Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar.

Som regeringen påpekar i propositionen (s. 3/I) har forskningsinstitutet på grund av sin begränsade storlek kunnat uppfylla bara en del av de forskningsbehov som framställts från såväl justiteministeriet som samhället i stort. Under de senaste åren har utskottet de facto upprepade gånger påpekat vikten av att öka anslagen för rättspolitisk forskning (se LaUU 12/2007 rd, s. 7 och de där uppräknade utlåtandena). Den nu aktuella propositionen har ingen direkt inverkan på forskningsinstitutets finansiella läge. Men de föreslagna ändringar är trots allt viktiga, eftersom de gör verksamheten smidigare och gör det möjligt att utvidga institutet och utveckla dess organisation.

Utskottet vill sätta fokus på det som också regeringen konstaterar i motiven (s. 6/I), nämligen att Rättspolitiska forskningsinstitutet funktionellt bör vara tillräckligt självständigt och oavhängigt i förhållande till justitieministieriet. Med tanke på forskningens vetenskapliga kvalitet och trovärdighet är oavhängighet ett absolut kriterium, menar utskottet

Att hävda sin oavhängighet betyder emellertid inte att isolera sig. Det är viktigt att forskningsinstitutet för dialog med lagberedningen. Det är bättre att i beredningen av ny lagstiftning utnyttja de vetenskapliga rön som institutet gjort än att ge institutet i uppdrag att göra uppföljnings- eller bedömningsstudier när lagen redan är ett faktum. För att hänsyn ska kunna tas till forskningsuppgifter när lagar bereds krävs det också att det avsätts tillräckligt med tid för lagberedningsprojekten.

Med hänvisning till sitt tidigare utlåtande (LaUU 12/2007 rd, s. 7/II) ser utskottet det angeläget att forskningsinstitutet går in för ett så nära samarbete som möjligt med andra forskningsenheter inom samma sektor som t.ex. universitet och Polisyrkeshögskolan.

En detalj som utskottet fäst sig vid är att forskningsinstitutet enligt den föreslagna 3 § får ingå avtal inom sitt verksamhetsområde med andra myndigheter och med sammanslutningar och enskilda om forskning och utredningar samt om utbyte av information, om inte annat bestäms om sekretessbelagda uppgifter. Ordet "sammanslutningar" bör enligt utskottet i det här sammanhanget förstås i vid bemärkelse så att det omfattar alla slag av privat- och offentligrättsliga juridiska personer, stiftelser inbegripna.