Motivering

Lagutskottet tar i sitt utlåtande upp vissa allmänna frågor kring anslutningen till Prümfördraget (Schengen III) och synpunkter på en del detaljer i fördraget. Det innehåller bestämmelser om ett effektivare informationsutbyte mellan myndigheter, gränsöverskridande operativt samarbete och bekämpning av olaglig migration. Det handlar om ett fördrag som ska ratificeras av samtliga fördragsslutande parter. Flera bestämmelser hör till området för lagstiftning och anslutningen kräver en lång rad ändringar i lagstiftningen. Utskottet fäster sig särskilt vid vissa detaljer i fördraget som står i en sådan relation till vår lagstiftning och Finlands suveränitet att de behöver utredas närmare. Som exempel kan nämnas översändande av DNA-uppgifter också om andra personer än dem som är brottsmisstänkta, principen om uppgifters tillgänglighet, flygsäkerhetsvakter i relation till statens skadeståndsansvar och utövning av offentlig makt i gemensamma myndighetsoperationer.

Det viktigaste syftet med Prümfördraget är att göra informationsutbytet mellan myndigheter i medlemsstaterna effektivare. Europeiska rådet antog den 5 november 2004 Haagprogrammet (s.k. Tammerfors II), som har som mål under de kommande åren att förbättra och förenkla utbytet och analysen av information om terrorism och allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Inom det området ska man bl.a. se på typen av informationsutbyte, utbytesmetoder, länkning, olika sätt att använda inhämtad information och underrättelsedata och begränsningar i användningen. I sitt utlåtande om Haagprogrammet (FvUU 23/2004 rd) konstaterar förvaltningsutskottet att det finns rum för förbättringar i informationsutbytet mellan medlemsstaterna och att den i juni 2004 uppdaterade handlingsplanen mot terrorism fortsatt bör genomföras. I kampen mot terrorism prioriteras bättre informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna, underrättelsemyndigheterna, Europol, Eurojust och den analyscentral som ska inrättas i samband med rådssekretariatets lägescentral. Många av åtgärderna i Prümfördraget överlappar alltså projekt som antingen förbereds eller pågår i Europeiska unionen. Men lagutskottet förnekar inte att det skulle finnas nya och t.o.m. nyttiga samarbetsformer i fördraget som inte är under beredning i unionen just nu.

Regeringen framhåller i sin skrivelse att Prümfördraget spelar en roll i det internationella myndighetssamarbetet och tillför det ett mervärde. Fördraget har ingåtts mellan ju grannstater i Centraleuropa och är öppet för alla medlemmar i EU. Insatserna går givetvis snabbare att genomföra i en mindre krets än i en union med 25 medlemmar. Enligt utredning har våra grannar Estland och Sverige åtminstone inte på detta stadium några planer på anslutning. EES-staterna Norge och Island är med i Schengensamarbetet, men Prümfördraget tillåter inte anslutning för dem. Lagutskottet har inte övertygats om mervärdet i en anslutning jämfört med samarbete inom Europeiska unionen.

Rättsliga och inrikes frågor integrerades i samarbetet genom Maastrichtfördraget 1995. Mycket snart efter fördragets ikraftträdande stod det klart att samarbetet framskrider trögt för att det enda rättsliga instrumentet för att anta gemensamma regler var genom fördrag. Genom Amsterdamfördraget underställdes en del av samarbetet gemenskapspelaren, men polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet blev kvar inom det mellanstatliga samarbetet i tredje pelaren. I alla reformer av fördragen har Finland ställt sig bakom ett effektivare samarbete och integrering av beslutsfattandet i gemenskapsförfaranden och gemenskapsinstrument (slopad pelarindelning). Lagutskottet bedömer att Prümfördraget har små möjligheter att göra informationsutbytet mellan myndigheter i medlemsstaterna effektivare på grund av de nationella ratificeringsprocesserna och procedurerna för att sätta i kraft fördragsåtaganden.

I statsrådets skrivelse påpekas att Prümfördraget inte har beretts enligt reglerna för fördjupat samarbete. Finland har sedan långt tillbaka följt den principen i sin EU-politik att aktivt driva på gemensamma mål. Först när samarbetet inte löper kan ett fördjupat samarbete övervägas. Regeringen har senast i sin redogörelse om det konstitutionella fördraget (SRR 6/2005 rd) framhållit att "unionen bör utvecklas på ett så enhetligt sätt som möjligt. Denna utgångspunkt förhindrar inte ett fördjupat samarbete mellan medlemsstater inom unionen. Det väsentliga är att detta fördjupade samarbete bedrivs inom den ram som grundfördragen erbjuder och att det är öppet för unionens samtliga medlemsstater".

Prümfördraget har beretts mellanstatligt utanför unionen av sju signatärstater. I fördraget föreslås särskilda organ (ministerkommitté, arbetsgrupp) och ett eget beslutsförfarande. Eftersom verksamheten sker utanför unionens institutioner står den också utom all parlamentarisk kontroll. Varken riksdagen eller Europaparlamentet har någon roll i beredningen eller kontrollen av frågor. Samarbetet ska också stå utom räckhåll för EG-domstolens befogenhet. Ett av Finlands mål vid den senaste regeringskonferensen var att utvidga EG-domstolens kontrollbefogenhet till den nuvarande tredje pelaren. Enligt fördragsbestämmelserna ska fördraget införlivas med lagstiftningen i EU inom tre år från ikraftträdandet. Målet är lovvärt men det är osäkert om det går att nå. På de här grunderna anser lagutskottet att en anslutning till Prümfördraget går emot de allmänna målen och principerna för Finlands EU-politik.

Lagutskottet noterar vidare att Finland under sin ordförandeperiod från och med juli aktivt bör driva på aktuella projekt i unionen. En av våra prioriteringar är en halvtidsöversyn av Haagprogrammet och därmed aktiva insatser för rättsliga och inrikes frågor. Om vi samtidigt tillträder ett fördrag utanför unionen är det enligt lagutskottets uppfattning ett motstridigt budskap om ordförandelandets åtgärder och engagemang för sitt uppdrag i unionen.