Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker protokollet enligt propositionen. 

Montrealprotokollet är det första internationella miljöavtal som har ratificerats av alla länder i världen. Det är alltså ett lyckat exempel på framgångsrikt internationellt miljösamarbete. Tack vare att användningen av CFC-gaser minskat globalt i och med protokollet har uttunningen av ozonskiktet stoppats och ozonskiktet har börjat återhämta sig. Ozonskiktet väntas vara återställt vid mitten av seklet. Användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet har minskat globalt med 98 procent sedan 1987 och de skadligaste ämnena används huvudsakligen inte alls längre i industriländerna.  

CFC-ämnena ersattes till största delen med HFC-ämnen som inte skadar ozonskiktet men är mycket starka växthusgaser. De minskningar av utsläppen av HFC-ämnen som ändringen i Montrealprotokollet syftar till utgör den mest betydelsefulla enskilda åtgärd som snabbt går att genomföra för att reducera växthusgasutsläppen och nå målen i Parisavtalet. Minskningarna av utsläppen av HFC-föreningar räknas alltså med i åtagandena att minska utsläppen enligt klimatavtalet. Globalt sett beräknas utsläppen kunna bli reducerade med upp till 70 Gt fram till 2050. Utskottet påpekar att ändringen i protokollet inte orsakar verksamhetsutövarna merkostnader, eftersom EU redan har infört strängare begränsningar än de som återfinns i protokollet. För cleantech-sektorn innebär lagstiftningen ny potential på marknaden, då efterfrågan på innovativ teknik för kyl- och luftkonditioneringsapparater ökar kraftigt när de globala restriktionerna införs. Finansieringsandelarna för parterna i protokollet kommer däremot att stiga och därför behövs riksdagens samtycke.