 2012 om statsbudgeten för det innevarande året och till kulturutskottets utlåtande till revisionsutskottet om utredningen om fukt- och mögelproblem i byggnader (KuUU 14/2012 rd — TRO 1/2011 rd). Det är illa att man genom det här rambeslutet inte minskar det enorma saneringsbehovet, som till stor del beror på fukt- och mögelskador eller byggfel i skolorna och daghemmen.

Högskoleundervisning och forskning

Forskning.

Finlands Akademis fullmakt sänktes 2012 med knappt 12 procent. Utskottet välkomnar rambeslutets ökning av Finlands Akademis bevillningsfullmakt med 10 miljoner euro per år från och med 2014. Ökningen hänför sig till ett forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som också ska beakta IKT2015-programmet. Samtidigt görs ett avdrag av engångsnatur på 17 miljoner euro, så sammantaget sjunker bevillningsfullmakten för 2014. Det påverkar givetvis forskningsanslagen också för de påföljande åren. När man ser på de nedskärningar i sektorforskningen som görs inom de olika förvaltningsområdena är det sammantagna intrycket oroväckande. De minskande forskningsanslagen har också direkta följder för universiteten. Det finns till exempel risk för att finansieringen genom specialstatsandel påverkar läkarutbildningen och den kliniska forskningen negativt.

Utskottet understryker att forskningen är viktig för vårt lands framtid. Det är viktigt att finansutskottet ser över forskningsfinansieringen i dess helhet och tar hänsyn till hur de sammantagna åtgärderna inom olika förvaltningsområden påverkar forskningen i Finland. Å andra sidan kan ökningen av de anslag som kan sökas av en bredare grupp och som de sökande konkurrerar om leda till höjd kvalitet. Utskottet instämmer med det vetenskapliga samfundets oro för att forskningen inte utgör en prioritet, trots att man klart och tydligt kan slå fast att det är till nytta för Finland att säkerställa såväl en högklassig grundforskning som tillämpad forskning.

Det pågår en reformering av statens så kallade sektorforskning. Det är dock skäl att tänka på att behovet av forskning i sig inte minskar bara för att de statliga forskningsinrättningarna omorganiseras.

Anslagen till universiteten.

De inbesparingar i anslagen till universiteten som aviserades i regeringsprogrammet har genomförts med tonvikten på början av regeringsperioden, men för 2014 återstår ännu ett sparbeting på 20 miljoner euro. Det är dock ytterst viktigt att det så kallade universitetsindexet tillämpas fullt ut nästa år. Dess effekt är 41,4 miljoner euro.

Kulturutskottet gav den 13 mars 2013 undervisningsministeriet ett utlåtande om den nya universitetslagens verkningar ( — ). I utlåtandet framhålls att utskottet senast 2016 absolut måste få en utredning om hur ändringarna i universitetens finansieringsnivå och finansieringssystem påverkar universitetens verksamhet. Universiteten måste driva en resultatrik verksamhet för att utbildning, forskning och innovationer ska resultera i högklassig vetenskap och forskning, ekonomisk tillväxt och välstånd.

Yrkeshögskolorna.

Enligt rambeslutet ska lagstiftningen om yrkeshögskolor ändras fr.o.m. den 1 januari 2014 för att påskynda den strukturella reformen av yrkeshögskolorna samt förbättrandet av verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. Kulturutskottet behandlar som bäst en proposition i ärendet (), och ett betänkande är att vänta inom kort.

Enligt redogörelsen kommer man i samband med tidsplanen för totalreformen av statsandelssystemet att avgöra hur man ska genomföra överföringen av yrkeshögskolornas finansiering från kommunerna till staten samt förändringen av den juridiska statusen. Staten bereder sig på att göra finansiella investeringar i yrkeshögskolorna år 2015 till stöd för reformen.

Utskottet menar att verkställandet av yrkeshögskolereformen försvåras av att undervisnings- och kulturväsendets statsandelsindex kommer att frysas för 2014.

Finansieringen av kulturpolitiken

För att hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin och utvecklingen av statens skuldsättning ska hållas under kontroll fortsätter enligt redogörelsen inbesparingarna i statsandelarna och statsunderstöden för teatrar, orkestrar och museer också efter 2015 genom att den temporära sparlagen ändras till permanent lag. Under ramperioden kommer trycket på att skära ned den offentliga finansieringen av konsten att öka även i kommunerna. Utskottet ser med oro på den minskande offentliga finansieringen av bibliotek, konst och annan kultur. Det försvagar medborgarnas möjligheter att i olika delar av landet utnyttja tjänster som är viktiga för den personliga välfärden.

I fråga om utgifterna utanför ramen hör fördelningen av vinstmedel från tippning och penninglotterier till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Intäkterna från tippningsvinstmedel uppskattas öka med 1 procent under varje ramår. Sparbehovet inom kulturen beror framför allt på att Statens konstmuseum, som hittills finansierats med budgetmedel, i överensstämmelse med regeringsprogrammet blir Nationalgalleriet vid ingången av 2014 och i fortsättningen kommer att finansieras med tippningsvinstmedel. Det är välkommet att de verkningar som denna överföring har för de övriga förmånstagarna av tippningsvinstmedel inom konst- och kulturfältet mjukas upp genom en tidsbegränsad upplösning av Veikkaus Ab:s fond för ofördelade vinstmedel.

Likaså positiv är rambeslutets formulering om att statsrådet under våren 2013 på framställning av undervisnings- och kulturministeriet fattar ett principbeslut om en förvaltningsövergripande utveckling av den kreativa ekonomin. Frågan måste beredas vidare genast efter att rambeslutet fattats, så att en ekonomisk tillväxt baserad på kreativ kompetens kan främjas också genom statliga åtgärder. Utskottet fäster vidare uppmärksamhet vid att tidsfristen för den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta arbetsgruppen för social trygghet inom de skapande branscherna löper ut i slutet av april. Det finns ännu inga uppgifter om hur väl arbetsgruppens slutrapport svarar på bristerna i konstnärernas och andra självanställdas sociala trygghet. Frågorna om utvecklingen av konstnärernas pensions- och socialskydd måste avgöras så snart som möjligt när arbetsgruppen slutfört sitt uppdrag.

I enlighet med regeringsprogrammet riktas inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde anslag till sysselsättnings- och företagarpolitiska insatser som främjar sysselsättning och tillväxt, i synnerhet åtgärder som förbättrar sysselsättningen av långtidsarbetslösa och unga. Utskottet menar att man i integrationsinsatserna och åtgärderna för ökad sysselsättning och tillväxt ska ta hänsyn också till konstnärernas och de självanställdas behov.

Övrigt

Utbildningsstyrelsens omkostnader.

I och med att ett nytt antagningssystem införs måste anslagen till Utbildningsstyrelsen dimensioneras därefter. I övergångsfasen, då såväl det gamla som det nya systemet används, behövs ansenliga tilläggsresurser. På finansutskottets förslag godkände riksdagen i samband med godkännandet av budgeten för 2013 ett uttalande där riksdagen kräver att regeringen i sitt rambeslut avsätter adekvata ekonomiska resurser för utveckling och upprätthållande av webbtjänsten för lärande, som Utbildningsstyrelsen ansvarar för. Tjänsten är ett viktigt element i genomförandet av utbildningsgarantin för unga. Enligt uppgift till utskottet har statsrådet i sitt rambeslut inte beaktat riksdagens utlåtande.

Under ramperioden får Utbildningsstyrelsen dessutom nya uppgifter i och med att lagstiftningen om småbarnsfostran ses över. För att säkerställa att reformen lyckas måste Utbildningsstyrelsen få behövlig personal och tillräckliga anslag. Utskottet hänvisar också till sitt utlåtande om propositionen om en överföring av förvaltningen och styrningen av barndagvården ( — ).