Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 7 december 2004 en proposition om godkännande av protokollet om ändring av den europeiska konventionen om bekämpande av terrorism och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen (RP 254/2004 rd) till lagutskottet för beredning.
Utskottet har hört
enhetschef Marja Lehto, utrikesministeriet
biträdande polischef Rauno Sintonen, inrikesministeriet
Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det i Strasbourg i maj 2003 upprättade protokollet om ändring av den europeiska konventionen om bekämpande av terrorism samt en lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen.
Den europeiska konventionen om bekämpande av terrorism från 1977 avser att underlätta utlämning av sådana personer till en annan stat som gjort sig skyldiga till brott som kan kategoriseras som terrorism. De brott som listas i konventionen ska inte betraktas som politiskt brott, som brott förknippat med ett politiskt brott eller som brott inspirerat av politiska motiv. Protokollets syfte är att uppdatera de delvis föråldrade bestämmelserna i konventionen samt att förbättra dess funktion. De mest centrala förändringarna gäller brottslistan, som har setts över för att motsvara de straffbelagda gärningarna i de globala konventionerna mot terrorism, samt möjligheten att komplettera brottslistan i ett förenklat förfarande och ett försvårat reservationsförfarande. Konventionen öppnas för Europarådets observatörsmedlemmar samt för stater utanför Europarådet genom ministerkommitténs beslut in casu.
I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen. Protokollet träder internationellt i kraft tre månader efter det att samtliga fördragsslutande parter i konventionen har ratificerat eller godkänt protokollet. Lagen avses träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av republikens president samtidigt som protokollet träder i kraft.
Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker såväl protokollet om ändring av den europeiska konventionen om bekämpande av terrorism som lagförslaget utan ändringar.
Meningen är att brottslistan ska uppdateras för att omfatta de straffbelagda gärningarna i de globala konventionerna mot terrorism. Protokollet tillåter också att listan kompletteras i ett förenklat förfarande och försvårar reservationsförfarandet. Dessutom har formerna för delaktighet utökats. Protokollet hindrar inte heller framöver stater att vägra utlämning på andra grunder, såsom dubbelbestraffning.
De brott enligt konventionen som inte ska betraktas som politiskt brott kompletteras genom protokollet med brott som avses i konventionen om fysiskt skydd för nukleärt ämne, brott som avses i protokollet för bekämpande av brott mot flygplatser, som används i internationell civil luftfart, brott som avses i konventionen om bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet, brott som avses i protokollet om bekämpande av brott mot säkerheten för fasta plattformar belägna på kontinentalsockeln, brott som avses i konventionen om bekämpande av bombattentat av terrorister och brott som avses i konventionen om bekämpande av finansiering av terrorism.
Utskottet menar att det är bra att brottslistan uppdateras.
Finska medborgare får enligt 9 § 3 mom. i grundlagen inte mot sin vilja utlämnas eller föras till ett annat land. Protokollet syftar enbart till att ange vilka brott som ska betraktas som politiska och har därmed inga effekter visavi de hinder för utlämning av brott som bestäms i andra lagar eller konventioner. Det förpliktar inte heller till utlämning i situationer enligt grundlagens 9 § 4 mom. där en utlänning riskerar dödsstraff, tortyr eller någon annan behandling som kränker människovärdet.
Protokollet påverkar inte bestämmelserna om överlåtelse inom Europeiska unionens territorium. Enligt gällande lagstiftning kan utlämning inte vägras inom EU med hänvisning till brottets politiska karaktär. I och med att begreppet politiskt brott inskränks kommer protokollet att få vissa konsekvenser för utlämning enligt den nordiska utlämningslagen till Norge och Island. Att utlämna egna medborgare är också i dessa fall i princip en avvägningsfråga.
Genom protokollet utvidgas dels listan över brott som inte ska betraktas som politiska, dels formerna för delaktighet. Då Finland 2002 återtog sin reservation till konventionen förband vi oss att inte betrakta brotten enligt artikel 1 som politiska brott. I det sammanhanget konstaterade grundlagsutskottet i sitt utlåtande (GrUU 61/2001 rd) att återkallelsen av reservationen inte påverkar finska medborgares rättsliga ställning och att den därmed inte är problematisk med avseende på 9 § 3 mom. i grundlagen.
Med stöd av det ovan anförda föreslår lagutskottet
att riksdagen godkänner det i Strasbourg den 15 maj 2003 upprättade protokollet om ändring av den europeiska konventionen om bekämpande av terrorism och
att lagförslaget godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 15 april 2005
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Kirsi Pimiä