Motivering
Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs
och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen
utan ändringar. Dessutom föreslår utskottet
att lagmotionerna förkastas.
Allmänt
Den 1 januari 2009 trädde en lagändring ()
i kraft som begränsade användningen av nämndemannasammansättning
i tingsrätter till allvarliga brottmål (se RP
85/2008 rd och LaUB 11/2008
rd). Enligt 2 kap. 1 § i rättegångsbalken är
tingsrätten domför i brottmål med ordföranden
och tre nämndemän. Sammansättningen kan
förstärkas med en lagfaren medlem till, om det
ska anses motiverat med hänsyn till målets omfattning
eller av något annat särskilt skäl. På samma
villkor kan tingsrätten ha en fjärde nämndeman.
Mellan 2009 och 2012 meddelades årligen ungefär
4 000 avgöranden med nämndemannasammansättning,
medan det årligen behandlades totalt omkring 60 000 brottmål.
De flesta brottmål behandlas alltså utan nämndemän.
Dessutom har förstärkt nämndemannasammansättning
tillämpats i mycket liten omfattning.
Regeringen föreslår att tingsrätternas
nämndemannasammansättningar bantas ner och att åldersgränsen
för att en person ska vara valbar höjs. Regeringen
föreslår att tingsrätten ska vara domför
i nämndemannasammansättning med ordföranden
och två nämndemän. På vissa
särskilda villkor ska sammansättningen kunna förstärkas
med en tredje nämndeman.
Många av de sakkunniga ifrågasatte om systemet
med nämndemän över huvud taget bör
finnas kvar som ett led i rättskipningen eller inte. Det är
inte det som propositionen handlar om, påpekar lagutskottet.
Regeringen föreslår bara att det ska ingå en
nämndeman mindre i sammansättningarna. Målet
med nämndemannasystemet är att bevara förtroendet
för domstolsväsendet, övervaka hur domstolarna
utövar den dömande makten och trygga öppenheten,
sägs det i propositionen (s. 3). Under utskottsbehandlingen
presenterades en del andra målsättningar och divergerande
synpunkter. I detta sammanhang går det emellertid inte
att göra någon mer omfattande bedömning
av behovet av att ha kvar nämndemännen. Det är
inte heller nödvändigt.
Utskottet vill också påpeka att förslaget
inte handlar om att ställa lagfarna medlemmar och nämndemän
mot varandra. Bådas uppgift och skyldighet är
att avgöra mål i överensstämmelse med
lag och rättspraxis. Det ingår i ordförandens
tjänsteplikt att förklara de aktuella målen och
tillämpliga bestämmelser för nämndemännen
för att nämndemännen självständigt
ska kunna bilda sig en motiverad ståndpunkt. Nämndemännen
har individuell rösträtt så de kan vara
oense sinsemellan. Det är mycket sällan en nämndemannasammansättning
röstar.
Propositionen eftersträvar en årlig besparing på 700
000 euro i utgifterna för nämndemän.
I dagsläget uppgår kostnaderna till drygt två miljoner
euro. Om tingsrätten har två nämndemän
i stället för tre kan man räkna med att
spara in en tredjedel av kostnaderna. När det är
en nämndeman mindre minskar också arbetet med
att administrera sammanträden och betala ut arvoden, och
därmed också kostnaderna. De pengar som sparas
in med lagändringen bör, om möjligt,
användas till att rekrytera och utbilda nya yrkesdomare.
Propositionen ingår i ett större reformprogram
för rättsvården (Justitieministeriets
betänkanden och utlåtanden 17/2013, punkt
24, s. 34). Det tar sikte på att minska arbetet i domstolarna och
andra enheter inom rättsväsendet utan att det sätter
rättssäkerheten på spel. Med hänvisning till
inkommen information anser utskottet att förslaget inte äventyrar
rättssäkerheten. Samtidigt vill utskottet framhålla
att ändringarna i nämndemannasystemet från
2009 inte har haft någon större effekt på benägenheten
att överklaga brottmål.
Åldersgräns
Nämndemännen i tingsrätten är
inga vanliga kommunala förtroendevalda, utan de jämställs med
tjänstemän och domare eftersom också de utövar
domstolens dömande makt. Därför anser regeringen
det lämpligt att höja den övre åldersgränsen
för att bli vald till nämndeman. Lagfarna medlemmar
i tingsrätten kan fortsätta i sin tjänst
fram till den allmänna avgångsåldern
för tjänstemän som är 68 år
enligt 7 kap. 35 § ()
i statstjänstemannalagen. Enligt propositionen ska inte
heller en nämndeman kunna fortsätta i sitt uppdrag
efter att ha fyllt 68 år.
Utskottet har ingenting att invända mot detta. I utskottet
uttrycktes en viss oro för att ändringen kommer
att leda till att fler pensionerade personer, också pensionerade
domare, kommer att vara intresserade av och väljas till
nämndemän. Det har ansetts strida mot att målet
tidigare var att åstadkomma en föryngring bland
nämndemännen dels för att göra
systemet mer trovärdigt, dels för att rättegångarna
i brottmål mestadels behandlar mål där
unga vuxna är inblandade. Enligt uppgifter till utskottet
finns det ingen anledning till oro på den punkten. Enligt
7 § 3 mom. () i tingsrättslagen
ska de nämndemän som väljs i kommunen
så rättvist som möjligt representera
kommuninvånarnas ålders-, närings- och
könsfördelning samt de språkliga förhållandena
i kommunen.
Ikraftträdande
På grund av de ekonomiska målen
bör ändringen träda i kraft så snart
som möjligt, redan den 1 maj 2014, enligt propositionen.
I utskottet stötte den snabba tidpunkten på kritik
med hänvisning till att domstolarna är oberoende.
Det framhölls att lagändringarna i praktiken innebär
att en del av de redan valda nämndemännen kan
bli helt utan sammanträden och att alla nämndemän
i vilket fall som helst kommer att ha färre sammanträdesdagar.
Nämndemännen kan således inte delta i
sammanträden minst tolv dagar per kalenderår,
vilket är huvudregeln i 15 § i tingsrättsförordningen
(582/1993). De nämndemän som innehaft
sitt uppdrag sedan början av 2013 kommer att fortsätta,
påpekar utskottet. Följaktligen gäller
det inte domstolarnas oberoende. Enligt 8 § 1 mom. i tingsrättslagen
ska lagmannen se till att nämndemännen deltar
i tingsrättens sammanträden i tur och ordning.
De kan till exempel inte väljas ut till sammanträdena
utifrån sitt yrke.
Det är utan tvekan ett problem att huvudregeln för
antalet sammanträdesdagar i tingsrättsförordningen
inte kan tillämpas fullt ut. Detta har dock ingen koppling
till ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna,
utan det handlar om ett behov av att ändra förordningen.
Enligt uppgifter till utskottet kommer tingsrättsförordningen att
upphävas inom kort. Det ingår i uppdraget för justitieministeriets
arbetsgrupp för domstolslagen att lägga fram ett
förslag till domstolslag och anknytande lagstiftning. En
proposition lämnas enligt planerna till riksdagen hösten
2014. Enligt arbetsgruppens uppdrag ska ambitionen vara att de viktigaste
bestämmelserna om domstolarna och deras personal ska tas
in i lag och att domstolarnas arbetsordningar ska innehålla
de bestämmelser om domstolens förvaltning och
arbete som inte behöver finnas i lag.