Detaljmotivering

4 §. Tillståndstvång.

Paragrafen kräver tillstånd för marktäkt. Bemyndigandet att utfärda förordning är tänkt att användas för att genom förordning föreskriva t.ex. om ansökningsförfarandet och de uppgifter som ansökan ska innehålla. Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att det är ett alltför öppet bemyndigande som inte är tillräckligt exakt och noga avgränsat. Om lagförslaget ska behandlas i vanlig lagstiftningsordning, måste det bemyndigande som statsrådet ges begränsas att gälla förfarandet för ansökan om marktäktstillstånd och de uppgifter som ska anges i ansökan. Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande föreslår miljöutskottet att bemyndigandet preciseras i överensstämmelse med propositionsmotiven och att bemyndigandet att utfärda förordning begränsas till att gälla ansökningsförfarandet och de uppgifter som ansökan ska innehålla.

5 §. Täktplan.

Paragrafen innehåller regler för täktplan. Meningen är att använda bemyndigandet att utfärda förordning till att föreskriva närmare om täktplaner. Till täktplanen hör en beskrivning samt kompletterande kartor och ritningar. Bestämmelser om vilka uppgifter som ska ingå i dem behöver utfärdas genom förordning. Grundlagsutskottet påpekar att formuleringen också medger bestämmelser som är väsentliga med avseende på täktplanens innehåll. Det rör sig om ett alltför öppet bemyndigande som inte uppfyller kraven i grundlagens 80 § 1 mom. på noggrann avgränsning av reglering på lagnivå. Om avsikten är att behandla lagförslaget i vanlig lagstiftningsordning, måste bemyndigandet preciseras t.ex. så att det gäller planens struktur och tekniska innehåll.

Utgående från grundlagsutskottets utlåtande föreslår miljöutskottet att bemyndigandet begränsas till täktplanens innehåll och struktur. Därmed kan genom förordning utfärdas bestämmelser om vilka uppgifter gällande täktverksamheten, vården av miljön och områdets senare användning som ska ingå i beskrivningen och de kompletterande kartorna och ritningarna. Det handlar exempelvis om saker som nämns i 11 § 2 och 3 mom. samt omständigheter med anknytning till de i 5 § 2 mom. avsedda utredningarna.

11 §. Tillståndsbestämmelser.

Det är tänkt att bemyndigandet att utfärda förordning i 5 mom. ska utnyttjas för att utfärda närmare bestämmelser om de uppgifter som ska anges i tillståndsbeslut. Sådana är bl.a. uppgifter om sökanden, behandlingen av ansökan och utförda inspektioner samt tillståndets giltighetstid och säkerhetens storlek. Genom förordning ska närmare bestämmelser också utfärdas om tidsfristen för de åtgärder ett tillstånd förutsätter, exempelvis för eftervårdsåtgärder. Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att tillståndsbestämmelserna utgör en del av det tillståndsbeslut till vilket de fogas. Det krävs en mer exakt ordalydelse, dvs. att bemyndigandet gäller tillståndsbestämmelser som fogas till tillståndet för täktverksamhet. Tillståndsbestämmelser kan enligt den gällande 11 § 3 mom. 2 punkten dessutom utfärdas om den tid inom vilken åtgärder ska vidtas, och därför menar grundlagsutskottet att det bör övervägas om det finns någon anledning att genom en statsrådsförordning utfärda närmare bestämmelser om iakttagande av tidsfrister.

Miljöutskottet konstaterar att tillståndsbestämmelserna utgör en del av tillståndsbeslutet. Meningen är inte att med stöd av bemyndigandet genom förordning utfärda närmare bestämmelser om tillståndsbestämmelsernas innehåll utan precisera att bestämmelser om åtgärder som är nödvändiga ur tillsynsperspektiv ska tas in i tillståndsbeslutet i det fall att uppgifterna inte framgår av täktplanen. Tidsfristen för de åtgärder tillståndet kräver ska också regleras närmare genom förordning. Enligt 11 § 3 mom. 2 punkten kan tillståndsbestämmelser utfärdas om den tid inom vilken åtgärder föreskrivna med stöd av paragrafen ska vidtas. I det fall att någon tidsfrist inte angetts för eftervårdsåtgärder, bör de enligt vedertagen praxis utföras innan tillståndet löper ut. Men i praktiken har eftervårdsarbeten utförts senare trots att extra tid inte anslagits för dem. För tydlighetens skull bör i förordningen tas in en bestämmelse om att eftervårdsåtgärder ska vidtas inom tillståndets giltighetstid enligt 10 §, förutsatt att en särskild tidsfrist inte satts ut för dem. Det behövs också närmare bestämmelser i förordning om hur länge en säkerhet enligt 12 § ska vara i kraft. Säkerheten ska vara i kraft tills de åtgärder tillståndet kräver har godkänts vid slutsynen. Utskottet anser således att bemyndigandet att utfärda förordning är befogat.

13 §. Hörande.

Paragrafen handlar om hörande med anledning av en ansökan om marktäktstillstånd. I paragrafen finns en hänvisning till 86 § i markanvändnings- och byggförordningen (895/1999) som tillåter att sökanden hör grannarna. Bestämmelsen i förordningen föreslås i tillämpliga delar bli intagen som ett 2 mom. i 13 § samtidigt som hänvisningen stryks såsom obehövlig. Meningen är att bemyndigandet att utförda förordning i 2 mom. ska användas för att utfärda närmare bestämmelser om bl.a. de uppgifter som ska lämnas dem som blir hörda och om hörande som sökanden själv ordnar. Grundlagsutskottet påpekar att rätten att bli hörd enligt 21 § 2 mom. i grundlagen ska tryggas genom lag. Myndigheter ska enligt 31 § i förvaltningslagen se till att ett ärende utreds tillräckligt. Enligt 34 § i samma lag måste myndigheterna höra parter. Förslagen uppfyller inte de i grundlagens 21 § 2 mom. föreskrivna garantierna för en god förvaltning, eftersom den sökande inte är bunden av skyldigheterna i förvaltningslagen och det inte finns några garantier för att grannarna informerats om alla planer och handlingar i anknytning till projektet. Grundlagsutskottet anser att för att lagen ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning måste 13 § 2 mom. formuleras så att kommunen oavsett den sökandes utredning alltid måste höra parterna, om grannarnas rättsskydd anses kräva detta.

Miljöutskottet föreslår med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande att lagrummet preciseras genom ett särskilt omnämnande om att grannarna är medvetna om handlingar med relevans för projektet och att kommunen ska ordna hörande alltid när sökanden inte har presenterat en adekvat utredning om hörandet.

14 §. Tillsynsmyndighet och hot om tvångsutförande.

I paragrafen finns regler för tillsynsmyndighetens inspektionsskyldighet. Meningen är att närmare bestämmelser om denna skyldighet ska utfärdas med stöd av ett bemyndigande att utfärda förordning. Grundlagsutskottet menar i sitt utlåtande att bemyndigandet är alltför allmänt hållet och att kravet på exakthet och noga avgränsning inte uppfylls. Grundlagsutskottet anser att antingen ska bemyndigandet utgå helt eller så ska lagen närmare ange inspektionsobjekten och inspektörernas befogenheter innan bemyndigandet utfärdas. Detta är också en förutsättning för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Miljöutskottet anser att de föreslagna bestämmelserna behövs i och med att förvaltningslagen som allmän lag inte kan ta hänsyn till alla ifrågakommande företeelser och bestämmelser som kompletterar förvaltningslagen därför vanligen tas in i annan lagstiftning. Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår miljöutskottet att 14 § 1 mom. preciseras genom angivande av inspektionsobjekten och inspektörernas befogenheter. Bemyndigandet att utfärda förordning begränsas till att gälla inspektionsförfarandet.

16 §. Ändring av tillståndsbestämmelser, avvikelser från tillståndsbeslut och återtagande av tillstånd.

Enligt 2 och 3 mom. kan tillståndsmyndigheten under tillståndets giltighetstid samtycka till smärre avvikelser från tillståndsbestämmelserna eller den täktplan som godkänts i tillståndsbeslutet. Förutsättning för samtycket är att avvikelsen och dess art med hänsyn till bestämmelserna om tillståndsprövning inte innebär en betydande ändring av tillståndet eller påverkar en parts ställning eller naturförhållandena. Ändringen ska enligt 3 mom. anges i tillståndshandlingarna och meddelas den regionala miljöcentralen. Grundlagsutskottet anser att bestämmelserna är problematiska med avseende på rättsskyddet i grundlagens 21 §, eftersom det inte framgår av förslaget om parterna ska höras och hur samtycket kan överklagas. Lagstiftaren kan inte, menar grundlagsutskottet, fritt definiera den rättsliga arten av sina beslut genom att kalla dem exempelvis för samtycke och utesluta möjligheten att överklaga. För att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning måste 2 mom. ändras så att tillståndsmyndighetens samtycke ska ges genom beslut, varvid det kan överklagas på normalt sätt, anser grundlagsutskottet.

Refererande till grundlagsutskottets utlåtande föreslår miljöutskottet att 2 mom. ändras genom preciseringen att lagrummet avser tillståndsmyndighetens beslut. Beslutet kan överklagas på det sätt som anges i lag.

19 §. Anslående av beslut.

Tanken är att bemyndigandet att utfärda förordning i paragrafen ska användas för att utfärda närmare bestämmelser om saker som hänger samman med delgivning av tillståndsbeslut, såsom anmälan och delgivning av beslut, beslutens tillgänglighet och den anteckning som ska göras i täktplanen när tillstånd beviljats. Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att bestämmelser om anslagsförfarandet finns i den gällande lagen. Regleringen är enligt grundlagsutskottets åsikt inte helt adekvat när det gäller rättsskyddskravet i grundlagens 21 § och kravet på exakthet i fråga om reglering på lagnivå. Bestämmelsen om beslut efter anslag anger inte när det beslut som inleder tiden för överklagandet har meddelats. Bestämmelser om anslagsförfarandet och delgivning av förfarandet kunde lämpligen införas i lagen t.ex. med modell från förvaltningslagen. I så fall blir det föreslagna bemyndigandet onödigt.

Miljöutskottet konstaterar att det av propositionen framgår att procedurerna kring anslående av täkttillstånd ska regleras närmare genom förordning. Meningen är att det i förordningen ska föreskrivas att information om meddelande av ett beslut ska ges på anslagstavlan hos den myndighet som fattat beslutet före den dag beslutet meddelas. Informationen ska innehålla uppgifter om myndigheten, ärendets natur och den dag då beslutet meddelas. Beslutet ska vara tillgängligt för dem som saken gäller den dag det enligt anslaget meddelas. Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande anser miljöutskottet att tydlighetsskäl talar för att bestämmelserna om anslag och dess centrala element hellre bör ingå på lagnivå än på förordningsnivå. I och för sig behövs det regler i speciallagstiftningen när förvaltningslagen saknar bestämmelser om anslag. Eftersom utskottet föreslår att bestämmelserna lyfts in i lagen, är bemyndigandet att utfärda förordning inte längre behövligt.

20 §. Sökande av ändring.

Vår lagstiftning bygger i stor utsträckning på den rätt till tillgång till information, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning som avses i ÅrhuskonventionenDen i Århus den 25 juni 1998 ingångna konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, FördrS 121/2004—126/2004.. Det sista minimala genomförandeunderskottet åtgärdades genom en precisering av kärnenergilagenLag om ändring av kärnenergilagen 769/2004. och ny lagstiftning om vissa s.k. längsgående verksamheter, dvs. kraftledningar, olje- och gasledningar och järnvägar för fjärrtrafikLag om inlösningstillstånd för vissa projekt som påverkar användningen av miljön 768/2004.. I den sistnämnda lagen fick också registrerade föreningar eller stiftelser vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön och som verkar på det område som projektet avser rätt att anföra besvär över inlösningstillstånd som meddelats för längsgående projekt. Eftersom konventionen inte förutsätter att organisationerna ska ha obegränsad tillgång till rättslig prövning, breddades besvärsrätten trots allt inte särskilt mycket i och med lagen om längsgående projekt utan det krävs fortfarande en konkret rättslig koppling till verksamheten. I sin proposition om sättande i kraft av Århuskonventionen ansåg regeringen att den övriga lagstiftningen, marktäktslagen inbegripen, uppfyller konventionens kravRP 165/2003 rd s. 11.. Utskottet menar att även om marktäktslagen med sin på kommunalt medlemskap byggande besvärsrätt i princip uppfyller kraven i Århuskonventionen, är det logiskt att komplettera bestämmelserna om sökande av ändring så att de motsvarar lagen om längsgående verksamhet. I båda lagarna handlar det om en likartad konkret ändring av markanvändningen.

Utskottet föreslår att 20 § 1 mom. om sökande av ändring ges en ny uttrycklig skrivning om att även en registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön och som verkar på det område som projektet avser har rätt att anföra besvär. Utskottet framhåller att omformuleringen främst ger större tydlighet och bidrar till en enhetligare och konsekventare lagstiftning. Föreningarnas och stiftelsernas syfte och geografiska verksamhetsområde framgår av deras stadgar och kravet på registrering utgår från att deras verksamhet är etablerad. En registrerad förening eller stiftelse ska inte bara uppfylla de formella kraven utan också kunna uppvisa en verksamhetsrelaterad koppling till projektområdet, exempelvis genom att ha medlemmar inom området eller andra konkreta intressen som den arbetar för inom detta område.

Utskottet har samtidigt förtydligat formuleringen i 1 mom. Paragrafens 2 och 3 mom. förblir oförändrade.

Utskottet vill i detta sammanhang också påpeka att de regionala miljöcentralerna förutom den i paragrafen nämnda besvärsrätten har en lång rad uppdrag av olika slag som inte alltid är förenliga med varandra. Utskottet hänvisar till utredningsman, professor Ekroos förslag till utveckling av statens miljötillståndsförvaltningValtion ympäristölupahallinnon kehittäminen. Utredningsman, professor Ari Ekroos utredning till miljöministeriet 31.3.2005 och menar att den utgör en bra plattform för en vidareutveckling av tillståndsförvaltningen såtillvida att den principiella diskrepansen till följd av förvaltningsenheternas överlappande roller kan elimineras. Samma konfliktsituationer kan förekomma också inom kommunalförvaltningen, påpekar utskottet.

23 b §. Datasystem.

I paragrafen finns bestämmelser om ett datasystem "för ordnandet av uppföljningen av marktäkt och dess verkningar". Enligt 4 mom. utfärdas bestämmelser om de myndigheter som administrerar systemet genom förordning av statsrådet. Grundlagsutskottet menar att bestämmelserna är tveksamma med avseende på skyddet för personuppgifter, eftersom 10 § 1 mom. i grundlagen kräver bestämmelser i lag om detta skydd. Grundlagsutskottet anser det därför vara viktigt att bestämmelserna om den myndighet som administrerar systemet utfärdas genom lag. Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår miljöutskottet att bemyndigandet att utfärda förordning i 4 mom. ersätts med en bestämmelse om den myndighet som administrerar datasystemet.

24 §. Bemyndigande att utfärda förordning.

  I paragrafen ingår ett allmänt bemyndigande enligt vilket närmare bestämmelser om verkställigheten av lagen utfärdas genom förordning. Grundlagsutskottet påpekar att någon utfärdare inte anges. Miljöutskottet anser att bemyndigandet att utfärda förordning är onödigt, när grundlagen inte tillåter att man med stöd av ett generellt verkställighetsbemyndigande utfärdar annat än ytterst marginella bestämmelser om verkställigheten. Enligt utredning till utskottet finns det över lag inget behov av sådana bestämmelser. Utskottet föreslår att paragrafen upphävs.