Allmän motivering
Det huvudsakliga syftet med propositionen är att verkställa
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG
om säkerställande av skyddet för immateriella
rättigheter, nedan direktivet. Med hänvisning
till propositionen och övrig utredning anser utskottet
propositionen vara behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker
lagförslagen med följande anmärkningar
och ändringsförslag.
Publicering av en dom
Regeringen föreslår bestämmelser
med stöd av vilka domstolen i ett tvistemål som
gäller intrång i immaterialrätt ska kunna
ge käranden tillstånd att på svarandens
bekostnad publicera uppgifter om domen. I lagmotionen och delvis
också i de sakkunnigas utredning kritiseras de föreslagna
bestämmelserna för att i onödigt stor
utsträckning möjliggöra tillstånd
att publicera domen. Publiceringen av domen har rentav karaktäriserats
som skamstraff.
Utskottet anser att de föreslagna bestämmelserna är
nödvändiga för att skyldigheten enligt artikel
15 i direktivet ska uppfyllas. Med anledning av den kritik som beskrivits
ovan betonar utskottet att de föreslagna bestämmelserna
inte leder till att domen får mer publicitet eller utvidgar
kärandens rätt att publicera domen jämfört med
dagsläget. Det nya i bestämmelserna är
bara att domen kan publiceras på svarandens bekostnad om
domstolen så beslutar. För att förtydliga denna
utgångspunkt föreslår utskottet att bestämmelserna ändras
så att de tydligare än i propositionen gäller
endast beslut om skyldigheten att ersätta publiceringskostnaderna.
Utskottet understryker att skyldigheten att ersätta
publiceringskostnaderna inte är avsedd att vara en påföljd
av straffkaraktär. Avsikten är att sådan
information om intrång i immaterialrätt som är
av betydelse för konsumenterna ska kunna spridas utan att
rättsinnehavaren måste betala kostnaderna för
det. Dessutom fäster utskottet uppmärksamhet vid
synpunkterna i motiveringen till propositionen (s. 21) att sådant
som gäller svarandens privatliv inte får publiceras
och att namnet på en fysisk person i allmänhet
inte behöver nämnas i informationen.
Förenhetligande av bestämmelserna om gottgörelse
och skadestånd
Utöver de lagändringar som direktivet förutsätter
föreslår regeringen också att bestämmelserna om
preskription av skadestånd som ska betalas på basis
av ett intrång i industriella rättigheter och
om preskription av gottgörelse ska förenhetligas.
Dessutom föreslås ändringar i varumärkeslagen
(), lagen om ensamrätt
till kretsmönster för integrerade kretsar (),
firmalagen () och lagen om växtförädlarrätt
() i syfte att förenhetliga
bestämmelserna om skyldighet till gottgörelse
och skadestånd på basis av intrång i
industriella rättigheter.
Utskottet anser att de föreslagna ändringarna
i sig är motiverade, men har fäst uppmärksamhet vid
att propositionen i fråga om detta är inkonsekvent
då bestämmelserna inte förenhetligas
i tillräcklig omfattning. I upphovsrättslagen ()
föreslås ingen sådan specialbestämmelse
om preskription av skadestånd och gottgörelse
som motsvarar preskriptionsbestämmelserna i lagarna om
industriella rättigheter. I skadeståndsbestämmelserna
i patentlagen (), mönsterrättslagen
() och lagen om nyttighetsmodellrätt
() föreslås
heller inte motsvarande ändringar som i t.ex. lagen om växtförädlarrätt,
fastän skadeståndsbestämmelserna i dessa
fyra lagar nu har samma sakinnehåll. Det blir alltså fortfarande
kvar skillnader mellan bestämmelserna, fastän
målet i propositionen är att förenhetliga
bestämmelserna. Dessa skillnader motiveras heller inte
i propositionen. Det är viktigt att regeringen utreder
om det behövs en särskild preskriptionsbestämmelse
i upphovsrättslagen och om också skadeståndsbestämmelserna
i patentlagen, mönsterrättslagen och lagen om
nyttighetsmodellrätt bör ändras.
Detaljmotivering
1. Lag om ändring av lagen om säkerställande
av bevisning i tvistemål som gäller immateriella
rättigheter
7 a §. Rätt till information i tvistemål.
I 3 mom. i paragrafen stadgas att i fråga
om en svarandes skyldighet eller rätt att trots åläggande vägra yppa
en omständighet gäller det som i 17 kap. i rättegångsbalken
föreskrivs om vittne. Den föreslagna formuleringen
innebär att svarandens eventuella tystnadsplikt eller -rätt
kan beaktas först efter att åläggandet
har getts. Utskottet anser det vara mer ändamålsenligt
att den eventuella tystnadsplikten eller -rätten
ska beaktas redan när åläggandet övervägs.
Utskottet föreslår att bestämmelsen justeras
så att den tjänar detta syfte.
Lagförslaget innehåller ingen bestämmelse om
huruvida det åläggande som avses i paragrafen
ska iakttas redan innan det vunnit laga kraft. Enligt motiveringen
(s. 20) förutsätter skyldigheten att följa åläggandet
inte att detta har vunnit laga kraft, om inte domstolen eller fullföljdsdomstolen
bestämmer något annat. Utskottet anser att frågan
om huruvida åläggandet ska iakttas innan det vunnit
laga kraft måste avgöras i lagen för
tydlighetens skull. När utskottet övervägt
bestämmelsens innehåll har utskottet beaktat att
det i praktiken blir onödigt att söka ändring,
om rätten till information enligt bestämmelsen
redan är uppfylld. Därför bör
huvudregeln vara att åläggandet ska iakttas först
efter att det vunnit laga kraft. Enligt 4 mom. som utskottet
föreslår kan domstolen av särskilda skäl
förordna att åläggandet ska iakttas innan
det har vunnit laga kraft. Ett sådant särskilt
skäl kan t.ex. vara att det uppenbart är fråga
om piratism eller produktförfalskning.
Enligt motiveringen (s. 20, II) ska ett föreläggande
som meddelats under en rättegång kunna överklagas
separat på samma sätt som en deldom. Därför
framhåller utskottet för tydlighetens skull att
frågan om huruvida ett föreläggande ska
ges åtminstone inte kan avgöras direkt genom en
deldom, om också förhandsfrågan i tvistemålet
huvudsakligen är om ett intrång har gjorts i den
immateriella rätten. En sådan deldom är
förknippad med en risk för motstridiga beslut
om det eventuella intrånget. Frågan om ett intrång
har skett måste vid behov först avgöras genom
en mellandom, med beaktande av både huvudsaken och åläggandet
som gäller rätten till information.
2. Lag om ändring av upphovsrättslagen
59 a §.
Formuleringen av 1 mom. kan ge upphov till den felaktiga
uppfattningen att det krävs tillstånd för
att publicera uppgifter om en dom. Så som konstateras ovan
i den allmänna motiveringen avses bestämmelsen
dock endast gälla avgörandet om skyldigheten att
ersätta kostnaderna för publiceringen. Även
grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att det är
lämpligare att utfärda bestämmelser t.ex.
om domstolens behörighet att besluta att käranden
på svarandens bekostnad kan publicera uppgifter om domen.
Lagutskottet föreslår att formuleringen justeras
så att den motsvarar detta ändamål.
En annan motsvarande omständighet som avses i paragrafens
sista mening och som domstolen ska beakta vid prövningen
av om tillstånd ska ges och om innehållet i det
kan vara bl.a. huruvida svaranden är en privatperson eller
en näringsidkare som handlat yrkesmässigt.
Formuleringen av 2 mom. kan ge en bild av att käranden
på grund av ett åläggande blir skyldig att
publicera uppgifter om domen. Avsikten med bestämmelsen är
emellertid bara att rätten till ersättning förfaller,
om inte uppgifterna om domen publiceras inom den tid som domstolen
utsatt. Utskottet föreslår att formuleringen justeras
så att den motsvarar detta ändamål.
När paragrafen tillämpas måste man
enligt artikel 3 andra stycket i direktivet beakta att skyldigheten
att ersätta publiceringskostnaderna ska stå i
proportion till kränkningen. Samma krav gäller
också det maximibelopp för ersättning som
avses i 2 mom. Beloppet bör vara skäligt i förhållande
till andra påföljder av samma kränkning.
När ersättningsskyldigheten avgörs måste det
också beaktas att målet med publiceringen, så som
konstateras i den allmänna motiveringen, är att
sprida information och inte att göra påföljderna
av kränkningen strängare.
60 c §.
Utskottet har korrigerat språkdräkten i första
meningen i 2 mom.
Utskottet föreslår att 2 mom. kompletteras med
en specialbestämmelse om delgivning. Då domstolen
bereder mellanhanden tillfälle att bli hörd med
anledning av ett yrkande som gäller föreläggande
om avbrytande, kan meddelandet enligt den föreslagna bestämmelsen
skickas per post, fax eller e-post. Bestämmelsen behövs
i synnerhet för att säkerställa att hörandet
av mellanhanden inte ger upphov till ett onödigt dröjsmål,
då föreläggandet om avbrytande meddelas interimistiskt
utan att den som påstås ha gjort en kränkning
har hörts. Det föreslagna delgivningssättet
kan anses vara tillräckligt, för mellanhänderna
i datanäten är enligt utredning ofta kommersiella
företag som inte är svåra att nå.
Vid behov kan meddelandet dock skickas till mellanhanden mot mottagningsbevis
eller på något annat bevisligt sätt som
stadgats för tvistemål. Meddelandet ska skickas
enligt 11 kap. i rättegångsbalken till den som
påstås ha kränkt upphovsrätten.
Så som konstateras i motiveringen till propositionen
(s. 23), ska mellanhanden alltid beredas tillfälle att
yttra sig innan domstolen meddelar ett interimistiskt föreläggande
med stöd av 3 mom. Utskottet betonar
att mellanhanden snabbt måste beredas tillfälle
att bli hörd, så att de skador som kränkningen
orsakar upphovsrättshavaren blir så små som
möjligt. Enligt den nya bestämmelse som utskottet
föreslår i 2 mom. kan meddelandet till mellanhanden
skickas t.ex. per e-post. Man ska heller inte ge mer tid för
yttrandet än nödvändigt.
I sitt utlåtande har grundlagsutskottet fäst uppmärksamhet
vid att ett interimistiskt föreläggande enligt
3 mom. gäller tills något annat bestäms.
Men enligt motiveringen i propositionen förefaller bestämmelsens
syfte att vara att föreläggandet om avbrytande
ska återtas om domstolen efter att ha hört den
som påstås ha gjort en kränkning kommer
till att föreläggandet saknar grund, eller om
den som påstås ha gjort en kränkning
inte kan nås inom en skälig tid. Grundlagsutskottet
anser det vara viktigt att bestämmelsen får en
formulering som bättre svarar mot det här syftet.
Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande
föreslår lagutskottet att 3 mom. kompletteras
med en bestämmelse om att domstolen efter att ha hört
den som påstås ha gjort en kränkning
utan dröjsmål ska besluta om föreläggandet
ska vara i kraft eller återkallas. Bestämmelsen
understryker domstolens skyldighet att snabbt behandla ärendet
efter att den som påstås ha gjort en kränkning
har yttrat sig om yrkandet som gäller föreläggandet
om avbrytande.
Till skillnad från det som konstateras i motiveringen
till propositionen (s. 23) anser lagutskottet att ett interimistiskt
föreläggande om avbrytande inte bör återkallas
enbart på grund av att den som påstås
ha gjort en kränkning inte kan nås inom en skälig
tid. Om detta var fallet, skulle den påstådda
intrångsgivaren få också befogade förelägganden
om avbrytande att bli återkallade bara genom att hålla
sig undan för meddelandet.
I sitt utlåtande ser grundlagsutskottet det som viktigt
att paragrafens 3 mom. kompletteras med en hänvisning lik
den i 2 mom. till att föreläggandet om avbrytande
förfaller om talan inte väcks inom utsatt tid.
Med hänvisning till detta föreslår lagutskottet
att hotet om att föreläggandet om avbrytande förfaller
också ska gälla ett interimistiskt föreläggande
om avbrytande som meddelats med stöd av 3 mom. Bestämmelsen
i 2 mom. om att föreläggandet förfaller
föreslås bli kompletterad på detta sätt
och flyttad till 4 mom. Det är konsekvent
att fristen för väckande av talan är
en månad oberoende av om föreläggandet
meddelas med stöd av 2 eller 3 mom, anser utskottet.
Enligt 5 mom. i paragrafen har mellanhanden och den
som påstås ha gjort en kränkning rätt
till ersättning för skador och kostnader, om talan förkastas
eller föreläggandet om avbrytande förfaller
på grund av att talan inte har väckts inom utsatt
tid. Utskottet anser att mellanhanden och den som påstås
ha gjort en kränkning bör ha rätt till
ersättning också i det fall att talan inte behandlas
eller behandlingen lämnas därhän därför
att käranden har återkallat sin talan eller inte kommit
till domstolen. Detsamma gäller om ett interimistiskt föreläggande
av avbrytande återkallas med stöd av 3 mom. Bestämmelsen
föreslås bli kompletterad enligt detta.
Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande
betonar lagutskottet att domstolen bör beakta proportionalitetskravet
när den överväger ett föreläggande
om avbrytande som avses i denna paragraf. Föreläggandet
får inte göra ingrepp i att materialet görs
tillgängligt för allmänheten mer än
vad som är nödvändigt med tanke på skyddet
av upphovsrätten.
Ikraftträdandebestämmelse.
I 3 mom. föreslås en språklig
justering.
3. Lag om ändring av varumärkeslagen
40 §.
Utskottet har ändrat vissa formuleringar i paragrafen.
41 a §.
Utskottet föreslår samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om 59
a § i lagförslag 2.
48 a §.
Hänvisningarna i paragrafen till 38 § föreslås
för klarhetens skull så preciserade att de endast
gäller 38 § 1 mom. om förbudstalan. Den överflödiga
formuleringen i 5 mom. "vars anslutning har använts
för att göra det påstådda intrånget
i varumärket" stryks. I övrigt föreslår utskottet
samma ändringar och kommentarer om tillämpningen
som i fråga om 60 c § i lagförslag 2.
4. Lag om ändring av lagen om ensamrätt till kretsmönster
för integrerade kretsar
37 b §. Föreläggande om avbrytande
för en mellanhand.
Den överflödiga formuleringen i 5 mom.
"vars anslutning har använts för att göra det
påstådda intrånget i varumärket" stryks.
I övrigt föreslår utskottet samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om 60
c § i lagförslag 2.
40 a §. Offentliggörande av en dom.
Utskottet föreslår samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om
59 a § i lagförslag 2.
5. Lag om ändring av firmalagen
18 a §.
Den överflödiga formuleringen i 5 mom. "vars
anslutning har använts för att göra det
påstådda intrånget i firman" stryks.
I övrigt föreslår utskottet samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om
60 c § i lagförslag 2.
23 §.
Utskottet har gjort vissa språkliga ändringar
i 3 mom.
23 a §.
Utskottet föreslår samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om 59
a § i lagförslag 2.
6. Lag om ändring av lagen om växtförädlarrätt
29 a §. Föreläggande om avbrytande
för en mellanhand.
Den överflödiga formuleringen i 5 mom.
"vars anslutning har använts för att göra det
påstådda intrånget i varumärket"
stryks. I övrigt föreslår utskottet samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om 60
c § i lagförslag 2.
31 §. Gottgörelse och skadestånd.
Utskottet föreslår att paragrafens rubrik
kompletteras så att även gottgörelse
nämns. Detta motsvarar bättre paragrafens innehåll.
I föreslagna 2—4 mom. används begreppet gottgörelse när
man avser kompensation för intrång i växtförädlarrätt
som ska betalas oberoende av uppsåt vid intrånget.
Utskottet föreslår att också 1 mom. ändras
så att man för konsekvensens skull använder
samma begrepp för denna typ av gottgörelse.
Enligt 2 mom. i lagförslaget är den
som gjort intrång skyldig att betala gottgörelse
till innehavaren av förädlarrätten.
I gällande lag har det inte individualiserats vem som har
rätt till motsvarande ersättning, Eftersom växtförädlarrätten
i de situationer som avses i 22 § inte längre gäller
kan det uppstå oklarheter om individualiseringen av vem
som ska få gottgörelsen formuleras på det
sätt som föreslås i lagförslaget.
Utskottet föreslår därför att
formuleringen justeras så att den motsvarar gällande
lag.
33 a §. Offentliggörande av en
dom.
Utskottet föreslår samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om
59 a § i lagförslag 2.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Hänvisningen i 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen
till 31 § 2—4 mom. har utsträckts till
att omfatta också 1 mom., i vilket utskottet föreslår ändringar.
Ingressen.
Eftersom utskottet föreslår att också 31 § 1
mom. ändras måste ingressen ändras.
7. Lag om ändring av patentlagen
57 b §.
Hänvisningen i paragrafen till 57 § föreslås
för klarhetens skull så preciserade att de endast
gäller 57 § 1 mom. om förbudstalan. Den överflödiga
formuleringen i 5 mom. "vars anslutning har använts
för att göra det påstådda intrånget
i varumärket" stryks. I övrigt föreslår utskottet
samma ändringar och kommentarer om tillämpningen
som i fråga om 60 c § i lagförslag 2.
60 a §.
Utskottet föreslår samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om 59
a § i lagförslag 2.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet har justerat formuleringarna i 2 mom.
8. Lag om ändring av mönsterrättslagen
35 a §.
Hänvisningarna i paragrafen till 35 § föreslås
för klarhetens skull så preciserade att de endast
gäller 35 § 1 mom. om förbudstalan. Den överflödiga
formuleringen i 5 mom. "vars anslutning har använts
för att göra det påstådda intrånget
i varumärket" stryks. I övrigt föreslår utskottet
samma ändringar och kommentarer om tillämpningen
som i fråga om 60 c § i lagförslag 2.
36 a §.
Utskottet föreslår samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om 59
a § i lagförslag 2.
9. Lag om ändring av lagen om nyttighetsmodellrätt
36 a §.
Den överflödiga formuleringen i 5 mom. "vars
anslutning har använts för att göra det
påstådda intrånget i varumärket" stryks.
I övrigt föreslår utskottet samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om
60 c § i lagförslag 2.
38 a §.
Utskottet föreslår samma ändringar
och kommentarer om tillämpningen som i fråga om 59
a § i lagförslag 2.