LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2010 rd

LaUB 2/2010 rd - RP 102/2009 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lag om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem och lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 8 september 2009 en proposition med förslag till lag om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem och lagar som har samband med den (RP 102/2009 rd) till lagutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (GrUU 39/2009 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

överdirektör, avdelningschef Kari Kiesiläinen, lagstiftningsråd Anna-Riitta Wallin och dataadministrationsdirektör Kari Kujanen, justitieministeriet

hovrättsråd Sakari Laukkanen, Rovaniemi hovrätt

tingsdomare Jouko Räsänen, Helsingfors tingsrätt

förvaltningsrättsdomare Päivi Toivanen, Kuopio förvaltningsdomstol

statsåklagare Christian Lundqvist, Riksåklagarämbetet

överinspektör Heikki Huhtiniemi, dataombudsmannens byrå

direktör för rättshjälpsverksamheten Liisa Vehmas, Helsingfors rättshjälpsbyrå

ledande häradsfogde Timo Heikkinen, Utsökningsverket i Helsingfors

divisionschef Marjatta Syväterä, Rättsregistercentralen

systemchef Seppo Pastila, Fordonsförvaltningscentralen

advokat Marja Toivio-Kaasinen, Finlands Advokatförbund

ordförande Jarkko Sipilä, Oikeustoimittajat ry

professor Olli Mäenpää

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • högsta domstolen
  • högsta förvaltningsdomstolen.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår en lag om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem och en lag om domstolars skyldighet att informera om vissa avgöranden. Dessutom föreslås ändringar i 37 lagar.

I lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem ska det föreskrivas om informationssystemets syfte, uppbyggnad och innehåll och om användning och utlämnande av uppgifter. I lagen ska det bara ingå bestämmelser som kompletterar vad som föreskrivs i allmänna lagar om myndighetshandlingars offentlighet och skydd av personuppgifter. Lagen ska inte gälla riksomfattande register inom justitieförvaltningen som är reglerade i speciallagar.

Ansvaret för registerföringen föreslås bli fördelat så att Rättsregistercentralen blir registeransvarig för justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. Domstolar och åklagarmyndigheter ska svara för de uppgifter som de för in i registret och de får också använda de uppgifter som förs in där för att sköta sina uppgifter.

I lagen om domstolars skyldighet att informera om vissa avgöranden ska det föreskrivas om domstolarnas anmälningsskyldighet i sådana fall som det varken är möjligt eller ändamålsenligt att utfärda bestämmelser om i speciallagar. I övrigt regleras anmälningsskyldigheten precis som nu i speciallagstiftning. Bestämmelserna ska preciseras i speciallagstiftning och delvis lyftas upp på lagnivå.

Regeringen föreslår en lag om ändring av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Avsikten är att förtydliga bestämmelserna om de uppgifters offentlighet som förs in i justitieförvaltningens informationssystem och villkoren för att överlämna uppgifter till andra myndigheter samt bestämmelser om domstolarnas skyldighet att överföra uppgifter till och föra in uppgifter i informationssystemet.

Förslagen i propositionen gör att det inte behöver fogas en kopia av det domstolsavgörande som utgör utsökningsgrund till en ansökan om utsökning.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft cirka ett halvt år efter det att de har godkänts och blivit stadsfästa. I den föreslagna lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem ingår en övergångsbestämmelse om att informationssystemet och informationshanteringen i systemet ska motsvara lagens krav inom fem år efter det att lagen trätt i kraft.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Propositionen tar upp behandlingen och verkställigheten av rättskipningsärenden inom justitieförvaltningen och justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem som ska betjäna forskning och planering inom justitieministeriets förvaltningsområde. De riksomfattande register inom justitieförvaltningen som det föreskrivs om i särskilda lagar är undantagna från lagenom justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. Lagen gäller inte heller enskilda myndigheters informationssystem.

I sitt betänkande LaUB 20/2006 rd — RP 85/2006 rd ansåg lagutskottet att det med fördel kunde undersökas vilka bestämmelser det finns om domstolarnas skyldighet att registrera och meddela sina beslut och att det utifrån resultaten bedöms om det i framtiden eventuellt kan vara befogat att utfärda vissa allmänna eller samlande rättsligt förpliktande bestämmelser. Den undersökning som efterlystes i betänkandet har gjorts samtidigt som propositionen bereddes. Den visade att lagstiftningen om justitieförvaltningens riksomfattande register och behandlingen av den registrerade informationen delvis är splittrad och bristfällig. Av den orsaken är till exempel de bestämmelser i personuppgiftslagen (523/1999) som ger rätt till behandling av känsliga uppgifter inte entydigt tillämpliga på informationssystemet. Det gäller till exempel de riksomfattande register som betjänar förmedlingen av information i anknytning till verkställigheten av rättskipningsärenden. Det ansågs inte att det fanns något allmänt behov av att utveckla de register som bygger på särskilda lagar.

Den nu föreslagna lagstiftningen behövs och kommer att skapa större klarhet i det rådande läget. Den innebär att lagstiftningen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem i alla delar kommer att uppfylla kraven på lagstiftning om personuppgifter. Den tydliggör behörighets- och ansvarsfrågor kring registerföringen i och med att Rättsregistercentralen enligt lagen är registeransvarig för justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. De myndigheter inom justitieförvaltningen som avses i lagen, alltså domstolar, åklagarmyndigheter och rättshjälpsbyråer, är i sin tur ansvariga för de uppgifter de för in i registret, och de får använda uppgifter i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem för att utföra sina egna uppgifter. Propositionen klarlägger också hur det bestäms om uppgifter som förs in i justitieförvaltningens informationssystem är offentliga eller inte och när de får lämnas ut till andra myndigheter. Dessutom slås där fast att domstolarna är skyldiga att anmäla och föra in uppgifter i informationssystemet.

Lagutskottet inskärper att propositionen inte innebär att det upprättas ett nytt informationssystem, utan att existerande eller nästan färdiga databehandlingssystem regleras. Det handlar inte heller om något "gemensamt" myndighetsregister eller något offentligt register. Även om det i ett och samma informationssystem finns uppgifter från olika myndigheter inom justitieförvaltningen är alla införda uppgifter inte fritt tillgängliga för övriga myndigheter inom justitieförvaltningen. Enligt lagförslag 3 i propositionen är uppgifterna i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem sekretessbelagda. Det kan anses nödvändigt, eftersom det finns känsliga uppgifter i systemet. Uppgifterna i informationssystemet får användas och lämnas ut bara utifrån bestämmelser i den föreslagna lagen eller någon annan lag.

Lagutskottet har den uppfattningen att sekretessen för uppgifterna i informationssystemet inte inverkar på medborgarnas möjligheter att kontrollera och bevaka utövandet av offentlig makt, eftersom systemet bara är ett system för förmedling av information; sekretessen inverkar inte på de handlingars offentlighet som finns hos domstolar, åklagarmyndigheter och rättshjälpsbyråer. Grundlagsutskottet bedömer i sitt utlåtande sekretessen för uppgifterna i informationssystemet och ser inget problem mellan den föreslagna lagstiftningen och konstitutionen (GrUU 39/2009 rd).

Exempelvis rättshjälpsbyråerna för in eller förmedlar information om rättshjälpsbeslut och krav på arvoden och kostnadsersättningar som e-tjänst. Åtgärderna regleras i en ändring av rättshjälpslagen som trädde i kraft den 1 december 2009 (927/2008, LaUB 12/2008 rd — RP 103/2008 rd). I övrigt förs informationen från rättshjälpsbyråerna i informationssystemets rapporterings-, statistik- och arkivsystem, som omvandlar informationen till statistiska uppgifter i en sådan form att informationen om enskilda rättshjälpsklienter inte avslöjas för utomstående.

Påtalade brister i bestämmelserna om justitieförvaltningens riksomfattande register har försvårat utvecklingen av elektronisk kommunikation inom förvaltningsområdet. Därför är det viktigt att bestämmelserna om det riksomfattande informationssystemet bidrar till att förbättra den elektroniska kommunikationen. Det nya förfarandet ska i första fasen gälla stora ärendegrupper där en elektronisk hantering snabbt och omedelbart ger betydande fördelar. Propositionen möjliggör till exempel elektronisk hantering av ostridiga utsökningsärenden. Ett utsökningsärende kan i framtiden väckas i elektronisk form, eftersom den sökande inte längre behöver foga någon verkställighetsgrund till sin ansökan om utsökning, utan utsökningsmyndigheten får information om den direkt ur justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem.

Utskottet ser positivt på att de föreslagna bestämmelserna beaktar de möjligheter som elektroniska datasystem ger att utveckla den elektroniska kommunikationen och e-tjänster också i övrigt. För till exempel massmedierna betyder propositionen mycket bättre möjligheter att få information om ärenden vid domstolarna koncentrerat och via teknisk anslutning. Det underlättar massmediernas praktiska arbete och sparar också justitieförvaltningspersonalens arbete.

Propositionen får verkningar framför allt för de allmänna domstolarna, eftersom det handlar om förmedling av information om verkställigheten av rättskipningsärenden. Till den del reformen avser att bereda mark för modern elektronisk kommunikation och informationsförmedling och för ett avancerat system för rapportering, planering och statistik är den nyttig också ur förvaltningsprocesslagens synvinkel. Den ger också en grund för förvaltningsdomstolarnas anmälningsskyldighet när nödvändiga utredningar och tekniska förberedelser är på plats. Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs det särskilt om begynnelsetidpunkten för anmälningsförfarandet.

I motiven till propositionen redovisas de engångskostnader lagförslagen ger upphov till och för övriga ekonomiska och personella kostnader. Det framgår vidare att man med hjälp av övergångstider för lagarnas ikraftträdande och andra arrangemang försöker anpassa reformen till de tillgänglilga resurserna. Lagutskottet menar att man med bättre e-tjänster och informationssystem kan få betydande produktivitets- och effektivitetsfördelar. Därför är det viktigt att målmedvetet arbeta vidare på projekten och anvisar adekvata resurser för utvecklinginsatserna (t.ex. LaUU 15/2008 rd, LaUU 5/2009 rd och LaUU 19/2009 rd).

Lagutskottet anser att propositionen med förslag till lag om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem med alla anknytande lagar är ett omfattande och flerdimensionellt paket. Den knyter emellertid ihop kraven på skydd för personuppgifter, handlingars offentlighet och sekretess och rättegångars offentlighet på ett lyckat sätt. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och små ändringsförslag.

Detaljmotivering

1. Lag om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem

2 §. Förhållande till annan lagstiftning.
9 §. Uppgifter som ska registreras i informationssystemet.

I början av 2010 trädde en reform av brottspåföljdsområdets organisation i kraft som innebar att Brottspåföljdsverket med de underlydande verken Kriminalvårdsväsendet och Fångvårdsväsendet ombildades till Brottspåföljdsmyndigheten (). Utskottet föreslår att 2 § 2 mom. och 9 § 3 mom. i lagförslaget korrigeras för att beakta detta.

12 §. En justitieförvaltningsmyndighets rätt att använda uppgifter som registrerats av en annan justitieförvaltningsmyndighet.

Lagutskottet preciserar att det inte är meningen att 12 § i förslaget till lag om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem tillämpas på domstolarnas rätt att få tillgång till sekretessbelagda rättegångshandlingar. Lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (lagförslag 37) och lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (lagförslag 38) föreslås bli kompletterade med detta. För klarhetens skull är det nödvändigt att 12 § kompletteras med följande nya 3 moment: "Det föreskrivs särskilt om en domstols rätt att av en annan domstol få tillgång till sekretessbelagda rättegångshandlingar som den behöver för att säkerställa en konsekvent rättspraxis."

Utskottet har dessutom korrigerat ett skrivfel i den finska versionen av 12 § 1 mom. 3 punkten och 2 mom.

Lagförslag 10—12, 28, 31, 33 och 35

Av samma orsak som i 2 och 9 § i lagförslag 1 har utskottet rättat myndighetens namn till Brottspåföljdsmyndigheten i lagförslag 10—12, 28, 31, 33 och 35.

Lagförslag 37 och 38

Genom lagförslag 37 kompletteras lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar () med en bestämmelse om att en domstol till en annan domstol kan lämna ut sådana sekretessbelagda rättegångshandlingar som den andra domstolen behöver för att säkerställa rättskipningens enhetlighet vid prövningen av avgörandet i ett ärende som domstolen behandlar (34 a § 1 mom.). I lagen om offentlighet vid rätttegång i förvaltningsdomstolar 381/2007 (lagförslag 38) föreslås motsvarande bestämmelse. Med rättegångshandlingar avser man i lagar handlingar som lämnats in till domstolen eller som upprättats i domstolen för rättegång.

Enligt principen jura novit curia ska domstolen ha kännedom om de rättsnormer som är relevanta för avgörande av ett ärende och självmant tillämpa dem (RB 17:3). En enhetlig rättskipning kan vara svår i det fall att domstolen sällan får en viss typ av ärende för behandling, där högre rättsinstansers rättspraxis inte har utkristalliserats och där domstolens avgöranden måste hållas hemliga. I en sådan situation kan domstolen behöva ta del av en annan domstols rättegångshandlingar i ärendet. Även om domaren inte får komplettera faktauppgifter med sina egna, är det enligt den rättsliga litteraturen klart att förbudet mot att använda uppgifterna inte är ett förbud mot att söka information om tillämpliga rättsnormer i fallet som domaren bör ha så goda kunskaper om som möjligt. Uppgifter om tillämplig lagstiftning och rättsnormer ska anges i domstolens avgörande (RB 24:7). Avgörandet ska motiveras och i motiven ska de omständigheter och den rättstillämpning som det grundar sig på anges (RB 24:4).

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande bedömt propositionen med tanke på jämlikhet och en rättvis rättegång. Till rättsskyddsgarantierna för en rättvis rättegång hör bland annat att den åtalade eller hans eller hennes försvarare får information och ges tillfälle att uttala sig om allt det på målet inverkande material som kan påverka domen (RP 309/1993 rd). Det är domstolens sak att se till att rätten till en rättvis rättegång inte äventyras av att domstolen får en sekretessbelagd rättegångshandling av en annan domstol. Förslaget utgör alltså inte något konstitutionellt problem på denna punkt.

En parts rätt att ta del av innehållet i en rättegångshandling bestäms utifrån 12 § i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar eller 9 § i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar. En parts rätt att få tillgång till information är snävare avgränsad vid rättegång än i förvaltningen, men i de här bestämmelserna föreslås inga ändringar i propositionen.

Med tanke på intressen som ska skyddas genom sekretessplikt gäller det att beakta 23 § 2 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (), där det sägs att en part eller dennes ombud eller biträde inte för en utomstående får röja en sekretessbelagd uppgift som erhållits på grundval av ställningen som part och som gäller någon annan än parten själv. Tystnadsplikten och förbudet mot utnyttjande hindrar enligt paragrafens 3 mom. inte en part eller hans ombud eller biträde från att använda en uppgift om en annan person än parten själv när det är fråga om ett ärende som gäller den rätt, det intresse eller den skyldighet som partens rätt att få information har grundat sig på.

Lagutskottet konstaterar att de föreslagna bestämmelserna inte avser att ingripa i kraven på garantier för en rättvis rättegång. De föreslagna bestämmelserna har inga omedelbara verkningar för rättegångsförfarandet, som bestäms utifrån rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (586/1996). Som grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande är det domstolens sak att se till att rätten till en rättvis rättegång inte äventyras av att domstolen får en sekretessbelagd rättegångshandling av en annan domstol. Med hänsyn till de nuvarande bestämmelserna om en parts rätt att få tillgång till information, regeln om snäv tolkning av bestämmelserna om partsoffentlighetens omfattning vid rättegång och en parts rätt att få tillgång till information, kan och bör på olika sätt använda sekretessbelagda rättegångshandlingar från en annan domstol som eventuellt kommer fram i praktisk domstolsverksamhet beaktas på ett sådant sätt att en rättvis rättegång kan garanteras.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslag 2—9, 13—27, 29, 30, 32, 34 och 36—39 utan ändringar,

godkänner lagförslag 1 enligt propositionen men 2, 9 och 12 § med ändringar och

godkänner lagförslag 10—12, 28, 31, 33 och 35 med ändringar (Utskottets ändringsförslag).

Utskottets ändringsförslag
Lagförslag 1
2 §

Förhållande till annan lagstiftning

(1 mom. som i RP)

I fråga om straffregistret, skuldsaneringsregistret, konkurs- och företagssaneringsregistret, kungörelseregistret, näringsförbudsregistret och utsökningens informationssystem bestäms särskilt liksom också i fråga om registren i anslutning till verkställighet av bötesstraff samt i fråga om Brottspåföljdsmyndighetens behandling av personuppgifter i samband med verkställighet av straff.

(3 mom. som i RP)

9 §

Uppgifter som ska registreras i informationssystemet

(1 och 2 mom. som i RP)

I rapporterings-, statistik- och arkivsystemet registreras uppgifter ur domstolarnas, åklagarmyndigheternas, rättshjälpsbyråernas, utsökningsmyndigheternas, Brottspåföljdsmyndighetens ärendehanteringssystem och uppgifter om andra ärenden som de behandlat. Där registreras även uppgifter som gallrats ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter samt uppgifter som finns i de övriga register som Rättsregistercentralen upprätthåller.

(4 mom. som i RP)

12 §

En justitieförvaltningsmyndighets rätt att använda uppgifter som registrerats av en annan justitieförvaltningsmyndighet

En justitieförvaltningsmyndighet får utan hinder av sekretessbestämmelserna med hjälp av teknisk anslutning söka och använda uppgifter som en annan justitieförvaltningsmyndighet har fört in i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller i rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter, om

(1 och 2 punkten som i RP)

3) uppgifterna överlämnas till Riksåklagarämbetet för att detta ska kunna utföra sina lagstadgade tillsyns- och utvecklingsuppgifter.

Högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen och Riksåklagarämbetet får med hjälp av teknisk anslutning söka och för planering och övervakning av domstols- och åklagarverksamheten använda information som åklagarmyndigheterna och domstolarna har registrerat i rapporterings-, statistik- och arkivsystemet.

Det föreskrivs särskilt om en domstols rätt att av en annan domstol få tillgång till sekretessbelagda rättegångshandlingar som den behöver för att säkerställa en konsekvent rättspraxis. (Nytt 3 mom.)

_______________

10.

Lag

om ändring av lagen om ungdomsstraff

I enlighet med riksdagens beslut

fogas till lagen av den 21 december 2004 om ungdomsstraff (1196/2004) en ny 2 a § som följer:

2 a §

Domstolens meddelande om ungdomsstraff

Domstolen ska göra anmälan till Brottspåföljdsmyndigheten om avgöranden där domstolen har dömt ut ungdomsstraff. Anmälan görs genom att föra in uppgifter om straffen i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. På registreringen tilllämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (     /20 ) och vad som föreskrivs med stöd av den.

_______________

(1 mom. som i RP)

Till dess att högsta domstolen ansluter sig till justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem överför den uppgifter som avses i 2 a § genom att sända kopior av sina avgöranden till Rättsregistercentralen för förmedling till Brottspåföljdsmyndigheten, om det inte genom förordning av justitieministeriet föreskrivs något annat om överföringen.

_______________

11.

Lag

om ändring av fängelselagen

I enlighet med riksdagens beslut

fogas till 2 kap. i fängelselagen av den 23 september 2005 (767/2005) en ny 1 a § som följer:

2 kap.

Inledande av verkställighet

1 a §

Verkställighetshandlingar och domstolens anmälningsskyldighet

Som verkställighetshandling i fråga om en dom fungerar en utskrift ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. När det gäller fängelsestraff som överförts från ett annat land för verkställighet i Finland är det justitieministeriets eller Brottspåföljdsmyndighetens beslut som är verkställighetshandling för domen.

(2 mom. som i RP)

_______________

(1 mom. som i RP)

Till dess att högsta domstolen ansluter sig till justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem överför den uppgifter som avses i 1 a § 2 mom. genom att sända kopior av sina avgöranden till Rättsregistercentralen för förmedling till Brottspåföljdsverket, om det inte genom förordning av justitieministeriet föreskrivs något annat om överföringen. Verkställighetshandling för en påföljd som högsta domstolen dömt ut är i detta fall en kopia av högsta domstolens avgörande.

_______________

12.

Lag

om ändring av 2 kap. 2 § i häktningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i häktningslagen av den 23 september 2005 (768/2005) 2 kap. 2 § 1 mom. som följer:

2 kap.

Ankomst till ett fängelse

2 §

Intagning i fängelse

Intagning av en häktad i fängelse grundar sig på ett häktningsförordnande som utfärdats av en domstol. Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs vid behov om domstolens skyldighet att göra anmälan om häktningsförordnandet till Brottspåföljdsmyndigheten genom att registrera uppgifter om förordnandet i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem eller genom att överföra uppgifterna till Rättsregistercentralen för förmedling till Brottspåföljdsmyndigheten. På registreringen och överföringen tillämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (     /20 ) och vad som föreskrivs med stöd av den.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

28.

Lag

om ändring av 19 § i lagen om behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 24 maj 2002 om behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff (422/2002) 19 § 1 mom. 1 och 4 punkten som följer:

19 §

Rätt att få uppgifter av andra myndigheter

Utöver vad som bestäms någon annanstans i lag och utan hinder av bestämmelserna om sekretess har Brottspåföljdsmyndigheten rätt att av andra myndigheter erhålla uppgifter vilka gäller en dömd, en fånge, den som intagits i en straffanstalt eller den som avtjänar samhällspåföljd och vilka behövs för verkställighet av straff, förvaring i rannsakningsfängelse eller för skötseln av någon annan uppgift som ankommer på nämnda myndighet enligt följande:

(1 punkten som i RP)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(4 punkten som i RP)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

31.

Lag

om ändring av 13 och 21 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 22 augusti 2003 om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003) 13 § 2 mom. 3 punkten och 21 § som följer:

13 §

Polisens rätt att få uppgifter ur vissa register

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utan hinder av sekretessbestämmelserna har polisen rätt att enligt avtal med den registeransvarige genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form få följande uppgifter:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3) ur bötesregistret de uppgifter om bötesstraff och verkställigheten av dem som införts i registret, ur Brottspåföljdsmyndigheten verkställighetsregister uppgifter om personer som avtjänar eller har avtjänat fängelsestraff, av justitieförvaltningsmyndigheterna uppgifter om personer som efterlysts samt ur det i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem ingående rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter uppgifter om brottmål som är eller har varit anhängiga hos åklagarmyndigheterna eller vid domstol och ur registret över avgöranden och meddelanden uppgifter om avgöranden i brottmål och om avgörandenas laga kraft, om sådan information kan fås,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

21 §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

33.

Lag

om ändring av 96 § i värnpliktslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i värnpliktslagen av den 28 december 2007 (1438/2007) 96 § 1 mom. 6 och 11 punkten som följer:

96 §

Rätt att få uppgifter av en myndighet, en sammanslutning och en privatperson

Utöver det som bestäms i någon annan lag har den registeransvarige, för utförande av de uppdrag som föreskrivs för den i 91 §, rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna få uppgifter som är nödvändiga för värnpliktsregistret som följer:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(6 punkten som i RP)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

11) ur Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsregister uppgifter om värnpliktiga som förvaras i en straffanstalt och som är uppbådspliktiga eller ska förordnas till tjänst och om tidpunkten för deras frigivning med tanke på ordnandet av uppbådet och tjänstgöringen,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

35.

Lag

om ändring av 28 § i tullagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i tullagen av den 29 december 1994 (1466/1994) 28 § 1 mom. 6 punkten som följer:

28 §

Utan hinder av sekretessbestämmelserna har tullmyndigheten rätt att, även med hjälp av en teknisk anslutning, få uppgifter som behövs för skötseln av tullverkets åligganden enligt överenskommelse med den registeransvarige

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

6) ur bötesregistret de uppgifter om bötesstraff och verkställigheten av dem som införts i registret, ur Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsregister uppgifter om personer som avtjänar eller har avtjänat fängelsestraff samt ur det i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem ingående rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter uppgifter om brottmål som är eller har varit anhängiga hos åklagarmyndigheterna eller vid domstol och ur registret över avgöranden och meddelanden uppgifter om avgöranden i brottmål och om avgörandenas laga kraft, om sådan information kan fås.

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

Helsingfors den 24 februari 2010

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Janina Andersson /gröna
  • vordf. Anna-Maja Henriksson /sv
  • medl. Esko Ahonen /cent
  • Kalle Jokinen /saml
  • Ilkka Kantola /sd
  • Sampsa Kataja /saml
  • Krista Kiuru /sd
  • Jari Larikka /saml
  • Sanna Lauslahti /saml
  • Outi Mäkelä /saml
  • Markku Rossi /cent
  • Pirkko Ruohonen-Lerner /saf
  • Tero Rönni /sd
  • Kari Uotila /vänst
  • Mirja Vehkaperä /cent

Sekreterare var

utskottsråd Minna-Liisa Rinne