Motivering

Allmänt

I mars 2003 övertog magistraterna tingsrätternas uppgift att registrera bl.a. äktenskapsförord, yrkande om uteslutande av giftorätt, anmälningar om gåvor mellan närstående personer, avvittringshandlingar och avtal om den lag som ska tillämpas på makars förmögenhetsförhållanden. Avsikten var att få till stånd en bättre arbetsfördelning mellan tingsrätterna och magistraterna.

Genom den föreslagna lagen om vissa personregister vid magistraterna lyfts också ansvaret för registerföringen och för att registren fungerar tekniskt över på magistraterna. Lagutskottet ser förslaget som mycket rationellt och tillstyrker lagförslagen när det gäller dess eget behörighetsområde.

1. Lag om vissa personregister vid magistraterna

Utskottet har fäst sig vid 12 § i det första lagförslaget. Där hänvisas till förvaltningsprocesslagen (586/1996) när det gäller ändringssökande. Som nämns i propositionens motivering (s. 21/I) är uppgifterna i de register som avses i den nya lagen till alla delar personuppgifter. På rättelser i uppgifterna tillämpas därför 29 § i personuppgiftslagen (523/1999). Analogt bestäms också rättsskyddsförfarandet enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen. För att göra lagen åskådligare föreslår lagutskottet att

lagens 11 § kompletteras med en explicit hänvisning till det förfarande som enligt personuppgiftslagen ska tillämpas på rättelse av personuppgifter.

2. Lag om ändring av äktenskapslagen

3. Lag om ändring av lagen om registrerat partnerskap

Enligt lagförslagen får en avgift tas ut för borgerlig vigsel och registrering av partnerskap när de förrättas utanför tjänstetiden vid statliga ämbetsverk eller utanför tjänstestället. Vigsel till äktenskap och registrering av partnerskap ska fortsatt vara avgiftsfria om de förrättas under normal tjänstetid och på tjänstestället. Lagutskottet ser det som motiverat att myndighetstjänster av detta slag tillhandahålls enligt efterfrågan och tillstyrker därför det andra och tredje lagförslaget. Men det påpekar att storleken på förrättningsavgiften, som ska bestämmas närmare genom förordning av statsrådet, i princip bör svara mot statens kostnader för tjänsten. För de förrättande personer som avses i lagförslagen är det viktigt att vigslar eller registreringar av partnerskap utanför tjänstetiden eller tjänstestället inte ingår i deras tjänsteförpliktelser utan är frivilliga för tjänstemännen. För att trygga tillgången på tjänster måste det därför ses till att det arvode som betalas till tjänstemännen för förrättningarna är så stor att den uppmuntrar dem att tillhandahålla sådana tjänster.

Lagutskottet uppmärksammar formuleringarna i 16 a § i det andra lagförslaget och 5 a § i det tredje lagförslaget. I dem sägs att en avgift kan tas ut för förrättande av borgerlig vigsel eller registrering av partnerskap både när det sker utanför tjänstetiden och när förrättningen enligt överenskommelse sker utanför myndighetens ämbetslokal. Men enligt utredning är det meningen att en särskild avgift tas ut bara när förrättningen sker utanför tjänstetiden. För förrättning under tjänstetid utanför myndighetens ämbetslokal tas ingen avgift ut men däremot ersättning för resekostnader. Om förrättningen sker utanför tjänstetiden men på tjänstestället kunde eventuella extra resekostnader för vigselförrättaren eller den tjänsteman som registrerar ett partnerskap tas ut för staten. I detta syfte föreslår lagutskottet att 16 a § i äktenskapslagen ändras på följande sätt:

"För hindersprövning och vigsel som har förrättats av en statlig myndighet och för intyg i anslutning därtill uttas inte någon avgift. För förrättande av borgerlig vigsel kan dock tas ut en avgift och ersättning för resekostnader, om vigselförrättaren och de förlovade har kommit överens om att vigseln skall förrättas vid någon annan tidpunkt än under den öppettid som nämns i 1 § i förordningen om öppethållandet av statens ämbetsverk (332/1994). Ersättning för resekostnaderna kan också tas ut om borgerlig vigsel förrättas någon annanstans än i vigselförrättarens ämbetslokal. Avgiftens och ersättningens storlek anges genom förordning av statsrådet i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992)."

På dessa grunder föreslår lagutskottet också att 5 a § i lagen om registrerat partnerskap ändras på följande sätt:

"Avgifter tas inte ut för prövning av hinder mot registrering av ett partnerskap eller för registrering av ett partnerskap eller för intyg i anslutning till dessa. Avgift och ersättning för resekostnader kan dock tas ut för registrering av ett partnerskap, om parterna i partnerskapet och registermyndigheten har kommit överens om att registrering enligt 5 § skall förrättas vid någon annan tidpunkt än under den öppettid som nämns i 1 § i förordningen om öppethållandet av statens ämbetsverk (332/1994). Ersättning för resekostnader kan också tas ut om partnerskapet registreras någon annanstans än i registermyndighetens ämbetslokal. Avgiftens och ersättningens storlek anges genom förordning av statsrådet i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992)."