Motivering

Allmänt

Regeringens proposition gäller en administrativ omorganisering av medling vid brott och i vissa tvister. Medling vid brott och i tvister är ett förfarande för konfliktlösning som bygger på frivillighet och regleras i lag och som baserar sig på de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna samt på värdena och principerna inom restorativ, dvs. reparerande rätt. Enligt den gällande medlingslagen är regionförvaltningsverken skyldiga att ordna medlingstjänster. Uppgifterna och ansvaret i fråga om medling vid brott och i tvistemål är fördelade på social- och hälsovårdsministeriet, delegationen för medling vid brott, de olika regionförvaltningsverken, medlingsbyråerna och medlarna. Institutet för hälsa och välfärd har dessutom skött statistikföringsuppgifter och forsknings- och utvecklingsuppgifter i anslutning till medling. Denna flerstegsförvaltning har upplevts som besvärlig. Regionförvaltningsverkens styrnings- och tillsynspraxis har varierat, vilket har kunnat märkas som en splittring i genomförandet av medlingsverksamheten. Genom att koncentrera skyldigheten att ordna tjänster till en enda myndighet strävar man efter att förenhetliga medlingen och trygga tillgången till jämlika medlingstjänster i hela landet

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande ändringar.

Utvecklande av förvaltningen

Propositionen föreslår att skyldigheten att ordna medlingsverksamhet överförs från regionförvaltningsverken till Institutet för hälsa och välfärd och att ansvarsområdet ska vara hela landet. Man anser att en sådan koncentrering gör styrningen av medlingsverksamheten enhetligare och skapar enhetlig praxis i olika delar av landet, vilket ger klienterna jämlika möjligheter att få medlingstjänster av hög kvalitet oberoende av bostadsort.

I samband med beredningen har man också övervägt om medlingen ska höra till justitieministeriets förvaltningsområde i stället för till social- och hälsovårdsministeriets. När propositionen var ute på remiss understödde en del av remissinstanserna en överföring till justitieministeriets förvaltningsområde, precis som vissa av de sakkunniga som utskottet har hört. Enligt propositionen har detta trots allt inte ansetts ändamålsenligt med beaktande av medlingens sociala betydelse och karaktär som framför allt en samhällelig tvistlösningsmetod. Medlingens särdrag kommer sannolikt att försvagas om den knyts närmare till det straffrättsliga systemet. Enligt justitieministeriets ståndpunkt är det fråga om ett förfarande som uttryckligen avviker från en rättsprocess och som har ett nära samband med social- och välfärdstjänsterna och är en viktig uppgift när det gäller att förebygga utslagning och stödja samhörighet. Genom att göra medlingen till en del av justitieförvaltningen skulle man gå miste om de aspekter av medlingen som betonar restorativa värden medan de rättsliga dimensionerna av tvisthanteringen skulle få för stor tyngd. Ett viktigt led i medlingen är också att medlingstjänsterna ger möjlighet att styra parterna i tvisten vidare till andra social- och hälsovårdstjänster.

Något som ytterligare talar för att medling ska kvarstå under social- och hälsovårdsministeriets allmänna styrning och för att ansvaret för att ordna medlingsverksamhet överförs till Institutet för hälsa och välfärd är att institutet redan nu har tillgång till forskningsdata om medling, medlingens sociala dimensioner och medlingens företrädesvis förebyggande karaktär och att institutet redan har byggt upp omfattande nationella och internationella kontaktnät. Institutet har också möjlighet att utveckla de informationssystem som medlingen kräver som en del av en tvärsektoriell helhet. Utskottet anser det vara motiverat att medlingsverksamheten ska fortsätta styras av social- och hälsovårdsministeriet och att ansvaret för att ordna verksamheten ska koncentreras till Institutet för hälsa och välfärd.

Vidareutveckling av medlingen

Ett av målen för propositionen är att förenhetliga medlingen och trygga tillgången till jämlika medlingstjänster i hela landet, och reformen kräver att Institutet för hälsa och välfärd intar en kraftfull roll i utvecklingen av medlingsarbetet. Det är enligt utskottet viktigt att de medlingstjänster medborgarna erbjuds förbättras genom ökad kompetens hos medlarna. Medlingen i vårt land baserar sig till mycket stor del på frivilliga medlarinsatser. Olika metoder för att stödja medlarnas yrkesmässiga beredskap som stigit fram vid utfrågningen av sakkunniga är bland annat införande av kvalitetskriterier för medlingsverksamheten, riksomfattande utbildningsprogram, utvecklad arbetshandledning och rikstäckande spridning av sådan praxis som konstaterats fungera väl. Utskottet vill lyfta fram att kraven på medlarna när det gäller principerna för medling och rättssystemet är särskilt höga vid medling i fall där det förekommit relationsvåld.

Det är motiverat att koncentrera medlingsverksamheten och byta ansvarig myndighet på grund av att det nuvarande systemet är ineffektivt och splittrat. Under beredningen framkom olika synpunkter både på vilket som ska vara det ansvariga förvaltningsområdet och på vilken myndighet som ska var ansvarig myndighet. Utskottet konstaterar att dessa omständigheter gör det ännu viktigare att övervaka medlingsverksamheten och följa upp eventuella konsekvenser av ändringarna. Vidare vill utskottet påminna om målen för EU:s direktiv om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem. De innebär att medlemsstaterna ska göra det lättare att hänskjuta ärenden till medling eller andra verksamheter för restorativ rättvisa och att offren ska ges uttömmande och objektiv information om förfarandet och dess eventuella följder.

Under den tid propositionen har behandlats i riksdagen har propositionen om en ny kommunallag (RP 268/2014 rd, FvUB 55/2014 rd) godkänts. Utskottet föreslår därför att hänvisningen till kommunallagen i 8 § i lagförslaget korrigeras.