Motivering

Miljöutskottet har sett på redogörelsen utifrån sitt fackområde, dvs. miljöministeriets förvaltningsområde. Vi har också tittat på vissa utgifter för utrikesministeriets förvaltningsområde, närmare bestämt medfinansiering på den internationella miljöpolitikens område.

Vi ber på det allvarligaste finansutskottet observera hur utgiftsramen för miljöministeriets förvaltningsområde stramats åt. Miljöministeriets förvaltningsområde avviker från den allmänna trenden i rambeslutet genom att anslagsramen blivit njuggare. Den personalminskning som sker när statens produktivitetsprogram genomförs har nämnts som en av orsakerna till åtstramningen. För 2008 finns budgeterat 23 miljoner euro för upphandling av ett för olje- och kemikaliebekämpning lämpat kombinationsfartyg. Bland annat på grund av denna utgiftspost minskar utgiftsramen från 307 miljoner till 272 miljoner euro 2009.

Enligt vår åsikt får produktivietsprogrammet med sina personalminskningar inte leda till att miljöförvaltningen tappar kvaliteten. Miljöministeriets förvaltningsområde står inför stora uppgifter som kräver en kompetent personal med gedigna kunskaper. Det handlar framför allt om att stoppa upp klimatförändringen och anpassa sig till den, skydda Östersjön, förhindra att biodiversiteten minskar, vårda naturen, sanera förorenade markområden för att undvika att grundvattnet förstörs och göra det möjligt för äldre att bo kvar hemma.

Vi vill särskilt understryka vikten av att det finns adekvata finansiella resurser att tillgå för att hejda klimatförändringen. Det komplexet hör inte enbart till miljöministeriets förvaltningsområde utan kräver samordning av flera förvaltningar. I Finland står trafiken för närapå 20 % av växthusutsläppen, och därför är ett av de bästa sätten att minska utsläppen inom sektorer utanför utsläppshandeln att underlätta för kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv.

Också utsläppen från boende är ansenliga och bör kunna minskas. Här vill vi nämna EU:s nya åtaganden (Europeiska rådet 8—9.3.2007) att industriländerna bör förbinda sig att kollektivt minska sina utsläpp av växthusgaser i storleksordningen 30 % fram till 2020 för att kunna minska dem med 60—80 % fram till 2050. EU förbinder sig ensidigt att minska utsläppen med 20 % fram till 2020 utifrån en intern bördefördelning som tar hänsyn till nationella förhållanden. Vi menar att det är självklart att det vidtas åtgärder också inom sektorer utanför utsläppshandeln oavsett vilken Finlands andel blir i bördefördelningen.

Med hänvisning till det ovan sagda anser miljöutskottet att reparations- och energiunderstöden bör få mer pengar än rambeslutets tillskott på 10 miljoner euro. Vi ber att få påpeka att det i budgeten för 2006 fanns avsatt 70 miljoner euro för dessa understöd men bara 50 miljoner euro i budgeten för 2007. Pengarna har använts för att stödja ombyggnad av uppvärmningssystemen i småhus, energiekonomiska reparationer i bostadsaktiebolag, hissunderstöd som bidrar till ett hinderfritt boende för äldre och i viss mån även för att stödja familjer som råkat i ekonomiskt trångmål på grund av sanitära olägenheter i bostaden. Vi anser att allt detta bör vägas in i det bostadspolitiska handlingsprogram som håller på att tas fram.

Vi noterar att anslagen för bostadsbidrag flyttats över till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, låt vara som en utgift utanför utgiftsramen. Det enda boenderelaterade som återstår i miljöministeriets utgiftsram är finansieringen av reparations- och energiunderstöd. En annan överföring värd att notera är överföringen av 148 miljoner från statens bostadsfond till statsbudgeten.

Med tanke på att finansieringen varit otilläckligt tycker vi att det är utmärkt att anslagen för miljövårdsarbeten höjs till 11,5 miljoner euro 2008. Förorenarna och markägarna står i de flesta fallen för kostnaderna för sanering av förorenade markområden. Men det oaktat faller 300—400 miljoner euro på kommunerna och staten. Det är helt befogat att anslå pengar för sanering av marken i dessa fall, eftersom grundvattnet ofta kontamineras och reserverna av obehandlat vatten förstörs till följd av att jorden kontamineras. Skadorna blir ofta mångdubbla jämfört med saneringskostnaderna. I och med att anslaget för miljövårdsarbeten används för att minska avloppsbelastningen i glesbygden, spelar det ingen liten roll med tanke på reduceringen av belastningen på Östersjön. Pengarna har gått till stöd för byggande av matarledningar för avlopp, något som bidrar till att minska avloppsvattenbelastningen i glesbygden.

Vi ser också med tillfredsställelse att naturvården får extraresurser för det fortsatta genomförandet av handlingsplanen för att trygga biodiversiteten i skogarna i södra Finland (METSO). En ny handlings- och finansieringsplan kommer att tas fram för att hjälpa upp biodiversitetsläget i de sydfinska skogarna. Miljöministeriet har redan tillsatt en beredningsgrupp för arbetet, och den nya planen förutsätts vara färdig före mitten av december 2007. En övergripande bedömning ger vid handen att den första handlingsplanen, som avsåg åren 2003—2007, blev en fullträff. De nya frivilliga skyddsmetoderna lämpar sig enligt bedömningen bra för skyddet av skogar och bör utvidgas till de olika skogsägargrupperna i hela landet. Det behövs nya frivilliga skyddsmetoder för ett bredare spektrum av livsmiljöer och för att ett mer heltäckande skyddsnät ska uppstå. Vi ser det som mycket angeläget att finansiering finns att tillgå när den nya planen blir klar i år. Men samtidigt vill vi understryka att redan överenskomna naturskyddsprogram och Natura 2000 måste slutföras och betryggande resurser avsättas för behövliga markköp.

Detaljerna (t.ex. bostadsbidrag för särskilda grupper, resurser för en översyn av avfallslagen och stöd till frivilligorganisationer) kommer vi att ta upp i ett särskilt utlåtande om själva budgetpropositionen.