Motivering

Miljöutskottet granskar i sitt utlåtande kapitlet Främjande av boendet (35.30), naturskyddet i kapitlet Samhällen, användning av områden och naturvård (35.20), skyddet av Östersjön i kapitlet Miljövård (35.10) och vissa understöd i kapitlet Övriga utgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (35.99) under miljöministeriets huvudtitel.

Vidare behandlar utskottet användningen av förnybar energi i kapitlet Energipolitik (32.60) under handels- och industriministeriets huvudtitel.

Främjande av boendet (35.30)

Utgångspunkter i budgeten

I budgetpropositionen framhålls att stegringen i räntenivån och bostadsprisnivån, som började sommaren 1999, resulterade i en svag nedgång i bostadshandeln och priserna sommaren 2000. Samtidigt bromsades produktionen av fritt finansierade bostäder upp och gjorde att byggstarterna inom hela bostadsproduktionen 2000 kom att ligga på en lägre nivå än 1999. Också antalet bygglov minskade tvärt. Köerna till aravahyresbostäder förlängdes med 10 000 hushåll och omfattade totalt omkring 118 000. Antalet bostadslösa slutade minska. I huvudstadsregionen steg hyrorna för fritt finansierade bostäder med 5,5 procent mot 4,0 procent på annat håll i landet.

I stort är situationen på bostads- och byggmarknaden stabilare än när budgetpropositionen gjordes upp. Priserna på gamla bostäder ligger relativt stabilt och räntorna har på nytt vänt neråt under 2001. Långivningen för nya bostäder är fortfarande på uppgång. Den statligt finansierade produktionen har i år varit livligare än i fjol.

Men de bostadsbehövande står fortfarande inför samma problem. Det finns inte tillräckligt med bostäder till skäliga priser i vare sig huvudstadsregionen eller andra tillväxtcentra. Bostadsbristen försvårar rekryteringen i dessa områden. Störst är bristen på aravahyresbostäder alltjämt i huvudstadsregionen. I områden med flyttningsförlust står bostäder i sin tur tomma.

Ett centralt mål i budgetpropositionen för 2002 är precis som i fjol att öka utbudet på bostäder i efterfrågeområdena och att bevara prisstabiliteten. I områden med flyttningsförlust förbereds speciella åtgärder för att bevara balansen på bostadsmarknaden och förbättra boendeförhållandena.

Regeringen tänker sig att målen skall uppnås utifrån följande grundläggande riktlinjer:

— En större andel nya bostäder som byggs med arava- eller räntestödslån uppförs i huvudstadsregionen, dess kranskommuner och övriga tillväxtcentra.

— Staten och kommunerna samarbetar för att förbättra tillgången på tomtmark och avveckla hindren för att få i gång bostadsproduktionen i dessa områden.

— Det ses till att kostnaderna för aravaproduktionen och den räntestödda produktionen inte kommer åt att stiga på ett sätt som är till skada med tanke på boendekostnaderna och den finanspolitiska prisstabiliteten.

— Samarbetet med allmännyttiga sammanslutningar och andra aktörer i bostadsbranschen intensifieras i syfte att uppnå en bättre balans på bostadsmarknaden.

— Hyresmarknaden följs upp och främjs.

— I områden med flyttningsförlust vidtas åtgärder för att i första hand effektivare utnyttja befintliga bostäder. Om det blir nödvändigt att riva tomma aravahyreshus i dessa områden, träder staten in och axlar ansvaret för högst hälften av det återstående lånekapitalet.

Regeringen fortsätter i enlighet med dessa grundläggande budgetlinjer att genomföra sin bostadspolitiska strategi och det existerande samarbetsdokumentet mellan staten, huvudstadsregionen och kranskommunerna, där målen för bostadspolitiken över lag är ställda på längre sikt.

Bland de bostadspolitiska utgångspunkterna på längre sikt tar budgetpropositionen särskilt upp ekologiskt hållbart byggande och styrning av byggandet, byggnaders livscykel, utveckling av tätt småhusbyggande och småskaliga höghusområden, insatser för att minska antalet bostadslösa och hänsyn till de krav som befolkningens åldrande ställer när det gäller boende och utveckling av servicen.

Inom ekologiskt hållbart byggande prioriteras speciellt minskade utsläpp av växthusgaser som ett led i den nationella klimatstrategin. Enligt motiveringen till budgetpropositionen är det meningen att införa strängare bestämmelser om värmeisolering och ventilation samt främja användningen av förnybara energikällor. Den ekonomiska styrningen för att minska utsläppen förbättras genom precisare villkor för reparationsunderstöd och genom stöd för energikartläggningar.

För att minska bostadslösheten skall valet av invånare i hyresbostäder som hyrs ut på sociala grunder övervakas och speciella åtgärder inriktas framför allt på huvudstadsregionen och på att ordna bostäder för grupper med behov av särskilt stöd för boendet. Enligt propositionen höjs understöden för eget kapital för anskaffning av bostäder för bostadslösa och flyktingar med 5,5 miljoner euro eller totalt till 8,4 miljoner euro.

I nyproduktionen av bostäder för den åldrande befolkningen prioriteras obehindrade rörelsemöjligheter och säkerhet. Renoveringsunderstöd beviljas med särskild hänsyn till denna befolkningsgrupps behov.

Miljöutskottet anser att utgångspunkterna, målen och förslagen beträffande boendet i budgetpropositionen på det hela taget är motiverade. Precis som i fjol understryker utskottet att de årliga budgetförslagen bör bygga på en långsiktig bostadspolitik. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen inte har vikit från sin linje på denna punkt.

Men de detaljerade förslagen i budgetpropositionen räcker inte i alla delar till för att uppfylla de mål som ställts upp för bostadsbudgeten. Utskottet behandlar närmare dem och vissa andra synpunkter nedan.

Arava- och räntestödsproduktionen

Enligt budgetpropositionen är målet att bibehålla den statsunderstödda bostadsproduktionen på nuvarande nivå, dvs. 12 500 bostäder. Med hänsyn till bostadsbehovet är produktionen emellertid otillräcklig, anser miljöutskottet. Men i det rådande läget på bostads- och byggmarknaden är startmålet förmodligen helt realistiskt.

Utskottet har i detta sammanhang uppmärksamgjorts på lånebevillningsfullmakten som för aravalån föreslås vara 500 och för räntestödslån 450 miljoner euro. Fullmakten har misstänkts vara för knapp. Vidare har det omtalats för utskottet att hyreshusägarna för tillfället förefaller att vara mera intresserade av nya räntestödslån än aravalån. Intresset för aravalån försvagas bl.a. av problemen med enhetslånesystemet.

Det är viktigt att regeringen i linje med propositionens motivering ger akt på hur bostads- och byggmarknaden och situationen i fråga om arava- och räntestödslån utvecklas och att den vid behov vidtar åtgärder för att anvisa adekvata lånefullmakter för att budgetmålen för bostadsproduktionen skall kunna uppnås, framhåller utskottet.

Vidare är det ytterst viktigt att regeringen låter utreda problemen med att införa enhetslån. Enligt vad utskottet har erfarit förbereder regeringen förslag till ändring av aravalånevillkoren för att hyrorna skall kunna hållas i rimlig proportion till de boendes inkomstnivå, för att ökningen i kapitalutgifter skall vara skälig i relation till utvecklingen i de boendes inkomster, för att räntan skall hållas på en skälig nivå och för att det skall finnas en viss beredskap för kommande renoveringsbehov. Utredningen förväntas vara färdig i slutet av året.

Miljöutskottet framhåller

att finansutskottet i sitt betänkande bör förutsätta att aravalånevillkoren ses över för att de inte skall försvåra fastigheternas underhåll och skötsel eller utgöra ett hinder för att lånen utnyttjas för nyproduktion.

Fullmakter för medelanskaffning

Enligt budgetpropositionen får statens bostadsfond värdepapperisera bostads- och aravalån eller ta upp långfristiga lån till ett nettobelopp av sammanlagt högst 430 miljoner euro.

Miljöutskottet noterar med tillfredsställelse att bostadsfonden fortfarande har kvar möjligheten att skaffa medel genom både upplåning och värdepapperisering. Utskottet anser att bostadsfonden för framtiden absolut bör ha kvar många olika möjligheter att skaffa medel oberoende av att det i dagens läge är fördelaktigare med långfristig upplåning än värdepapperisering.

De medel som skaffats genom värdepapperisering ökar inte statsskulden, vilket har betydelse i ekonomiskt dåliga tider. Om värdepapperiseringen slopades, skulle en återgång till systemet till exempel av statsekonomiska hänsyn leda till en dyr nystart av förfarandet. Utskottet ser ingen orsak att kapa denna medelanskaffningsmetod som visat sig fungera bra.

Renoveringsunderstöd

I budgetpropositionen föreslås 25 miljoner euro till renoveringsunderstöd. I årets budget är summan ca 40,4 miljoner euro. Renoveringsunderstöden är fortfarande avsedda speciellt för projekt som underlättar för äldrebefolkningen att bo hemma. Vidare avser understöden att främja planmässig renoveringspraxis. Understöd för bedömning av bostädernas skick beviljas till stöd för energikartläggningar som skall främja den nationella klimatstrategin. En liten del av understöden är vikta för förbättring av energiekonomin i bostadsaktiebolag i förorterna.

Miljöutskottet anser att det inte är motiverat att skära ner renoveringsunderstöden. För att de nuvarande stödformerna skall kunna bibehållas, t.ex. hissbyggen för att hjälpa äldrebefolkningen att bo kvar hemma, och nya effektiva energikartläggningar utföras måste renoveringsunderstöden höjas till minst samma nivå som i år.

Miljöutskottet vill dessutom erinra om riksdagens ställningstagande i samband med den nationella klimatstrategin. Riksdagen framhöll då att regeringen bör höja anslagen för renoveringsunderstöd avsevärt för att få i gång energireparationer (energisparande, användning av förnybara energikällor, bl.a. värmepumpar samt sol-, vind- och bioenergi) i linje med strategin. Ställningstagandet ser inte ut att fullföljas i budgeten för 2002. I riksdagens uttalande om klimatstrategin anses vidare att det vore motiverat att hålla i sär renoveringsunderstöd som syftar till bättre energieffektivitet och andra renoveringsunderstöd.

Med stöd av det ovan anförda framhåller miljöutskottet

att finansutskottet bör höja anslaget för renoveringsunderstöd i budgeten för 2002 till minst samma nivå som i år, ca 40,4 miljoner euro (35.30.60) och att det i sitt betänkande bör förutsätta att budgetpropositionen för 2003 tar hänsyn till understöd för energireparationer i linje med den nationella klimatstrategin.

I detta sammanhang vill miljöutskottet ytterligare uppmärksamma att det ingår stöd för energireparationer och användning av förnybar energi i miljöministeriets, handels- och industriministeriets och jord- och skogsbruksministeriets huvudtitlar. Samordningen mellan stöden kunde enligt miljöutskottets mening gärna förbättras.

Långivning för ombyggnad

I antalet bostäder som skall byggas om föreslås en höjning från 4 000 till 6 000.

Miljöutskottet ser det som en bra sak att budgetpropositionen för 2002 lämnar rum för ökad ombyggnad. Genom ombyggnad kan bostadsbeståndets användning främjas och en viss byggvolym upprätthållas i områden med befolkningsförlust. Vidare är det viktigt att ombyggnadsverksamheten i förorterna kan fortsätta utifrån programmet Förortsreform 2000. Det finns också ett behov av att renovera studentbostäder. Enligt vad utskottet har erfarit är behovet av renovering av studentbostäder uppskattningsvis 5 314 bostadsplatser för 2000—2009. Det årliga ombyggnadsbehovet är därmed omkring 530 platser.

Utskottet menar vidare att lån med statligt stöd bör kunna beviljas för ombyggnad av bostadsaktiebolagshus om invånarna är låginkomsttagare, inte minst äldre låginkomsttagare.

Ett särskilt stöd till huvudstadsregionen och dess kranskommuner

Enligt propositionens motivering tas ett temporärt projektbestämt stöd för byggande av kommunalteknik i nya bostadsområden i bruk i huvudstadsregionen och dess kranskommuner. Understödet har samband med ett samarbetsdokument mellan staten och huvudstadsregionen jämte kranskommuner.

Enligt erhållen utredning är understödet avsett att användas för att få i gång byggandet av sådana nya bostadsområden som annars skulle löpa risk att fördröjas eller inte byggas alls. Understödet gäller främst s.k. minimiinvesteringar som är ett villkor för att byggandet skall komma i gång (t.ex. uppkoppling av området till havsavloppet, åtgärder mot skakning orsakad av tågtrafiken). Det primära syftet är alltså inte att stödja kommunernas infrastrukturella byggande.

Understödet kommer att uppgå till 100 miljoner mark under 2002—2005. Det betalas ur statens bostadsfond. Det kan användas bara för projekt som uppfyller vissa särskilda villkor som anges i en förordning av statsrådet. Projektkostnaderna får täckas till högst 40 procent med understödet.

Utskottet anser att det nya understödet är på sin plats. Befolkningstillväxten i huvudstadsregionen och dess kranskommuner är snabb (omkring 11 000—12 000 personer per år). Enligt prognoser kommer befolkningstillväxten att fortsätta och därför är det nödvändigt att påskynda byggandet av nya bostadsområden genom specialåtgärder.

I motiveringen till budgetpropositionen sägs att det otillräckliga utbudet på bostäder till skäliga priser gör det svårt att få arbetskraft inte bara i huvudstadsregionen utan också i andra tillväxtcentra och inverkar menligt på hela samhällsekonomin. I samband med behandlingen av specialunderstödet för huvudstadsregionen har utskottet därför lyft fram den principen i samarbetsdokumentet att samarbetsförfarandet längre fram kan utvecklas också i andra tillväxtområden. Principen finns dessutom inskriven i regeringsprogrammet.

Utskottet anser att samarbetsförfarandet bör tillämpas också annanstans än i huvudstadsregionen utifrån det som slagits fast i regeringsprogrammet och samarbetsdokumentet mellan staten och huvudstadsregionen, om någon föreslår detta för staten. Förfarandet ger en god grund för avtal om de minimiinvesteringar som ställs som villkor för utveckling av ett område och som behöver statligt stöd för att komma i gång. Att samarbetsförfarandet tillämpas behöver inte i alla fall ha samband med utveckling av boendeförhållandena, utan de projekt som stöds kan vara för ett område typiska särfrågor.

Miljöutskottet anför

att finansutskottet i sitt betänkande bör förutsätta att samarbetsförfarandet tillämpas i områden där villkoret för utveckling är att vissa investeringar görs med statligt stöd och där förfarandet har föreslagits för staten och att eventuella kostnader för en utvidgad tillämpning av samarbetsförfarandet i framtiden vägs in i statsbudgeten.

Bostadsaktiebolagslån

Enligt budgetpropositionens motivering får man bara i de kommuner som undertecknat samarbetsavtalet mellan staten, huvudstadsregionen och dess kranskommuner godkänna lån för bostadsaktiebolagshus som räntestödslån för nyproduktion av hus med ägarbostäder när syftet är att öka det totala utbudet av bostäder. Långivningen skall dessutom förebygga segregering och främja uppkomsten av bostadsområden med allsidig produktion på både sociala och andra grunder.

Miljöutskottet anser att lån för bostadsaktiebolagshus bör kunna beviljas som räntestödslån också i andra tillväxtcentra än Helsingforsregionen.

Miljövård (35.10)

Skyddet av Östersjön

I kapitlet Miljövård ingår flera moment för medel att finansiera också projekt som avser att främja skyddet av Östersjön. Enligt momentmotiveringarna fästs särskilt avseende vid projektfinansieringen 2002 vid skyddet av Östersjön. Utskottet menar att prioriteringen i momenten är högst motiverad.

I motiveringen till budgetpropositionen hänvisas också till verkställigheten av Östersjöprogrammet. Men betänkandet om Östersjöprogrammet blev färdigt först i juni i år. Statsrådet har för avsikt att behandla programmet före utgången av 2001. Det betyder att förslagen i programmet egentligen inte är med i budgetpropositionen för 2002.

De viktigaste åtgärdsförslagen i Östersjöprogrammet gäller reducering av näringsämnesbelastningen (byggande av ett avloppshanteringsverk i sydvästra S:t Petersburg, inriktning av miljöstödet för jordbruk på effektiva åtgärder för att reducera näringsämnen, reducering av kvävebelastningen från samhällen och industri) och säkerheten i kemikalie- och oljetransporterna inom Östersjöområdet och bekämpning av kemikalie- och oljeskador.

De föreslagna åtgärderna förutsätter extra finansiering i många områden. Enligt erhållen utredning är det under de närmaste åren nödvändigt att överskrida utgiftsramarna i budgeten med 180 miljoner mark extra per år för miljöstöd för jordbruket, 20 miljoner mark extra per år för hantering av avloppsvattnet från S:t Petersburg och 10 miljoner mark extra för bekämpning av olje- och kemikalieskador på Finska viken.

Miljöministeriet konstaterar att behovet av extra finansiering i första hand gäller andra ministeriers än miljöministeriets huvudtitel.

Miljöutskottet är tillfreds med att anslag för slutförande av S:t Petersburgs sydvästra avloppsreningsverk har anvisats redan i budgetpropositionen för 2002 på momentet för närområdessamarbete (24.50.66) under utrikesministeriets huvudtitel. I motiveringen finns inskrivet att motsvarande extra belopp tas in också i budgetarna för de två följande åren. Miljöutskottet understryker att det bör avsättas extra medel också för de därpå följande åren utan någon inskränkningar i finansieringen av andra närområdessamarbetsprojekt.

För förbättring av oljebekämpningen föreslår miljöutskottet att farledsfartyget Seili renoveras och förses med ett oljeuppsamlingssystem. Detta vore det snabbaste och förmånligaste sättet att få ett oljebekämpningsfartyg för östra Finska viken. Olje- och kemikaliehamnen i Primorsk (Björkö) kommer att tas i drift redan mot slutet av 2001 och därför brådskar det med ett oljebekämpningsfartyg. Utskottet anser att anslag för ändamålet bör reserveras redan i budgeten för 2002.

I motiveringen till kapitel 31.10 under kommunikationsministeriets huvudtitel konstateras att styrnings- och uppföljningssystemet för trafiken i Finska viken och det internationella vattenområde som hänför sig till den (VTMIS) blir färdigt för Finlands del under 2003. Systemet tas i bruk 2004 i samarbete med Ryssland och Estland. Det är viktigt att VTMIS-systemet kan tas i bruk och att medel reserveras för det, anser utskottet.

Utskottet ser det som särskilt viktigt att de årliga extra utgifterna på 180 miljoner mark för miljöstöd för jordbruket vägs in i statsbudgetarna under de närmaste åren.

Medel för finansiering av andra åtgärder inom ramen för Östersjöprogrammet måste reserveras i statsbudgeten. Utskottet nämner särskilt behovet av extra medel för Östersjöforskningen (bl.a. kapitel 35.60 under miljöministeriets huvudtitel). Det finns allvarliga brister framför allt i uppföljningen av och forskningen kring farliga ämnen. Med tanke på olyckor i fartygstrafiken är det viktigt att särskilt känsliga områden i Östersjön inventeras. Enligt erhållen utredning är också kännedomen om sådana samhälleliga faktorer som inverkar på belastningen i Östersjön dåligt kända (t.ex. konsekvenserna av omstruktureringen inom jordbruket för vattnens belastning).

Med stöd av det ovan anförda framhåller miljöutskottet

att finansutskottet i budgeten för 2002 bör föreslå ett anslag för ökad oljebekämpningsberedskap och att det i sitt betänkande bör förutsätta att medel för att finansiera hela Östersjöprogrammet reserveras i budgeten under de närmaste åren till den del medel inte beviljas i budgeten för 2002.

Samhällen, användning av områden och naturvård (35.20)

Naturskyddsområden

För anskaffning av naturskyddsområden (35.20.87) och vissa ersättningar i samband med naturvården (35.20.63) föreslås anslag i linje med ett övergripande finansieringsprogram som slogs fast 1996. De föreslagna anslagen är på samma nivå som i år.

Utskottet har i detta sammanhang uppmärksammat motiveringen till budgetpropositionen där det sägs att skogsskyddet i södra Finland, västra delen av Uleåborgs län och Sydvästra Lappland utvecklas utifrån förslag från Södra Finlands skogsvårdskommission.

Miljöutskottet understryker behovet av skogsskydd framför allt i södra Finland. Det behövs större skyddsområdesarealer uttryckligen i södra Finland om vi vill bevara naturens mångfald i landet. Därför påskyndar utskottet ett nationellt skogsprogram och skogsvårdskommissionens förslag.

Övriga utgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (35.99)

Vissa ersättningar

Anslaget på momentet föreslås bli sänkt till 2000 års nivå. Jämfört med i år vore det således inemot 170 000 euro (1 miljon mark) mindre.

Miljöutskottet anser att anslaget bör höjas till samma nivå som i år. Det är fråga om stöd till naturskydds- och miljöorganisationer, organisationer i bostads- och byggbranschen och nationellt viktiga projekt för att främja miljöfostran och miljöupplysning. Också Håll skärgården ren rf och Håll Lappland rent rf har fått understöd från detta moment. Utskottet har i tidigare utlåtanden framhållit att dessa organisationer och föreningar har utfört ett betydande arbete inom miljö- och naturvården samt bostads- och byggbranschen. De har också fört fram medborgarnas åsikter till myndigheterna och därmed spelat en viktig roll i en fungerande demokrati. Det är nödvändigt att fortsatt stödja verksamheten i nuvarande omfattning.

Energipolitik (32.60)

Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation

Anslaget på moment 32.60.27 föreslås bli höjt med något under 1 miljon euro (5 miljoner mark) för genomförande av den nationella klimatstrategin. Tillskottet används för en informationskampanj bl.a. om klimatförändringen och om de bekämpningsåtgärder som detta förutsätter, vilket riksdagen förutsatte i sitt utlåtande om klimatstrategin. Ett annat nytt ändamål är förbättring av verksamhetsbetingelserna för de regionala och lokala energikontoren och deras effektivitet.

Miljöutskottet noterar med tillfredsställelse att anslaget på momentet har höjts.

Energistöd

Bevillningsfullmakten för energistöd på moment 32.60.40 föreslås bli höjd med över 9 miljoner euro (150 miljoner mark) för genomförande av den nationella klimatstrategin. Utskottet är tillfreds med den noterade anslagshöjningen, trots att den inte är riktigt lika stor som den enligt bedömningarna i klimatstrategin bör vara.

I den nationella klimatstrategin förutsätts också stöd för demonstrering av teknologiska storprojekt. I budgetpropositionen för 2002 finns inget sådant stöd. Utskottet menar att stödet bör tas in i nästa budgetproposition. Det behövs till exempel för försök kring offshore-projektet för vindkraft, vilket utskottet ser som mycket viktigt.