Motivering

Miljöutskottet har tagit fasta på tre huvudteman när det behandlat budgetpropositionen för 2003. Det handlar om måluppfyllelsen för den statsstödda bostadsproduktionen, det nationella klimatprogrammet och Finlands Östersjöprogram. Dessutom har utskottet tittar på anskaffningen och skötseln av naturskyddsområden samt skyddet av byggnadsarvet.

De frågekomplex utskottet tagit upp hänger på de flesta punkter samman med miljöministeriets förvaltningsområde. Klimatprogrammet och Östersjöprogrammet samt anskaffningen och skötseln av naturskyddsområden gäller dock inte bara miljöministeriets huvudtitel utan också utrikesministeriets, handels- och industriministeriets och jord- och skogsbruksministeriets huvudtitlar.

Främjande av boendet (35.30)

Mål och utfall för bostadsproduktionen

Målet för den statsunderstödda bostadsproduktionen hade i år satts till 13 000 bostäder. Men det byggdes inte fler än ca 8 000 bostäder, vilket också kan utläsas ur budgetpropositionen för nästa år. I budgetpropositionen har målet för 2003 års bostadsproduktion satts till 10 000 statsunderstödda bostäder. Enligt erhållen utredning är målet alldeles för lågt med hänsyn till efterfrågan. Men man tror att det inte går att få loss ens så många bostäder. Det är främst bristen på tomtmark och enhetslånesystemet som bromsar upp produktionen.

Problemet med enhetslånesystemet är de höga räntorna och en årsavgift som stiger snabbare än inflationen och följaktligen blir låneadministreringskostnaderna dyra och bokostnaderna skjuter i höjden.

Statsrådet sänkte i april i år räntan på hyresaravalån avsedda för nyproduktion med 0,75 procentenheter. Sänkningen anses inte tillräcklig under rådande förhållanden, då det går att få lån mot mindre än fyra procents ränta på den fria marknaden. Snitträntan för hyresaravalån är enligt Statens bostadsfond 4,95 procent inom nyproduktionen. Statsrådets räntesänkningsbeslut gällde över huvud taget inte räntorna på gamla hyresaravalån, som kan vara så höga som 7 procent. Låneräntorna för bostadsrättshus rördes inte heller. Där ligger snitträntan på 5,11 procent vid nyproduktion.

De dyra låneadministreringsutgifterna har dämpat särskilt allmännyttiga byggherrars intresse för aravaproduktion. När det gäller produktionen av bostadsrättsbostäder kan man rent av tala om en kollaps. Kommunerna bygger fortfarande aravabostäder för att uppfylla sina bostadspolitiska förpliktelser. Kommunerna har fått det lättare såtillvida att de kommunägda bolagen kan ta till utjämning för att sänka de höga hyrorna. Men i det långa loppet fungerar inte detta förfarande och därför menar också kommunerna att aravalånevillkoren måste ses över.

De dyra låneadministreringskostnaderna tillåter inte heller amorteringar förrän mer än 15 år förflutit från det ett aravahus blivit klart. I det skedet börjar det behövas reparationer, men ett nytt lån kan inte komma på fråga när de ursprungliga lånen ännu inte betalts. Aravabostadsbeståndet hotas följaktligen av förfall.

De stigande bokostnaderna, en konsekvens av de dyra låneadministreringskostnaderna, håller också på att ta kål på den sociala sidan av hela aravaproduktionen. Utredningar visar att inkomstnivån för invånare i aravahus släpar efter den allmänna utvecklingen. Proportionellt sett har deras bokostnader stigit stick i stäv med målsättningen.

Summa summarum anser utskottet att den sociala bostadsproduktionen i vårt land håller på att gå in i en kris: aravaproduktionen minskar, husen förfaller och produktionen sociala karaktär är hotad. Utskottet vill också fästa uppmärksamheten på att aravalån byts ut mot banklån på grund av ofördelaktiga lånevillkor. Övergången till andra låneformer beräknas i år omfatta 450—500 miljoner euro. I och med att aravalån betalas tillbaka i förtid minskar statens bostadsfonds ränteintäkter vilket i ett längre perspektiv försämrar fondens finansiella position. För husbolagen åter innebär byte av lån en avsevärd ränterisk.

Miljöutskottet förutsatte redan i sitt budgetutlåtande från i fjol (MiUU 14/2001 rd) att lånevillkoren för aravalån ses över. Statsrådets beslut att sänka räntorna för nya aravalån för hyreshus med 0,75 procentenheter räcker inte till. Miljöutskottet kräver att lånevillkoren för aravalån ändras så att de produktionsmål som riksdagen ställt upp för den statsunderstödda bostadsproduktionen uppnås och att det existerande bostadsbeståndet kan bevaras intakt.

Förutom att ändra lånevillkoren för aravalån gäller det också att utreda hur den s.k. allmännyttighetslagstiftningen påverkar byggprojekten.

Det är av största vikt att vi har en social bostadsproduktion, menar miljöutskottet. En social bostadsproduktion är en av välfärdssamhällets hörnstenar. Förutom hyresbostäder behövs det också fler bostadsrättsbostäder för att bostadsrättssystemet skall fungera som det är tänkt och tillåta bostadsbyte exempelvis när familjesituationen förändras.

Med hänvisning till det ovan sagda föreslår miljöutskottet

att finansutskottet i sitt betänkande förutsätter en omläggning av enhetslånesystemet så att lånevillkoren inte utgör ett hinder för en statsstödd bostadsproduktion till skäligt pris eller försvårar underhållet och skötseln av hyres- och bostadsrättsfastigheter med aravalån.

Renoveringsunderstöd

I budgetpropositionen för 2003 föreslås sammanlagt 50 miljoner euro för renoveringsunderstöd. Av denna summa går 15 miljoner euro till nya energiunderstöd medan 35 miljoner euro kan disponeras för andra renoveringsunderstöd. Samtidigt föreslår regeringen att budgeteringen läggs om och att understöd som inte använts eller som återgått inte kan flyttas till följande år.

Miljöutskottet förutsatte i sitt utlåtande i fjol att understöd för energireparationer skall tas in i budgetpropositionen för 2003 i linje med den nationella klimatstrategin. Utskottet är tillfreds med att anslaget nu ingår i budgetpropositionen. Också anslagsstorleken är acceptabel även om den inte når upp till summan i klimatprogrammet (17 miljoner euro per år).

Enligt erhållen utredning kommer energiunderstöd i initialskedet att beviljas för förbättring av värmeisoleringen i flervåningshus och radhus samt för reparation och ombyggnad av ventilations- och uppvärmningssystem.

Det är viktigt, menar utskottet, att energiunderstöden används för att ändra uppvärmningssystem så att de också bygger på förnybara energikällor eller fjärrvärme. I framtiden bör energiunderstöden i överensstämmelse med klimatprogrammet omfatta också friliggande småhus. Men för det krävs ett större anslag i framtida budgetar i linje med klimatprogrammet.

I budgeten för 2003 anslås 35 miljoner euro för andra renoveringsunderstöd. I år har fullmakten varit 40 miljoner euro kompletterad med en oanvänd fullmakt på uppskattningsvis 10 miljoner euro. Till följd av omläggningen i budgeteringen minskar fullmakten för andra renoveringsunderstöd avsevärt från i år.

Miljöutskottet ser inget skäl till att renoveringsunderstöden skärs ned. Det behövs minst lika mycket pengar för renoveringsunderstöd som i årets budget för att målen i fråga om bl.a. äldrebefolkningens möjligheter att bo hemma, avskaffande av rörelsehinder och undanröjande av hälsorisker i bostäderna samt en planmässig reparation av bostadsbeståndet skall kunna uppnås i planerad utsträckning.

När det gäller understöd på sociala grunder bör det utredas om det finns ett behov av och möjligheter till att höja inkomstgränserna.

Med stöd av det ovan sagda föreslår miljöutskottet

att finansutskottet höjer anslaget för renoveringsunderstöd i 2003 års statsbudget till samma nivå som i år med påslag för det nya energiunderstödet, varvid det sammantagna anslaget för renoveringsunderstöd och energiunderstöd blir 65 miljoner euro (35.30.60).

Bostadsmarknaderna

Under de senaste åren har regeringen i motiveringen till statsbudgeten lyft fram bostadsmarknaderna och utvecklingen där. I huvudstadsregionen och i övriga tillväxtcentra är efterfrågan på bostäder hela tiden större än utbudet. Inom områden med utflyttningsöverskott åter står bostäder tomma.

Den statsstödda bostadsproduktionen har följaktligen under en räcka av år uttryckligen förlagts till huvudstadsregionen och kommunerna kring den samt andra större tillväxtcentra. Policyn är densamma i budgetförslaget för 2003. Enligt motiveringen byggs en större andel än tidigare av de nya bostäder som byggs med arava- och räntestödslån i tillväxtcentra, särskilt i huvudstadsregionen och dess kranskommuner.

Utskottet menar att budgeten är inne på rätt linje. Samtidigt vill utskottet understryka att det nödvändigtvis gäller att få i gång nya arava- och räntestödsbyggen för att bostadsbristen i tillväxtcentra skall kunna lindras. Enhetslånesystemet, som lägger hämsko på nya aravabyggen, bör ses över prompt.

En fortsatt omflyttning i landet förvärrar situationen för regioner med flyttningsförluster. Avsikten är enligt budgetmotiveringen att i dessa trakter öka balansen på bostadsmarknaden genom särskilda åtgärder.

I anknytning till budgeten har regeringen lämnat ett lagförslag om att staten tar på sig ansvaret på högst 50 procent av lånen för ett aravahyreshus inom ett område med flyttunderskott, om huset rivs för att det stått tomt länge. Rivningen av hus som står tomma för gott anses leda till att det befintliga aravabostadsbeståndet utnyttjas och underhålls effektivare, att prisutvecklingen för ägarbostäder stabiliseras och att tillgången till hyresbostäder säkerställs i området.

Genom rivning och ackord kan också låntagaren tillförsäkras en sundare ekonomi. När de tomma husen är rivna, drabbas låntagaren inte längre av underskott till följd av hyresförluster för bostäderna.

Miljöutskottet är helt för att tomma aravahus inom området med flyttunderskott rivs och att en del av lånekapitalet efterges. Men i anknytning härtill har utskottet gjorts uppmärksamt på kostnaderna för rivning av husen. Enligt uppgift blir rivningskostnaderna rätt höga och rivningen ger också upphov till stora avfallsskatter. Mot bakgrund av utredningen anser utskottet att regeringen bör utreda om avfallsskatten för rivna hus eventuellt kunde slopas.

Klimatstrategin

De klimatstrategiska åtgärder som reflekteras i statsbudgeten gäller i allt väsentligt energianvändning och främjande av förnybar energi. Genomförandet av klimatprogrammet inkluderar också energireparationer av bostäder, ett tema som tagits upp redan tidigare i detta utlåtande. Klimatprogrammet gagnas också av skattelösningar och skattestöd. En anledning till att exempelvis höja avfallsskatten är att växthusutsläppen från avfallshantering skall minska.

Nedan går utskottet närmare in på hur budgetförslaget 2003 ställer sig till energisparande och främjande av förnybar energi.

Energistöd

Enligt motiveringen till energistödsmomentet (32.60.40) under handels- och industriministeriets huvudtitel kan stöd beviljas för energisparande, effektivisering av energiproduktionen och energianvändningen, för produktion av förnybar energi samt för projekt som minskar miljöolägenheterna och främjar säkerheten och mångsidigheten i fråga om energiförsörjningen.

År 2003 anslås på momentet för stöd högst 29,3 miljoner euro, ungefär lika mycket som i år (budget + tilläggsbugdet).

I den nationella klimatstrategin beräknade man med att det primära finansieringsbehovet för energistöd är ca 35 miljoner euro under åren 2002—2010. Därtill behövs det ca 25 miljoner euro för demonstrationsprojekt vart tredje år. Trots att bevillningsfullmakten för energistöd steg med ungefär 50 procent i år, räcker det inte för att nå målen i klimatstrategin. Något stöd för demonstrationsanläggningar ingår inte heller i budgetpropositionen.

Miljöutskottet är missnöjt med att regeringen inte föreslår något påslag för energistöd, trots att stödet släpar efter målet i klimatstrategin. Utskottet framhåller att det är skäl att på allvar överväga om basfinansieringen av energistödet kunde ökas för 2003 när en tilläggsbudget bereds. Utskottet har redan i två tidigare utlåtanden påpekat att stöd för storskaliga demonstrationsanläggningar för förnybar energi bör tas in i statsbudgeten. Utskottet vidhåller sin ståndpunkt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår miljöutskottet

att finansutskottet i 2003 års statsbudget i överensstämmelse med klimatstrategin tar in 25 miljoner euro som ett treårigt reservationsanslag för stora demonstrationsanläggningar (32.60.40).

Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation

Anslaget på moment 32.60.27 föreslås fortfarande vara 3,4 miljoner euro. Anslaget höjdes i årets budget till denna nivå med hänsyn till klimatstrategin. Jämfört med 2001 var ökningen 35 procent.

Anslaget skall användas för att genomföra energisparprogrammet och handlingsplanen för förnybara energikällor. Från momentet tas också pengar för den informationskampanj om klimatförändringen som riksdagen förutsatte i sitt yttrande om klimatstrategin.

Miljöutskottet ser med tillfredsställelse att anslaget på momentet ligger kvar på samma nivå som efter höjningen i fjol.

Trä för energiproduktion

Under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel höjdes bevillningsfullmakten under momentet för stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (30.31.44) med 8,1 miljoner euro i en tilläggsbudget till årets budget. Syftet med höjningen var bl.a. att öka energiutvinningen av trä i enlighet med det nationella skogsprogrammet 2010. Den högre nivån kvarstår i budgetpropositionen för 2003.

Miljöutskottet noterar med tillfredsställelse detta faktum.

Energibeskattning

När det gäller förnybara energikällor föreslås i budgetpropositionen att skattestödet för elproduktion skall utvidgas till el producerad med returbränsle och biogas. Likaså föreslås att skattestödet för el producerat med flis höjs. Dessutom föreslår regeringen att skattereglerna för kombinerad produktion av el och värme ändras så att beskattningen lindras med ca 10 procent.

De gällande skattestöden för elproduktion uppgår 2003 till sammantaget ca 45 miljoner euro. De i budgetpropositionen upptagna utvidgningarna och ändringarna medför ett extra stöd på omkring 18 miljoner euro, som främst går till kombinerad produktion av el och värme och till användning av förnybar energi.

Miljöutskottet välkomnar förslagen och konstaterar att de ligger i linje med den nationella klimatstrategin. Strategin går ut på att beskattningen används till att styra energivalet mot energikällor som förorsakar mindre koldioxidutsläpp och att skattestödet till förnybara energikällor bibehålls inom elproduktionen och utsträcks till all förnybar energi med beaktande av EG-kommissionens ståndpunkt.

I klimatstrategin konstateras också att beskattningen skall stävja tillväxten i energiförbrukningen. Förslaget i budgetpropositionen att accisen på el och bränsle skall höjas med ca 5,2 procent överensstämmer med denna målsättning.

Programmet för skydd av Östersjön

Regeringen godkände våren 2002 Finlands program för skydd av Östersjön. Till de primära åtgärderna i programmet hör att stävja eutrofieringen och bekämpa kemikalie- och oljeskador.

Bekämpning av eutrofieringen

I budgetpropositionen för 2003 finns anslag för bekämpning av eutrofieringen på två moment. Anslaget på momentet för närområdessamarbete (24.50.66) under utrikesministeriets huvudtitel får användas för byggandet av det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg.

Miljöutskottet finner det angeläget att 3,364 miljoner euro av anslaget under momentet för närområdessamarbete faktiskt reserveras för det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg i enlighet med tidigare överenskommelser. Utskottet är medvetet om att Ryssland inte ännu fattat något beslut om att inleda projektet. Trots det bör Finland vara redo att stå för sin finansieringsandel, eftersom Finska viken belastas kraftigt av spillvattnet från S:t Petersburg. Det är främst läget på öppna havet som påverkas.

Anslaget under momentet för miljöstöd för jordbruket (30.12.45) under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel skall enligt budgetmotiveringen också användas för att uppnå målen för Finlands Östersjöprogram. Det gäller att minska den diffusa belastningen från jordbruket för att Finska vikens kustvatten inte skall eutrofieras.

I Finlands Östersjöprogram föreslås att antalet avtal om jordbrukets specialstöd utökas under återstoden av stödperioden för att målet för minskad kväve- och fosforbelastning skall kunna uppnås. Enligt Östersjöprogrammet är behovet av tilläggsanslag 7,6 miljoner euro 2003, 15,1 miljoner euro 2004, 22,7 miljoner euro 2005 och 30,3 miljoner euro 2006. Regeringsgrupperna kom sommaren 2002 överens om ett höjt anslag.

Meningen är att ingå nya avtal om specialstöd för inrättande och skötsel av skyddszoner, inrättande och vård av våtmarker och avrinningsbassänger, effektivare användning av gödselmedel, ekologisk produktion och reglerbar täckdiktning och bevattning samt cirkulation av torrläggningsvatten.

I 2003 års budget bör enligt utskottet absolut reserveras pengar för miljöstödets specialstöd till jordbruket i den utsträckning som anges i Finlands Östersjöprogram. Utskottet är väl medveten om att EU medfinansierar miljöstödet och att kommissionen i sitt meddelande om unionens gemensamma jordbrukspolitik skisserar upp stora förändringar jämfört med nuvarande praxis. Meddelandet är ännu inte slutbehandlat och därför har unionen inte heller kunnat ge besked om hur stor medfinansieringen blir för specialstödet. Enligt utskottets mening är det trots allt nödvändigt att det nationella bidraget till miljöstödets specialstöd för jordbruket betalas.

Med stöd av det ovan sagda föreslår miljöutskottet

att finansutskottet i sitt betänkande förutsätter att miljöstödets specialstöd för jordbruket betalas enligt Östersjöprogrammet åtminstone i den utsträckning den nationella medfinansieringen medger.

I det här sammanhanget har utskottet också diskuterat avloppshanteringen i glesbygder. Ur vattenvårdssynpunkt är det viktigt att bygga avloppssystem i glesbygderna, eftersom detta bidrar till skyddet av Östersjön. Enligt erhållen utredning håller regeringen på att ta fram en förordning med krav på avloppshantering i glesbygder och bestämmelser om övergångsperioder. Utskottet påpekar för regeringen att reformen får en del kostnadseffekter och att dessa bör utredas.

Bekämpning av oljeskador

Olje- och kemikalietransporterna har ökat på Östersjön och i synnerhet på Finska viken och följaktligen har också risken för olyckor ökat. Därför föreslår regeringen i Finlands Östersjöprogram att det i statsbudgeten tas in ett tilläggsanslag på 6,3 miljoner euro för bättre bekämpningsberedskap på östra Finska viken.

Under miljöministeriets huvudtitel ingår ett helt nytt moment för ombyggnad av ett fartyg för bekämpning av miljöskador (35.10.70). Det i Östersjöprogrammet föreslagna anslaget ingår på detta moment. Anslaget är avsett för att rusta upp farledsservicefartyget Seili till ett oljebekämpningsfartyg.

Miljöutskottet till freds med det föreslagna anslaget. Med samtidigt konstaterar utskottet att olje- och kemikalietransporterna på Finska viken kommer att bli ännu fler i framtiden när t.ex. hamnen i Vysotsk öppnas. Oljebekämpningsmaterielen räcker alltså inte till på Finska viken. Därför gäller det i framtiden att skaffa mer materiel och reservera pengar för den.

Forskningsfartyg

Utskottet vill i detta sammanhang också lyfta fram undersökningen och uppföljningen av vattenkvaliteten i Östersjön. För skyddet av Östersjön är det av elementär betydelse att få tillgång till undersöknings- och uppföljningsuppgifter.

Utskottet finner det viktigt att adekvata resurser avsätts för att trygga verksamheten ombord på havsforskningsfartyget Aranda (Havsforskningsinstitutet) och forskningsfartyget Muikku (Finlands miljöcentral).

Naturskyddsområden

Anskaffning av naturskyddsområden

I budgetpropositionen finns avsevärt mindre pengar för anskaffning av naturskyddsområde (35.20.87) och ersättningar i samband med naturvården (35.20.63) än vad som skulle ha krävts enligt det övergripande finansieringsprogram som antogs 1996. Enligt information till utskottet grundar sig nedskärningen på att man räknar med att så pass mycket av årets anslag skall kunna överföras till 2003 för att målet beträffande naturskyddsområden i finansieringsprogrammet skall nås. För den händelse att anslagen inte räcker till finns i regeringens protokoll inskrivet ett uttalande om att de behövliga pengarna för naturskyddsprogrammen anslås i en tilläggsbudget.

Miljöutskottet vill understryka att det absolut måste anslås pengar för anskaffning av och ersättningar för naturskyddsområden, om anslagen i den ordinarie budgeten visar sig vara otillräckliga.

Utskottet konstaterar i denna veva att förutom miljöministeriet har också Forststyrelsen ålagts att anskaffa naturskyddsområden genom intern finansiering, med driftskapital, genom försäljning av anläggningstillgångar och genom användning av utbytesmark. Enligt motiveringen till kapitel 30.33 under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel använder Forststyrelsen 15,1 miljoner euro 2003 för anskaffning av naturskyddsområden. Beloppet är 5 miljoner euro större än i år.

Skötsel och underhåll av naturskyddsområdena

I budgetpropositionen föreslås ett tillägg på en miljon euro för skötsel och underhåll av naturskyddsområdena (35.20.22). Utskottet är tillfreds med anslagshöjningen, som enligt planerna skall användas bl.a. för att sätta i stånd nya nationalparker — Repovesi nationalpark och Haapasuo och Sysiniemi nationalpark.

Problemet med kostnaderna för skötsel av naturområden är att 60—70 procent av anslaget går åt till att bygga upp service (bl.a. stigar och information). Följaktligen finns det inte alltför mycket pengar kvar att sätta ner på bevarande och restaurering av naturens mångfald. Andra saker som pockar på pengar för skötsel och underhåll samt för byggarbeten (moment 35.20.74 och 35.20.88) är förslaget från kommittén för skydd av södra Finlands skogar om restaurering av skogar, genomförandet av Natura 2000, skötseln av kulturlandskap och skötseln av kulturmiljöerna inom naturskyddsområdena (t.ex. det gamla byggnadsbeståndet ute i skärgården).

Miljöutskottet menar att regeringen allvarligt bör överväga ett höjt anslag för skötsel och underhåll av naturskyddsområdena när den gör upp nästa statsbudget.

Målet för Forststyrelsens intäktsföring

Varje år åläggs Forststyrelsen i statsbudgeten (kapitel 30.33) ett resultatmål med hänsyn till den service Forststyrelsen förväntas prestera. Förutom resultatmål anges i budgeten hur mycket Forststyrelsen skall intäktsföra av sin vinst till staten. Resultatmålet för 2003 är 64,2 miljoner euro och av den summan skall 47,1 miljoner euro intäktsföras till staten.

Miljöutskottet har uppmärksamgjorts på att intäktsföringen trappats upp allt sedan 1998. Enligt erhållen information kommer Forststyrelsen att vara utan pengar vid utgången av 2003.

Utskottet är bekymrat för Forststyrelsens upptrappade intäktsföringsmål och dess konsekvenser för anskaffning av naturskyddsområden och en ekologiskt hållbar användning av statens markområden.

Vård av byggnadsarvet

Miljöförvaltningens understöd för vård av byggnadsarvet ligger med sina föreslagna 1,241 miljoner euro på samma nivå som i år.

Enligt information minskade understöden för vård av byggnadsarvet kännbart under 1990-talet. Bara en liten del av de behövande har kunnat få understöd på grund av de njugga anslagen.

Det är inte alls bra, mentar utskottet, att vården av byggnadsarvet blir eftersatt. Utskottet hänvisar till statsrådets byggnadsarvsstrategi från 2001. Enligt den utgör vårt byggnadsarv en oersättlig nationell resurs; ett särskilt mål för statsmakten är att vårda och bevara byggnadsarvet.

År 2003 kommer att utlysas till temaår för det nationella byggnadsarvet. Utskottet menar att understödsanslaget inte minst av denna anledning bör höjas till samma nivå som i år.

På grund av det ovan sagda föreslår miljöutskottet

att finansutskottet höjer anslaget för understöd för vård av byggnadsarvet i 2003 års budget till 2 miljoner euro (35.20.64).