Motivering
Villkor för att inleda ett vittnesskyddsprogram
I propositionen anges villkoren på mycket allmän
nivå. Däremot behandlas förutsättningarna heltäckande
i detaljmotiven till 3 § (s. 35—37).
Propositionen utgår från att programmet inte ska
vara kopplat till exempelvis vissa typer av brott eller bevisvärdet
i straffprocessen av det som den som ska skyddas berättar.
Programmet ska skydda deltagarens liv och hälsa. Med avseende
på de grundläggande rättigheterna är
det en stor sak att bli godkänd för vittnesskyddsprogrammet,
anser lagutskottet.
I detaljmotiveringen beskriver regeringen ingående
vad som ska beaktas vid hot- och riskbedömningen före
själva programmet. Det ges också exempel på situationer
det kan vara nödvändigt att inleda ett vittnesskyddsprogram.
Ett program kan också bli aktuellt i oförutsedda
individuella situationer. Lagutskottet anser att de föreslagna
regleringsmodellerna är lämpliga.
Avslutande av ett vittnesskyddsprogram
Enligt vad utskottet erfar framgår det inte tillräckligt
tydligt av propositionen hur man ska gå till väga
om den skyddade inte håller fast vid sin utsaga under hela
straffprocessen och utsagan är viktig för bevisningen
i ett brottmål eller om personen till slut vägrar
vittna i rätten.
Efter en bedömning påpekar utskottet för
det första att man på grundval av 3 § också kan skydda
någon annan än den som blir hörd i straffprocessen.
Ett vittnesskyddsprogram kan inledas om hotet mot personens liv
och hälsa är tillräckligt allvarligt
och hotet inte kan avvärjas på något
annat sätt. Räckvidden är således
inte alltid begränsad till att personen hörs i
straffprocessen eller bunden till utsagans bevisvärde.
Utskottet menar att man genom programmet också måste
kunna skydda personer som vägrar vittna om de trots det
står under tillräckligt allvarligt hot och om övriga
förutsättningar i lagen är uppfyllda.
Det kan vara fallet till exempel om personen i förundersökningen
har gett avgörande information för straffprocessen
och står under allvarligt hot mot liv och hälsa
trots att han eller hon har återtagit utsagan.
Utlämnande av uppgifter om den skyddades vistelseort
till den lokala polisen
Enligt uppgifter till utskottet ska den skyddades vistelseort
uppges för polisen på orten, om chefen för
centralkriminalpolisen bestämmer det.
Den skyddades vistelseort kan uppges för den lokala
polisen utan särskilda bestämmelser, menar lagutskottet,
förutsatt att hänsyn tas till den föreslagna
lagen och motiven till den. Samarbetet mellan myndigheterna spelar
en framträdande roll för att programmet ska kunna
genomföras, påpekar utskottet. Inte minst i akuta
situationer kan den lokala polisen vara den enda som kan reagera
så snabbt som det är påkallat. Den lokala
polisen kommer emellertid inte nödvändigtvis att
bli informerad om alla fall av vittnesskydd. En av styrkorna med
vittnesskyddsprogrammet är att uppgifter om personer i
programmet inte lämnas ut ens till andra myndigheter om det
inte är nödvändigt för att det
ska kunna genomföras.
Hur uppgifter från programmet används
Vid utfrågningen av de sakkunniga kom det fram att
uppgifter från programmet (särskilt kamerainspelningar
som avses i 6 §) bör kunna användas för
att utreda brott i större omfattning än vad som
föreslås och att kamerainspelningar bör kunna
användas åtminstone för att utreda grova brott
mot liv och hälsa. Restriktionerna för att använda
uppgifterna behandlas i avsnittet om lagstiftningsordningen och
i detaljmotiven till 13 §.
Enligt 6 § ska kameror kunna placeras exempelvis i
trappuppgången i höghus utan att utomstående
eller de boende i huset nödvändigtvis informeras.
För att inte äventyra den skyddades säkerhet
och för att minimera risken för att bli avslöjad,
kan det i vissa fall vara nödvändigt att installera
en kamera utan att underrätta utomstående.
Utskottet menar att restriktionerna för att utnyttja
information från programmet står i samklang med
det ursprungliga syftet med att samla in information, även
om det med avseende på brottsbekämpning och brottsoffer är
motiverat att utnyttja informationen i högre grad vid de
allvarligaste brotten. Lagutskottet menar att förvaltningsutskottet
bör bedöma propositionen också ur den
synvinkeln.
Skyddsåtgärder
Det har inte ansetts möjligt eller nödvändigt
att införa uttömmande bestämmelser om
vittnesskyddsprogrammet. Utskottet noterar att lagen bara har bestämmelser
om den typen av åtgärder som inte kan vidtas utan
bestämmelser i lag eller som det inte finns bestämmelser
om i någon annan lag. I 4 § föreskrivs
det om en individuell skyddsplan som ska utarbetas tillsammans med den
skyddade. Den ska innehålla de åtgärder som
ingår i programmet.
Vittnesskyddsprogrammet är en övergripande
mekanism där åtgärder som det inte behöver lagstiftas
om spelar en stor roll. Som exempel kan man nämna att etablera
sig på en ny ort och att få hjälp med
att hitta ett jobb. Dessutom är det för personens
säkerhet viktigt att metoderna mer i detalj hålls
hemliga. Valet av enskilda skyddsåtgärder måste
bygga på en bedömning från fall till
fall inom ramen för de lagstadgade befogenheterna. A och
O är att bestämmelserna tillåter att
myndigheterna reagerar snabbt på förändrade
förhållanden och att skyddsåtgärderna
anpassas om det sker förändringar i den skyddades
säkerhetssituation.
Förbud mot vittnesmål gällande vittnesskyddsprogram
Lagförslag 5 avser en ny 17 kap. 23 a § i
rättegångsbalken. Den föreskriver att
vittnesmål inte får avläggas om uppgifter
i det register över vittnesskyddsprogram som avses i 24 § 1
mom. 28 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet
() eller om andra uppgifter
som gäller vittnesskyddsprogrammet. Vittnesmål
får dock avläggas om uppgifterna om ett åtal
gäller ett brott som riktar sig mot den som skyddas genom
programmet.
Det framgår inte klart och tydligt av propositionen
om vittnet eller den som hörs vid utfrågning i
domstol är skyldig att till exempel vid en fråga
från svaranden eller dennes biträde yppa att han
eller hon skyddas i ett vittnesskyddsprogram eller att en myndighet
har gett löfte om att få gå med i ett
program.
Förbudet mot vittnesmål är avsett
att skydda den som ingår i ett vittnesskyddsprogram. Uppgifter
om att någon är med i eller kommer att gå med
i ett program är av den karaktären att de kan vara
en stor risk för den skyddades säkerhet, om de
kommer fram. Utskottet anser att de faller under kategorin andra
uppgifter som gäller vittnesskyddsprogram i paragrafen
och därför ingår i förbudet
mot vittnesmål. Vidare noterar utskottet att formuleringen "Vittnesmål
får inte avläggas ..." innebär
att förbudet personellt sett har ett generellt tillämpningsområde
och inte tillåter undantag.
Vittnesskyddsprogrammet och anonymt vittnesmål
Samtidigt med denna proposition behandlar lagutskottet en proposition
om revidering av bestämmelserna om bevisning (RP 46/2014
rd). Där föreslås det att så kallat
anonymt vittnesmål ska tillåtas vid behandling
av de allvarligaste brotten. Utskottet har gjorts uppmärksamt
på att förhållandet mellan vittnesskyddsprogrammet och
anonymt vittnesmål måste utredas.
Ofta kommer programmet att tillämpas i situationer
där svaranden eller den som hotar den skyddade redan känner
till den skyddades identitet. Det kan vara en medgärningsman
eller en person i den inre kretsen av en kriminell organisation,
vars identitet man kan sluta sig till utifrån utlämnade
uppgifter. I sådana fall kan anonymitet i vilket fall som
helst inte medges enligt propositionen. Här vill utskottet
påpeka att vittnesskyddsprogrammet och anonymt vittnesmål inte
utesluter varandra. I vissa fall kan båda alternativen
komma att tillämpas om de lagstadgade villkoren är
uppfyllda. Trots namnet ska vittnesskyddsprogrammet vara oberoende
av straffprocessen och de involverade myndigheterna ska inte delta
i en straffprocess som kan pågå samtidigt.