Motivering
Avgränsning av utlåtandet
Lagutskottet koncentrerar behandlingen av budgetpropositionen
till justitieministeriets förvaltningsområde och
främst domstolsväsendets resurser. Dessutom tar
utskottet ställning till vissa frågor gällande
fångvården och utvecklandet av det straffrättsliga
påföljdssystemet.
Mål som uppställs för domstolsväsendet
i budgetpropositionen
Statsrådet har i samband med beredningen av budgetpropositionen
uppställt som mål för justitieministeriets
verksamhetsområde att rättsskyddets skyndsamhet
och den regionala jämlikheten stärks. I detta
avseende och med hänsyn till några andra punkter
framställer utskottet följande:
-
Målet är
att förbättra medborgarnas möjligheter
att tillräckligt snabbt få rättsskydd enligt
det förfarande som bäst lämpar sig för ärendet,
till rimliga kostnader och rättvist i alla delar av landet.
-
En skyndsam behandling av besvär som gäller
plane-, byggnadstillstånds- och vägärenden är
viktigt med tanke på samhällets och regionernas
utveckling.
-
En skyndsam behandling av utlänningsärenden,
som blir allt fler till antalet, är viktigt för
att säkerställa skyddet för de mänskliga
rättigheterna och undvika onödiga kostnader för
samhället.
-
Resurserna ska omallokeras, domstolsenheter slås
samman och domkretsarna ändras.
-
Specialiseringsmöjligheterna inom och mellan
domstolar förbättras.
I utredningsdelen gällande domstolsväsendet presenteras
olika åtgärder för att uppnå resultatmålen.
Bland dessa kan nämnas kortare behandlingstider för
domstolsärenden och mindre skillnader i behandlingstiderna
mellan olika domstolar. För att jämna ut skillnaderna
i behandlingstiderna ska personalresurserna inriktas så att
de motsvarar efterfrågan på tjänsterna.
Det övergripande målet ska vara att inget ärende är
anhängigt vid en domstol för mera än
ett år.
För de allmänna domstolarnas del hänvisar man
i utredningsdelen till de redan genomförda eller pågående
projekten för att utveckla rättegångsförfarandet.
Gällande förvaltningsprocesslagstiftningen konstaterar
utskottet att speciell uppmärksamhet ska fästas
vid behandlingstiderna för sådana beslut som är
viktiga med tanke på samhällets och regionernas
utveckling.
Behandlingstider vid allmänna domstolar
Lagutskottet omfattar budgetpropositionens allmänna
uppfattning om att en skyndsam lagskipning är viktigt både
för att samhällets funktioner ska kunna garanteras
i allmänhet och med beaktande av det praktiska genomförandet
av individens rättsskydd. Variationerna i behandlingstiderna är
dock mycket stora beroende på vilken typ av ärende
det är fråga om.
År 2003 förlängdes den genomsnittliga
behandlingstiden för brottmål till 3,9 månder.
Av budgetpropositionens utredningsdel framgår dock att
behandlingstiden i huvudstadsregionens stora tingsrätter
varierade från 4,3 månader till 9,6 månader.
Skillnaderna kan anses vara rätt så stora. Därför
anser lagutskottet det motiverat att i enlighet med det som anges
i budgetpropositionen fästa uppmärksamhet vid
att jämna ut skillnaderna i behandlingstiderna.
För tvistemålens del har den viktigaste trenden
varit att de kraftigt har minskat i antal efter underrättsreformen
1993. Under de senaste åren har minskningen av tvistemålen
dock avstannat och kundantalet har till och med ökat litet. År 2003
var den genomsnittliga behandlingstiden för tvistemål
10,3 månader, men behandlingstiderna varierar mellan olika
tingsrätter. Detta beror på att tvistemålen
fördelar sig ojämnt mellan tingsrätterna.
Till exempel år 2003 behandlade över en tredjedel
av tingsrätterna högst 24 tvistemål som
kom upp till huvudförhandling. Lagutskottet anser att det
låga antalet tvistemål förr eller senare
kan leda till att rutinen att behandla tvistemål blir sämre,
vilket inte är bra med tanke på individens rättssäkerhet.
Tvistemålens genomsnittliga behandlingstider vid tingsrätter
påverkas däremot positivt av att det också finns
förfaranden för att lösa tvister utanför
domstol. I samband med detta har lagutskottet fäst speciell
uppmärksamhet vid konsumentklagonämndens ställning.
Avsikten är att överföra nämnden
till justitieministeriets förvaltningsområde från
och med den 1 september 2005. Regeringens proposition om saken ska
enligt planerna lämnas till riksdagen våren 2005. Utskottet
anser det viktigt att tillräckliga resurser anvisas för
den nya konsumenttvistenämnden för att säkerställa
en flexibel och effektiv verksamhet.
I syfte att utjämna skillnaderna mellan de ovan nämnda
arbetsmängderna och behandlingstiderna avser justitieministeriet
enligt erhållen utredning att fortsätta med omorganiseringen
av tingsrätternas domkretsar så att två till
tre tingsrätter slås samman årligen.
Lagutskottet anser att strävan att skapa större
enheter är motiverad. Utöver en jämnare
arbetsbörda möjliggör större
enheter också att domarna i viss mån kan specialisera
sig på vissa typer av mål. Lagutskottet framhäver
dock att sammaslagningarna bör övervägas
noga och att när beslut om dessa fattas speciell vikt läggs
vid att verksamheten blir effektivare och inte enbart vid de eventuella
kostnadsinbesparingar som de medför. Tingsrätternas rättstjänster
bör vara tillgängliga för alla. När domkretsarna
slås samman ska rättstjänsternas tillgänglighet
tryggas till exempel genom arrangemang i anslutning till rättegångsplatsen. Likaså
ska
förverkligandet av de språkliga rättigheterna
tryggas i praktiken.
För hovrätternas del konstaterar lagutskottet att
det ännu är för tidigt att bedöma
det i början av oktober 2003 införda sållningsförfarandets inverkan
på behandlingstiderna. Däremot kommer utskottet
att ta ställning till högsta domstolens resurser
och användningen av resurserna när det behandlar
regeringens proposition om reformen av bestämmelserna om ändringssökande i
högsta domstolen samt extraordinärt ändringssökande.
Behandlingstider vid förvaltningsdomstolar
Vid förvaltningsdomstolar har den genomsnittliga behandlingstiden
förlängts från 6,5 månader till
9,4 månader. År 2003 hade Kouvola förvaltningsdomstol
den längsta behandlingstiden (11,6 månader) och
Vasa förvaltningsdomstol den kortaste (7 månader).
Detta tyder på att det finns stora regionala skillnader även
i förvaltningsdomstolarnas behandlingstider och dessa bör
jämnas ut genom utveckling av arbetsmetoderna. Också mellan
olika ärendegrupper finns det stora skillnader i behandlingstider.
Utskottet har redan tidigare konstaterat att det anser det viktigt
att uppmärksamhet fästs vid den totala behandlingstiden
av de samhälleligt viktiga markanvändnings- och
byggärendena (se LaUU 11/2004
rd). Utskottet tycker att det är positivt att
justitieministeriet har utrett vilka möjligheter det finns
för att försnabba behandlingen av de besvär
som gäller dessa ärenden.se Förkortning
av tiden för behandling av besvär som är
viktiga med tanke på samhället eller utvecklandet av
regionerna. Justitieministeriets betänkande om arbetsgruppspromemoria
2004:1 Det är viktigt att utredningsarbetet fortsätter
i form av den av justitieministeriet tillsatta uppföljningsgruppen
och att olika förvaltningsdomstolar aktivt deltar i arbetet.
Enligt en utredning som utskottet erhållit tar speciellt
behandlingen av asylärendena längre tid än
tidigare. Behandlingstiderna ser också ut att förlängas
ytterligare, eftersom flera besvär kommer in än
man hinner behandla. Situationen är problematisk speciellt
med tanke på asylsökandenas rättsliga
ställning, eftersom det innebär en långvarig
osäkerhet om framtiden. Trenden är inte heller
bra för samhället som helhet. Helsingfors förvaltningsdomstol
har gjort en grov beräkning som indikerar att en snabbare
behandling och därmed en kortare väntetid för
sökandena sparar samhällets ekonomiska resurser betydligt
mera än anställning av tilläggspersonal
för att förkorta väntetiderna.
När det gäller skatteärenden har
behandligstiderna enligt vad utskottet erfarit blivit betydligt längre
under de fem senaste åren. År 2003 var den genomsnittliga
behandlingstiden för skatteärenden redan 14,3
månader. De avgöranden som träffas i
fråga om skattebesvär kan vara mycket betydande
ur ändringssökandes synvinkel, i synnerhet för
privata näringsidkare. Om korrigeringen av ett felaktigt
beskattningsbeslut till den skattskyldiges förmån
tar en mycket lång tid, kan den skattskyldiges ekonomiska
ställning försvagas bara på grund av
att besvärsförfarandet tar så lång
tid, oberoende av om slutresultatet i sig är positivt.
Utskottet anser att den nuvarande trenden är oroväckande.
Även enskilda beslut fattade av förvaltningsdomstolar
kan ha vidsträckta samhälleliga och nationalekonomiska
konsekvenser. Därför är det möjligt
att även med en liten extra satsning som är inriktad
på att utveckla verksamhetsförutsättningarna
för dessa beslut uppnå en stor samhällelig
nytta. I budgetpropositionen ingår ett omnämnande
om att personalstrukturen vid förvaltningsdomstolarna ska
utvecklas. Enligt det är det möjligt att från
och med 1.3.2005 tillsätta sex tjänster för
förvaltningsrättsdomare under förutsättning
att antalet visstidsanställda förvaltningsrättsdomare
och förvaltningsrättssekreterare minskas från
och med samma tidpunkt. Lagutskottet anser att detta beslut inte
de facto ökar personalresurserna vid förvaltningsdomstolar. De åtgärdsförslag
som ingår i justitieministeriets arbetsgrupps betänkande
utgår från att personalresurserna vid förvaltningsdomstolarna ökas med
två domartjänster åtminstone under 2005—2007.
Med hänvisning till det ovan anförda anser lagutskottet
att en resursökning av denna typ bör genomföras
snabbare än planerat och att behovet av ökade
resurser bör beaktas bättre än vad det
har föreslagits redan i samband med behandlingen av denna
budgetproposition.
Kvalitetsprojekt
Enbart snabba avgöranden räcker inte till
för att trygga en hög nivå på rättsskyddet.
Uppmärksamhet bör fästas även
vid avgörandenas kvalitet. Först ett sådant
avgörande som träffats tillräckligt snabbt, överensstämmer
med den materiella rätten och har motiverats tillräckligt
väl och begripligt för parterna kan anses uppfylla villkoren
för rättskydd på hög nivå.
Trots att det är svårt att mäta kvaliteten
på avgörandena, är det ändå positivt
att domstolarna har inlett olika kvalitetsprojekt. Bland dessa är
det skäl att nämna det utvecklingsarbete som Rovaniemi
hovrätt samt tingsrätterna i hovrättens
domkrets redan under många års tid har bedrivit.
Också advokatkåren har deltagit i samarbetet.
Lagutskottet framhäver att denna typ av verksamhet bör
utvidgas och stödjas till exempel genom utbildning.
Informations- och forskningsverksamhet
Lagutskottet anser att det med tanke på rättskipningen
i lägre instans och styrningen av förvaltningspraxis är
viktigt att domstolarna i tillräckligt stor utsträckning
publicerar sin rättspraxis eller åtminstone publicerar
redogörelser om sina beslut. Domstolarnas praxis varierar
dock mycket i fråga om publiceringen. Det verkar som om hovrätternas
och förvaltningsdomstolarnas beslut om publiceringen beror
mycket på deras arbetssituation. Lagutskottet anser att
man i fortsättningen bör se till att domstolarna
har tillräckligt med biträdande personal för
att sköta också dessa uppgifter.
I samband med att lagutskottet har samlat information om domstolsväsendets
verksamhet har det också lagt märke till att det
i Finland finns väldigt lite empirisk forskning kring domstolsväsendets
verksamhet. De processomläggningar som har genomförts
sedan förra decenniet har dock lyft fram behovet av information om
domstolarnas praktiska verksamhet. Det är nödvändigt
att ha tillgång till forskningsmaterial på basis
av vilket det är möjligt att bedöma både
hur väl de genomförda reformerna har lyckats och
förutse de ändringar som eventuellt behövs
i lagstiftningen.
Enligt utredningsman Jussi Huttunens rapport om sektorforskningen
har ministerierna en nyckelroll i sektorforskningen i vårt
land.En strukturell och funktionell utveckling av den statliga
sektorforskningen. Utredningsmannens rapport. 2004. Rapporten
anser att ministeriets förmåga att utnyttja forskningen
ganska långt avgör hur snabbt informationen når
ut i samhället. Enligt rapporten är justitieministeriets
satsning på forskningen bland de minsta inom statsförvaltningen.
Förvaltningsområdet har ingen separat strategi
för forsknings- och utvecklingsverksamheten. Rapporten
föreslår att justitieministeriet nu ska göra upp
en sådan strategi. Samtidigt ska man se till att resultaten
från den rättspolitiska forskningen bättre
kan utnyttjas av ministeriet. Dessutom konstaterar utredningsmannen
att Rättspolitiska forskningsinstitutets resurser och ministeriets obundna
forsknings- och utvecklingsanslag bör utökas betydligt.
Lagutskottet anser att de synpunkter som utredningsmannen framför
i rapporten är viktiga såväl med tanke
på den allmänna utvecklingen av justitieministeriets
förvaltningsområde som lagberedningen i allmänhet.
Utan en tillräckligt bred empirisk kunskapsbas är
det inte möjligt att allokera domstolarnas resurser på ett
optimalt sätt eller genomföra de lagstiftningsreformer som
förutsätts för att uppnå målet.
Eftersom en nivåjustering av forskningsresurserna inom
justitieministeriets förvaltningsområde inte kan
ske som en engångslösning, anser utskottet det
viktigt att satsningarna på forskningen ökas redan
i samband med behandlingen av budgetpropositionen. För
att kunna rikta tilläggsresurserna så effektivt
som möjligt menar utskottet att det är ändamålsenligt
att de redan existerande strukturerna utnyttjas och att tilläggsfinansiering
därmed anvisas för Rättspolitiska forskningsinstitutet.
Fångvården och utvecklandet av det straffrättsliga
påföljdssystemet
I sitt utlåtande om budgetpropositionen för
2004 (LaUU 7/2003 rd) koncentrerade
lagutskottet sig på anslagsfrågorna inom fångvården.
Enligt utskottets uppfattning är fångvårdens
resurser fortsättningsvis mycket knappa och antalet fångar
ser inte heller ut att minska i så stor utsträckning
att det skulle underlätta situationen inom fångvården.
Därför vill utskottet hänvisa till sitt utlåtande
om budgetpropositionen för 2004 och förnya de
synpunkter som det framför i utlåtandet.
Lagutskottet behandlar för närvarande regeringens
proposition med förslag till lag om ungdomsstraff och till
vissa lagar som har samband med den (RP 102/2004
rd) som hänför sig till budgetpropositionen
2005. I samband med behandlingen av propositionen har det framkommit
att det inte finns tillräckliga anslag för att försöket
från och med början av nästa år
skulle kunna bli permanent i hela landet. Enligt vad utskottet har
erfarit är det finansiella underskottet för nästa år
endast 292 000 euro. Lagutskottet anser att det inte är
godtagbart att systemet med ungdomsstraff, som nu ska utvidgas till
hela landet, skjuts upp sex månader endast på grund
av ett så här litet underskott.
Lagutskottet konstaterar att det ända sedan 1980-talet
har poängterat hur viktigt det är att komplettera
det straffrättsliga påföljdssystemet. I
sitt utlåtande om budgetpropositionen för 2004 fäste
utskottet uppmärksamhet speciellt vid kontraktsvårdssystemet.
Då förutsatte utskottet att regeringen under riksmötet
2004 kommer med en proposition om kontraktsvård. Propositionen har
dock inte lämnats ännu och den ingår
inte heller i förteckningen över de propositioner
som ska lämnas under höstsessionen 2004. Utskottet anser
att utvecklandet av det straffrättsliga påföljdssystemet
i en ännu mer ändamålsenlig riktning är
en så central fråga med tanke på samhällets
helhetsintresse att det inte enbart kan vara avhängigt
av de eventulla inbesparingar som uppstår inom justitieministeriets
redan nu strama utgiftsramar. Genomförandet av nödvändiga reformer
bör tryggas genom att justitieministeriets utgiftsramar
höjs.
De problem som har framkommit i samband med genomförandet
av ungdomsstraffet och kontraktsvården tyder enligt lagutskottet
också på att man i samband med utvecklandet av
det straffrättsliga påföljdssystemet ännu
aktivare ska sträva efter samverkan med de andra förvaltningarna.
Speciellt genom att förena resurserna med social- och hälsovårdsväsendet är
det möjligt att uppnå betydande resultat, till
exempel genom att på bred bas förebygga utslagning
bland unga.