Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande ändringar och kommentarer.
Bakgrunden till utvidgningen av nationalparken
Det föreslås att det till Tiilikkajärvi nationalpark ansluts cirka 2 441 hektar statsägda marker som finns i Rautavaara kommun och som ligger i Natura 2000-områdena Tiilikka, Pumpulikirkko, Löytynsuo-Maamonsuo och Haravalehto samt på norra sidan av sjön Ylä-Keyritty. Utskottet anser att områdena kompletterar Tiilikkajärvi nationalpark med representativ myr- och skogsnatur och imponerande geologiska formationer. Utvidgningen av nationalparken grundar sig på initiativ av Norra Savolax förbund och Rautavaara kommun, och utvidgningen har ett brett stöd på lokal nivå.
Avsikten var att först ansluta områden till en sammanlagd omfattning av cirka 1 300 hektar till nationalparken, och vid en senare tidpunkt ansluta det cirka 1 330 hektar stora området Löytynsuo, som vid tidpunkten för beredningen av propositionen ännu ägdes av Tornator Oyj. Löytynsuo har dock övergått i statens ägo efter det att propositionen lämnades till riksdagen, vilket innebär att området kan anslutas till nationalparken samtidigt med den första områdeshelheten. Den helhet som Löytynsuo område bildar har beaktats också i bedömningen av propositionens konsekvenser, eftersom förhandlingar om anskaffningen av mark pågick redan när propositionen bereddes. Utskottet föreslår därför att lagförslaget ändras så att båda områdeshelheterna ansluts till nationalparken. Områdena som ansluts har således en total areal på cirka 3 768 hektar.
Natur- och miljökonsekvenser
Utvidgningen av Tiilikkajärvi nationalpark kan förordas för att områdena som ansluts bildar en representativ helhet, samt särskilt för att de främjar skyddet av naturens mångfald och bevarandet av landskapsbilden. Den föreslagna utvidgningen ökar den skyddade arealen med 1 298 hektar inom Natura-området Pumpulikirkko och på norra sidan av sjön Ylä-Keyritty. Till nationalparken ansluts representativa myrområden samt gammal grandominerad skog i naturtillstånd och en geologiskt betydelsefull jättegryta i området Pumpulikirkko. Utskottet anser att den helhet som områdena bildar har en nära koppling till Tiilikkajärvi nationalpark och utgör tillsammans med den ett vidsträckt och sammanhängande område för naturskydd och friluftsliv. Vid valet av områden som ska skyddas lyfter man särskilt fram objekt med varierande arter och biotoper, samtidigt som man också strävar efter att påverka den ekologiska kopplingen och minska splittringen av livsmiljöer. I och med att det ytterligare skyddet gäller en utvidgning av befintliga naturskyddsområden förbättras också det tidigare skyddade områdets status genom att området blir mer enhetligt, kanteffekterna av avverkningar eller annan markanvändning minskar och möjligheterna för arterna att spridas förbättras.
I och med utvidgningen av nationalparken upphör användningen av områdena för skogsbruk, vilket ger möjlighet för unga och välskötta skogar att på lång sikt gå mot ett mer naturnära tillstånd och bilda en sammanhållen helhet, vilket också främjas med restaureringsåtgärder. Den användning för rekreation som eventuellt ökar i och med utvidgningen har inte bedömts hota arter eller biotoper i Tiilikkajärvi nationalpark eller dess utvidgningsområden. Antalet besök i nationalparken har varit skäligt med tanke på områdets omfattning och den ökning i antalet besök som följer av utvidgningen av området kan styras på ett hållbart sätt inom ett större område än för närvarande.
Konsekvenser för områdesanvändningen
Utanför nationalparkens område lämnas stora arealer statsägd mark där markanvändningen förblir oförändrad. Av den statsägda mark som omger nationalparken lämnas merparten av den statsägda skogsbruksmarken utanför nationalparken, samt likaså Ala-Tiilikka område som reserverats för naturskyddsändamål och de nordliga och ostliga delarna av Pumpulikirkko Natura-område. Genom att dessa områden lämnas utanför nationalparken bibehålls en omfattande helhet av statliga marker som jaktlicensområden, vilket gör det möjligt för de lokala jaktföreningarna att fortsätta med sin verksamhet. Utanför nationalparken lämnas också ungdomscentret Metsäkartano vid stranden av sjön Ylä-Keyritty, samt planlagda områden som ska utvecklas i framtiden.
Fridlysningsbestämmelserna för Tiilikkajärvi nationalpark utvidgas till att gälla de områden som ansluts till nationalparken. Av dessa områden är cirka 1 144 hektar redan skyddsområden eller andra områden som staten reserverat för skyddsändamål och för vilka ändringarna i områdesanvändningen närmast gäller friluftsliv och jakt. Ungefär 1 285 hektar av det utvidgade nationalparksområdet ingår i Forststyrelsens observationsområde för kontinuitetsskogsbruk på 5 000 hektar. Observationsområdet inrättades 2019 och inom det finns sammanlagt 18 små permanenta försöksområden för kontinuitetsskogsbruk (cirka 4 hektar). Av dem är 8 placerade helt och hållet inom nationalparkens utvidgade område och ett ingår delvis i det utvidgade området. Forskning och mätningar har hunnit utföras på området i mindre än fyra år, vilket innebär att utvidgningen av nationalparken till en del av observationsområdet inte leder till att långa tidsserier går förlorade.
Utskottet utgår från att människans inverkan på naturen i nationalparker ska vara så liten som möjligt så att artbestånden och relationerna mellan olika arter i första hand regleras av naturens egna processer. Det är motiverat att såväl av naturskyddsskäl som av rekreationsskäl begränsa jakten i nationalparkerna. I den nya naturvårdslagen (9/2023), som träder i kraft den 1 juni 2023, har man dock gjort det smidigare att i nationalparker och andra naturskyddsområden driva till exempel älg och vitsvanshjort, samt att avlägsna arter såsom mink och mårdhund, som är skadliga med tanke på tryggandet av häckningen av främmande arter, särskilt fågelarter.
Med undantag av älgdrev är det i Tiilikkajärvi nationalpark, precis som i de övriga nationalparkerna i södra Finland, förbjudet att jaga av både naturskyddsskäl och rekreationsskäl. I nationalparkerna i norra Finland tillåts däremot jakt separat för lokalbefolkningen. När nya områden i och med lagändringen ansluts till nationalparken upphör således jakten på hjortdjur, småvilt, lodjur och björn inom Forststyrelsens jaktlicensområden och genom jaktarrendeavtal. Älgdrev tillåts dock på de anslutna områdena. Genom regeringens proposition RP 270/2022 rd, som för närvarande behandlas i miljöutskottet, revideras också fridlysningsbestämmelserna för Tiilikkajärvi nationalpark så att de motsvarar den nya naturvårdslagen, varefter det också blir tillåtet att driva vitsvanshjort.
Förslaget om att utvidga nationalparken har utarbetats så att det fortfarande finns omfattande möjligheter att jaga älg och småvilt på statens mark och så att de lokala jaktföreningarnas verksamhetsmöjligheter bibehålls utanför nationalparkens område. Det finns således inget behov av eller någon grund för att tillåta jakt i Tiilikkajärvi nationalpark eller delar av den. Rautavaara kommun har deltagit i beredningen av utvidgningsförslaget och i förslaget till områdesgränserna tagit hänsyn till att de lokala jaktföreningarnas verksamhetsförutsättningar bibehålls utanför nationalparken samt lämnat delar av Naturaområdena utanför utvidgningsområdet, särskilt för att de lokala jaktföreningarna ska kunna fortsätta sin verksamhet. Kommunen och jaktaktörerna i regionen har en gemensam syn på områdesgränserna.
Som det konstateras i propositionen är det trots fridlysningsbestämmelserna möjligt att bevara befintliga snöskoterleder i nationalparken. Ungdomscentret Metsäkartano kan fungera som informationscenter för nationalparken. Informationscentret och en noggrannare planering av leder, servicestrukturer och frågor som berör snöskoterleden kommer att granskas i samband med att skötsel- och nyttjandeplanen för nationalparken revideras efter att utvidgningen har genomförts.
Ekonomiska konsekvenser
Enligt propositionen beräknas kostnaderna för utvidgningen av Tiilikkajärvi nationalpark att uppgå till sammanlagt cirka 600 000 euro, varav kostnaderna för bland annat planering och byggande av nya leder, uppdatering av information och exempelvis iståndsättningen av parkeringsplatser utgör cirka 400 000 euro. Utvidgningen av nationalparken kommer sannolikt att öka antalet besök och därmed också de positiva effekterna på den regionala ekonomin. I genomsnitt kan besökarnas användning av pengar i nationalparkerna betyda att mer än tio euro för varje euro som satsats på friluftstjänster och naturum kommer närområdet till nytta. År 2021 var det sammanlagda antalet besök i Tiilikkajärvi nationalpark 25 300. Effekterna på de totala regionalekonomiska inkomsterna uppgick till ungefär 500 000 euro och den totala sysselsättningseffekten var cirka fyra årsverken.