ALLMÄN MOTIVERING

Företag som anställer personer med olika handikapp eller någon sjukdom som försämrar arbetsförmågan kan ansöka om stöd från olika källor, bl.a. Europeiska socialfonden. Dessa stöd är tidsbundna och knutna till individen, vilket betyder att företaget som helhet inte kan ansöka om bidrag från samhället. I november 1998 stadfästes en lagändring enligt vilken en handikappad person ges möjlighet att bli sysselsatt under minst ett halvt år och högst två år i stället för att få invaliditetspension enligt folkpensionslagen. Under en sådan sysselsättningsperiod får den handikappade personen ett stöd som motsvarar specialhandikappbidraget.

Tyvärr har det i praktiken visat sig att ett tidsbundet stöd inte räcker för att skapa livsdugliga sociala företag. När stödet tar slut får de flesta företag lov att avsluta sin verksamhet då de inte klarar av att tävla på samma villkor som normala företag på den fria marknaden p.g.a. att deras arbetskraft har nedsatt arbetskapacitet. Som ett exempel kan nämnas Jakobstads karamellkokeri som startade för cirka fyra år sedan som ett EU-projekt, initierat av Kårkulla och med samarbetspartners i arbetskraftsbyrån, näringslivet, mentalvården och Korsnäs kurscentral. Andelslagets omsättning var som bäst 1998 uppe i hela 577 000 mk. Andelslaget var dock i behov av samhällsstöd i någon form, men det stupade på att ett statligt bidrag inte får snedvrida konkurrensen, vilket ledde till att de måste lägga ned sin verksamhet. Cope-projektet i Jakobstad hade ursprungligen motsvarigheter på flera olika håll i Finland, vilka alla mer eller mindre runnit ut i sanden. Detta betyder att handikappade och andra svårplacerade arbetstagare mister en värdefull möjlighet att få in foten på arbetsmarknaden.

Skyddat arbete, som traditionellt tillhört social- och hälsovårdssektorn, har under de senaste åren fått mindre kvantitativ betydelse för handikappade personers sysselsättning. När lagstiftningen om statsandelar ändrades började kommunernas intresse för systemet med det skyddade arbetet minska och några verkstäder för skyddat arbete lades ned. Verkstäder för skyddat arbete var ursprungligen skapade för att ge de från fronten återvändande krigsinvaliderna arbete och motsvarar idag inte riktigt de handikappades behov, förutom för en del intelligenshandikappade. De handikappades situation har försämrats i och med att arbetslösheten ökat. Det har uppstått ett uppenbart behov av att utveckla nya slag av aktiviteter för att främja sysselsättningen av handikappade.

Många länder i Europa, t.ex. Italien, Spanien, Belgien, England och Frankrike, känner till begreppet "sociala företag". Detta är företag som anställer handikappade och övriga svårsysselsatta med nedsatt arbetsförmåga. De sociala företagen åtnjuter vissa skattelättnader, i Italien lägre mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter, i jämförelse med andra företag. I Italien, Portugal och Spanien har den kooperativa företagsformen i allmänhet och de sociala kooperativen i synnerhet en särställning. Kooperativa företag gör samhällsnyttiga insatser, slås det fast i dessa länders grundlagar, därför skall de stödjas. De sociala kooperativen rubriceras som "icke-vinstdrivande" och får därför gynnsamma regler, bl.a. vad gäller skatter. I Belgien kan vilket företag som helst bli socialt företag, som följer ett sysselsättningsprogram för socialt utslagna och begränsar vinsternas användning till utveckling av företaget eller till utslagna gruppers förmåner. En spansk lag ger möjlighet för arbetslösa att omvandla arbetslöshetsersättning till kapitalinsats i ett kooperativt företag där den arbetslöse själv börjar arbeta.

I ovan nämnda länder anser man att de sociala företagen inte förvränger konkurrensen. Sociala företag klarar inte av att konkurrera på samma villkor med vanliga företag, eftersom de inte kan producera varor och tjänster lika effektivt. Även om ett socialt företag får offentligt stöd, är det beroende av en viss egenfinansiering. Sociala företag gör samhällsnyttiga insatser, de har som målsättning att hjälpa personer, som är under hot att slås ut socialt eller redan är utslagna, därför bör de stödjas. Skattelättnader leder till att man kan trygga rättigheten till människovärdigt liv. Den rätten är inskriven i vår grundlag. Genom att ge meningsfullt arbete till handikappade och andra svårsysselsatta, bidrar dessa tidigare icke-produktiva till nationalprodukten, mår bättre och är i behov av mindre vård och rehabilitering än tidigare.

Ett socialt företag fungerar alltid för att nå ett socialt mål. Ett sådant företag strävar inte efter att göra vinst, men detta är inte heller förbjudet. Goda affärsidéer garanterar verksamhetens framgång och kontinuitet också i ett socialt företag. Sociala företag kan vara någon organisations eller något samfunds företag eller andelslag. Sociala företag anses som en företagsform för den växande tredje sektorn. Sociala företag har samband med den s.k. stödda sysselsättningen. Man försöker alltid sysselsätta personerna i fråga i ett vanligt arbetsförhållande.

Företagens vilja att sysselsätta handikappade och andra svårsysselsatta människor måste förstärkas och de erforderliga instrumenten för sysselsättning måste erbjudas i form av olika stöd och skattelättnader. Den konsultations- och rådgivningsservice som de sociala företagen behöver under planeringsfasen och deras finansiering måste kombineras så att de blir en del av arbetskrafts- och näringsförvaltningens normala service. Det är likaså viktigt att informationen om möjligheten att skapa sociala företag görs så känd som möjligt.

I ett skriftligt spörsmål (SS 1548/1998 rd) togs problematiken med att möjliggöra sociala företag i Finland upp. I social- och hälsovårdsminister Mönkäres svar av den 11 februari 1999 samstämmer man till att det kan vara lättare att stöda förutsättningarna för utvecklingen av sådan företagsverksamhet genom lagstiftningen om sjukförsäkring och övriga socialförsäkringar och skattelättnader än genom direkta stöd. I samband med omvärderingen av det skyddade arbetet kommer man att behandla frågan om hur detta arbete skall utvecklas i riktning mot social företagsverksamhet. De nya sysselsättningsmodellerna kräver ändring av den gällande lagstiftningen. I enlighet med denna samstämmighet kring nyttan av sociala företag önskar vi föreslå att dessa sociala företag skulle befrias från moms och arbetsgivaravgifter.