Detaljmotivering

1. Lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall

Lagens tillämpningsområde

Syftet med lagförslaget är inte att reglera sådana fall där den personbeteckning som finns antecknad i befolkningsdatasystemet måste ändras för att den inte svarar mot det biologiska könet. Detta framgår dock inte av lagen, bara av motiveringen. Därför föreslår utskottet

att social- och hälsovårdsutskottet överväger en precisering av lagförslaget på denna punkt. Lagens tillämpningsområde framgår också klarare om lagrubriken vore lag om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet.

Villkoren för att fastställa könstillhörigheten

I föreslagna 1 § föreskrivs om villkoren för att ändra könstillhörigheten för en person som den antecknats i befolkningsdatasystemet. Enligt 1 punkten krävs det en medicinsk utredning för att könstillhörigheten skall kunna fastställas. Enligt föreslagna 5 § utfärdas närmare bestämmelser om den medicinska utredning och en sådan medicinsk undersökning och behandling som syftar till könsbyte genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Förordningen kommer att spela en central roll för fastställande av könstillhörigheten och könsbyte, eftersom bestämmelserna i den föreslagna lagen är mycket snäva och schematiska på denna punkt. Det ingår inte i lagutskottets behörighet att bedöma frågor som har med diagnostisering och behandling av transsexuella samt deras hälsovård över lag att göra. Däremot ingår det i utskottets behörighet att bedöma de rättsliga förutsättningarna för att fastställa den juridiska könstillhörigheten och regleringen av den. Utskottet föreslår att social- och hälsovårdsutskottet överväger

om inte de viktigaste bestämmelserna om den medicinska utredningen bör lyftas upp från förordnings- till lagnivå. Till exempel steriliseringslagen lämpar sig som jämförelseobjekt. I steriliseringslagen ingår betydligt mera detaljerade bestämmelser om förfarandet än i den föreslagna lagen.

I 3 punkten föreskrivs att en person inte får vara gift eller registrerad partner. Den föreslagna formuleringen bygger på regeringens proposition RP 200/2000 rd med förslag till lag om registrerat partnerskap.

Punktens formulering måste ses över på finska, eftersom riksdagen ändrade den finska benämningen på denna institution (lag om registrerat partnerskap 950/2001). Ändringen påverkar inte den svenska texten.

Förändringar i ett äktenskap och ett registrerat partnerskap

I propositionen anförs ingen motivering för bestämmelsen i 1 § 3 punkten om att en person inte får vara gift eller registrerad partner för att ändrad könstillhörighet skall fastställas. Det är viktigt med en bedömning av bestämmelsen, eftersom uppskattningsvis omkring 10 procent av de transsexuella som inleder en könskorrigeringsprocess lever i äktenskap eller ett permanent parförhållande. Under processens gång löser en del av parförhållandena upp sig. Villkoret i 3 punkten känns oskäligt för dem som lever i ett äktenskap eller registrerat parförhållande och som vill fortsätta sitt förhållande, trots att maken eller partnern anhåller om fastställande av könstillhörigheten. I samband med utfrågningen av sakkunniga har det framförts att lagstiftningen bör respektera ett parförhållandes fortbestånd och möjliggöra att parförhållandet kan fortsätta som en juridisk institution också efter det att ändrad könstillhörighet har fastställts.

Utskottet har den uppfattningen att villkoret i 1 § 3 punkten är helt korrekt med tanke på konsekvensen i den gällande personrättsliga regleringen. Äktenskapet är ett rättsförhållande mellan en man och en kvinna och ett registrerat partnerskap mellan två personer av samma kön. Det är viktigt att fastställandet av könstillhörigheten inte ändrar på denna ordning, menar utskottet. Lagstiftningens konsekvens kräver ändå inte en så enkelspårig lösning som den som regeringen föreslår. Därför bör lagförslaget kompletteras med bestämmelser om att ett äktenskap i samband med att könstillhörigheten fastställs förvandlas till ett registrerat partnerskap och ett registrerat partnerskap till ett äktenskap. Utskottet föreslår social- och hälsovårdsutskottet att det kompletterar lagförslaget med följande nya 2 §:

Utan hinder av 1 § 3 punkten kan det fastställas att den som lever i ett äktenskap eller i ett registrerat parförhållande hör till motsatt kön till det som antecknats för honom eller henne i befolkningsdatasystemet, om maken eller den andra parten i ett registrerat parförhållande personligen har gett sitt samtycke till att magistraten gör detta. När könstillhörigheten fastställs i ett fall som avses i 1 mom., fortsätter ett äktenskap utan särskild åtgärd som ett registrerat parförhållande och ett registrerat parförhållande som ett äktenskap. Den ändring som avses i 2 mom. antecknas i befolkningsdatasystemet i samband med en anteckning enligt 3 §.

Paragrafens 1 mom. innehåller ett undantag från bestämmelsen i 1 § 3 punkten. På grund av sakens betydelse skall maken eller den andra parten i ett registrerat parförhållande personligen ge sitt samtycke till att magistraten fastställer könstillhörigheten. Det räcker alltså inte med samtycke som ges till exempel per brev eller en handling som skickats på annat sätt.

Enligt 2 mom. förvandlas ett äktenskap till ett registrerat partnerskap och ett registretat partnerskap i sin tur till ett äktenskap. Ordet "fortsätter" har använts för att visa att samma rättsförhållande fortsätter men bara under en annan benämning och med något förändrat innehåll. Rättsförhållandets fortbestånd är viktigt för parterna till exempel för att rätten till familjepension efter en avliden partner enligt många lagar grundar sig på att äktenskapet (det registrerade partnerskapet) har ingåtts före en viss ålder och fortgått en viss tid före förmånslåtarens död. Om det ansågs att det gamla förhållandet upphör i samma stund som könsbyte sker och att ett nytt förhållande uppstår, kunde växlingen leda till rättsförluster. Också med tanke på den allmänna familjelagstiftningen är det motiverat med en konstruktion som bygger på förhållandets kontinuitet, då det bland annat anger att det inte vid könsbyte uppstår en rätt att yrka på avvittring och att förhållandets längd, om parförhållandet någon gång löser upp sig och den andra parten yrkar på jämkning av avvittring, räknas från dess början och inte från könsbytet.

Rättsverkningarna av att könstillhörigheten fastställs

I föreslagna 4 § ingår bestämmelser om rättsverkningarna av att könstillhörigheten fastställs. Det fastställda könet anses vara den behöriga personens kön när annan lagstiftning tillämpas, om inte annat föreskrivs. Den föreslagna bestämmelsen är motiverad och behövlig, eftersom den skapar klarhet i den rådande, oklara situationen. För tillfället är det inte klart vilken juridisk betydelse en ändring av uppgiften om kön i befolkningsdatasystemet har.

Enligt utredning till utskottet kan det vid tilllämpningen av den nuvarande lagstiftningen uppstå tolkningssituationer, om könet framgår av bestämmelsens formulering. Som exempel på detta har nämnts väckande av talan om fastställande av faderskap mot en biologisk man vars juridiska kön har ändrats. Enligt 26 § lagen om fadeskap skall talan om fastställande av faderskap väckas mot mannen. Tolkningssituationerna kommer sannolikt inte att vara särskilt problematiska eller allmänna, eftersom de rättigheter och skyldigheter som hör ihop till exempel med föräldraskap inte är beroende av vilket kön föräldern tillhör. Utskottet har den uppfattningen att tolkningssituationerna kan avgöras genom att lagen tolkas i enlighet med sitt syfte.

Erkännande av ett könsbytesbeslut som har fattats i en främmande stat

I lagförslaget finns inga bestämmelser om erkännande av ett beslut i en främmande stat om fastställande av könstillhörigheten. Enligt propositionens motivering måste en person som med stöd av ett beslut i en annan stat vill få en ändring i anteckningen om kön i Finlands befolkningsdatasystem ansöka hos magistraten om fastställande av könstillhörighet enligt den föreslagna lagen (s. 14/II — 15/I).

Detta betyder att ett avgörande som fattats utomlands inte erkänns, utan att saken måste behandlas på nytt i Finland. Motiveringen svarar inte mot utgångspunkten i den internationellt-privaträttsliga regleringen att ett rättsförhållande som utformats på behörigt vis i en annan stat bör skyddas. Utifrån de bestämmelser som kommit till i linje med denna utgångspunkt erkänner man i Finland i stor utsträckning utomlands fattade beslut om bland annat namn, vårdnad, äktenskap och registrerat parförhållande. Utskottet menar att lagförslaget måste kompletteras med en bestämmelse om erkännande av ett beslut i en annan stat om byte av juridiskt kön. Som villkor för att erkänna fastställandet av könstillhörigheten i en annan stat bör ställas att beslutet har vunnit laga kraft och att personen i fråga har en klar koppling till den stat där beslutet har fattats. Exempel på en sådan koppling är medborgarskap eller bosättning. Med stöd av ordre public-principen i den internationella privaträttens allmänna läror är det i alla fall möjligt att låta bli att erkänna ett utländskt beslut, om erkännandet leder till resultat som står i strid med grunderna för vår rättsliga ordning. Utskottet föreslår följande bestämmelse till exempel som en ny 6 §:

Om det genom ett lagakraftvunnet beslut i en annan stat har fastställts att en person hör till ett annat kön än vad som antecknats för honom eller henne i Finlands befolkningsdatasystem, skall beslutet anses giltigt i Finland utan särskild fastställelse, om personen var medborgare i denna stat när beslutet fattades eller bosatt i den stat där beslutet fattades.

Utlämnande av befolkningsdata

I 6 kap. befolkningsdatalagen föreskrivs om offentlighet för och utlämnande av data i befolkningsdatasystemet. Utöver uppgifter i befolkningsdatasystemet om transsexuella personers fastställda könstillhörighet får också tidigare uppgifter till exempel om deras personbeteckning och förnamn lämnas ut. Det är absolut nödvändigt att bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatalagen ses över på denna punkt, anser utskottet. Utlämnandet av uppgifter som har med fastställande av transsexuella personers könstillhörighet att göra bör inskränkas till sådana fall där det av särskilda skäl är nödvändigt. Enligt erhållen utredning har en omfattande översyn av befolkningsdatalagstiftningen bedömts som behövlig, men den egentliga lagberedningen har ännu inte kommit i gång. Utskottet föreslår därför

att social- och hälsovårdsutskottet reder ut om befolkningsdatalagen kunde ändras i samband med de föreliggande lagförslagen, och om det inte är möjligt, att utskottet förutsätter att en sådan lagstiftning bereds med det snaraste.

Ikraftträdande

Lagförslagens ikraftträdande har på sedvanligt vis lämnats öppet. Om det första lagförslaget kompletteras med en ny 2 § om förvandling av äktenskapet och ett registrerat parförhållande, kan det bli nödvändigt att ge Befolkningsregistercentralen en något längre tid än planerat för att förbereda sig för de tekniska förändringar som blir nödvändiga i befolkningsdatasystemet.