Allmän motivering

Allmänt

Propositionens syfte är att förenkla och förtydliga systemet med bostadsbidrag. Propositionen bygger på ett förslag från kommittén för en reform av den sociala tryggheten (den s.k. Sata-kommittén). Lagförslaget tar också hänsyn till att regeringsprogrammet höjer det högsta beloppet för boendeutgifter med 50 euro per månad och sänker självrisken med 8 procent. I propositionen ingår också den höjning av taket för boendeutgifter som gjordes 2014 i bidragskriterierna plus det skyddade belopp på 300 euro för förvärvsinkomster som ingår i regeringens strukturpolitiska beslut. Lagen om bostadsbidrag för pensionstagare förtydligas bland annat med att barnfamiljer som har fått bostadsbidrag för pensionstagare flyttas över till det allmänna bostadsbidraget.

Enligt förslaget påverkas de maximala boendeutgifter som godkänns i bostadsbidraget enligt modellen med helhetshyra endast av bostadens läge och hushållets storlek, medan bostadsbidraget i det nuvarande systemet påverkas av hyra, yta och läge, men också av bostadens egenskaper som när den blev klar eller reparerades, uppvärmningssystem och utrustningsstandard. Miljöutskottet delar social- och hälsovårdsutskottets åsikt att det är viktigt att ändringarna förenklar systemet, gör det lättare att bevilja bostadsbidrag och ger de boende större möjligheter att välja bostad. Systemet förtydligas också av att självrisken bestäms linjärt och inte med tabeller som nu.

Miljöutskottet finner reformen av bostadsbidraget motiverad och tillstyrker förslaget till en ny lag om allmänt bostadsbidrag och de föreslagna ändringarna i fråga om bostadsbidrag för pensionstagare, men med preciseringarna nedan.

Bostadsbidraget som en del av stödsystemet

Ett tydligt och öppet system förutsätter att inkomstbegreppet i fråga om bostadsbidrag samordnas med inkomstbegreppet för andra liknande förmåner. Med hänvisning till social- och hälsovårdsutskottets utlåtande anser utskottet det viktigt att också bostadsbidraget ses över för att ge bättre möjligheter till extra inkomster eftersom behovet av utkomststöd då minskar betydligt. De flesta som får utkomststöd får också arbetsmarknadsstöd och/eller bostadsbidrag. Det är viktigt att förvärvsinkomstavdraget på 300 euro införs i samband med den här genomgripande reformen, anser utskottet.

Det är positivt att inkomstgränsen för justering av bostadsbidraget höjs till 400 euro, likaså att minderåriga barns inkomster och vårdarvode som betalas som stöd för närståendevård inte ska räknas in i hushållens inkomster. Sysselsättningsmöjligheterna kan i vissa fall underlättas av att bidragstagarna får ha ändrade inkomster en månad innan bostadsbidraget ses över. Det är dessutom motiverat att, som regeringen föreslår, egendom inte räknas in eftersom utredningarna om egendom bara har försvårat ansöknings- och beviljandeprocessen, när bostadsbidraget i själva verket sällan har påverkats av egendom.

Reformens inverkan på stödbeloppen

Enligt propositionen har målet varit att de strukturella förändringarna ska vara så kostnadsneutrala som möjligt. Utgifterna för bostadsbidrag ökar av att maximihyran höjs och av att justeringarna i lagförslaget sammanlagt kostar omkring 68 miljoner euro. Bidragskriterierna kan behålla sitt reella värde tack vare att kriterierna tas in i lag och kopplas till index.

Enligt propositionen kommer ungefär 73 procent av bidragstagarna att få högre eller oförändrat bostadsbidrag, medan cirka 27 procent får lägre bidrag. Överlag är ändringarna ändå små. Ett av målen med reformen har varit att särskilt värna om de fattigaste barnfamiljerna. Om barnfamiljerna får högre bostadsbidrag tack vare den nya självrisken, stiger bidraget i de flesta fall med 36 euro.

Social- och hälsovårdsutskottet betonar i sitt utlåtande att även om något fler hushåll berörs av det nya taket för boendeutgifter än enligt det nuvarande systemet, har en betydande del av bidragstagarna fortfarande boendeutgifter som inte ingår i bostadsbidragssystemet och som i stället måste finansieras med utkomststöd. Också miljöutskottet vill i detta sammanhang betona att de primära förmånerna bör vara så höga att utkomststöd, som kommer i sista hand, bara behövs i undantagsfall och att hjälpbehovet bara är kortvarigt. Enligt regeringen är det svårt att bedöma hur utgifterna för utkomststöd kommer att påverkas av reformen, men sammantaget sett bedöms reformen inte påverka utgifterna i någon större omfattning. Det måste utvärderas hur reformen fungerar och vilka konsekvenser den har för olika grupper av bidragstagare, särskilt för ensamboende, och deras behov av utkomststöd. I förekommande fall måste nödvändiga åtgärder vidtas för att revidera lagstiftningen, framhåller utskottet.

Grundlagsutskottets utlåtande

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att den sociala tryggheten för stöd till boende spelar en roll för de grundläggande fri- och rättigheterna framför allt med avseende på 19 § 4 mom. i grundlagen. Dessutom är bostadsbidraget av betydelse också med avseende på den grundläggande försörjningen enligt 19 § 2 mom. och oundgänglig försörjning och omsorg enligt 19 § 1 mom. i grundlagen.

Grundlagsutskottet anser att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Ändå har utskottet fäst uppmärksamhet vid att en betydande sänkning av bostadsbidraget är problematisk med avseende på 19 § 1, 2 och 3 mom. i grundlagen. Utskottet föreslår att miljöutskottet utreder, om man med övergångsbestämmelser kunde dela upp ikraftträdandet så att hushåll som får kraftigt sänkt bostadsbidrag får mer tid att anpassa sig till den nya situationen. Dessutom fäste grundlagsutskottet uppmärksamhet vid vissa bestämmelser som gäller avgörande av en ansökan på basis av tillgängliga uppgifter, återkrav av bidrag hos hushållets medlemmar, utbetalning av bidraget direkt till hyresvärden samt sökande av ändring. Miljöutskottet föreslår att bestämmelserna preciseras som framgår av detaljmotiven.

Grundlagsutskottet noterade ytterligare i sitt utlåtande det problematiska i att definiera samboförhållanden och ansåg att motiven till 5 § bör ändras för att bestämmelsen ska kunna tillämpas med större hänsyn till de sökandes individuella synpunkter. Miljöutskottet konstaterar inledningsvis att utgångspunkten i fråga om bostadsbidraget är att de som bor i bostaden ska få lägre boendeutgifter och att de ska tillförsäkras en skälig nivå på boendet. En annan utgångspunkt är att personer i äktenskap och samboförhållande ska bemötas på lika grunder. Bidraget ska uttryckligen sänka boendeutgifterna för den aktuella bostaden varvid behovet av bidrag också måste mätas på grundval av de boendes gemensamma inkomster. Ett undantag är en person som inte hör till hushållet och som besitter en del av bostaden genom ett besittningsavtal baserat på exempelvis ett underhyresavtal. Miljöutskottet konstaterar att det inte har ansetts vara möjligt att entydigt definiera samboförhållande och äktenskapsliknande förhållanden, utan saken har i rättspraxis fått avgöras enligt vad som framkommit i respektive fall och enligt så kallad allmän livserfarenhet, såsom justitieombudsmannen uttryckte det i sitt utlåtande i ett ärende som gällde studiestöd (Dnr 652/4/05). Utöver det som sökanden uppger är det vid denna bedömning av central vikt om t.ex. personerna har flyttat till bostaden för att bo ihop och om bostaden är en typisk familjebostad. Också personernas ålder har betydelse. Det kan behövas ytterligare utredningar av frågor som gäller definitionerna på samboförhållande i lagstiftningen för att trygga avgöranden som gynnar de grundläggande fri- och rättigheterna.