Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
LM 43/2007 rd - Anna-Maja Henriksson /sv m.fl.
Granskad version 2.0
I motionen föreslås att det tillägg till barnbidraget som enligt 7 § 3 mom. barnbidragslagen (796/1992) betalas för ensamförsörjares barn skulle inkluderas i listan på sådana inkomster som inte skall beaktas då en persons disponibla inkomster fastställs enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) (nedan utkomststödslagen).
Vidare föreslås i motionen att fördelningen av kostnaderna för den kommunala social- och hälsovården mellan staten och kommunen, om vilket bestäms i 18 § 1 mom. lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992), ändras så att statens andel höjs med 0,07 %.
Efter att regeringspartierna i Vanhanens II regering kommit överens om att höja barnbidragets ensamförsörjartillägg med 10 euro/barn, aktualiseras igen frågan om att tillägget inte i motsvarande mån borde påverka utkomststödets storlek. Höjningen om 10 euro är avsedd att vara till hjälp för barnen i familjerna med den allra svagaste ekonomin, till vilka ensamförsörjarfamiljerna ofta hör. Nämnda familjer är också de som oftast är beroende av utkomststöd. Ifall ensamförsörjartillägget minskar utkomststödet, hjälper höjningen inte alls dessa barnfamiljer, utan fungerar istället som en inkomstöverföring direkt till kommunerna.
Enligt 2 § utkomststödslagen har varje person som inte kan få sin utkomst tryggad genom förvärvsarbete eller verksamhet som företagare, med hjälp av förmåner som tryggar utkomsten, genom andra inkomster eller tillgångar eller genom omvårdnad av en försörjningspliktig person rätt till utkomststöd. Lagens 11 § fastställer att inkomster som påverkar utkomststödets storlek är ifrågavarande persons och familjemedlemmars samtliga disponibla inkomster med undantag för de s.k. inkomsterna med förmånsrätt, vilka uttömmande uppräknats i paragrafens 2 moment. Dessa är bland annat understöd och förvärvsinkomster som kan anses ringa, vissa kostnadsersättningar och vissa förmåner såsom moderskapsunderstöd, vårdbidrag till pensionstagare, handikappbidrag och vårdbidrag till barn. 1.1.2002 inledde man ytterligare ett treårigt försök under vilket minst 20 % av förvärvsinkomsterna dock 100 euro/hushåll/månad lämnas obeaktat då de disponibla inkomsterna räknas ut. Ovannämnda betyder att övriga sociala understöd och förmåner, däribland barnbidraget i sin helhet, utgör inkomst som skall beaktas vid uträknande av en persons inkomster. Detta innebär å sin sida att ifall man t.ex. höjer på barnbidragets storlek kommer de familjer som lever på utkomststöd inte att få någon nytta av denna förhöjning, eftersom tillägget till inkomsterna samtidigt påverkar utkomststödets storlek.
Idag utbetalas enligt 7 § 3 mom. barnbidragslagen för barn med ensamförsörjande föräldrar ett tillägg om 36,60 euro/månad/barn. Från och med 1.1.2008 kommer tillägget att höjas med 10 euro/barn. Utredningarna visar att det jämfört med hela befolkningen är just ensamförsörjande barnfamiljers realinkomster som utvecklats svagast i vårt samhälle. Deras ekonomi hade t.ex. vid ingången av det nya decenniet ännu inte nått den nivå som var allmän i början av 1990-talet. Detta leder till att de mer än andra barnfamiljer är benägna att för sitt uppehälle vara beroende av utkomststöd. Det är oskäligt att det just är de fattigaste familjerna som inte får någon nytta av en eventuell förhöjning av barnbidraget eller dessa ensamförsörjartillägg. För att delvis råda bot på ovannämnda problem föreslår man i motionen att listan på inkomster som inte skall beaktas kompletteras med det tillägg till barnbidraget som betalas för ensamförsörjares barn.
En ändring av ovannämnda slag skulle medföra tilläggsutgifter för kommunerna i form av en förhöjning av kostnaderna för utbetalda utkomststöd. Kommunerna skall inte ensamma bära bördan för denna utgiftsökning utan den bör kompenseras i sin helhet av staten. Med anledning av detta skall även lagen om planering av och statsandel för social och hälsovården ändras. Statens andel av kostnaderna för social- och hälsovården föreslås därmed höjas så att den motsvarar den beräknade utgiftsökningen d.v.s. 8,7 miljoner euro, vilket enligt gjorda uträkningar skulle innefatta en ökning på 0,07 procent. Följaktligen föreslås att kommunernas andel sjunker i motsvarande grad.
Med stöd av det ovan anförda föreslår vi,
att riksdagen skall godkänna följande lagförslag:
Inkomster som skall beaktas
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Statsandel för kommunernas driftskostnader för social- och hälsovården
Helsingfors den 7 juni 2007