Motivering

Utskottet omfattar regeringens syn på ordförandelandets kompromissförslag och finner att det allmänt taget går i rätt riktning och utgör ett bra underlag för politisk enighet. Enligt utskottet är kompromissförslagets struktur och innehåll tydligare och enklare än det ursprungliga förslaget. Utskottet anser att kompromissförslaget är godtagbart och skapar förutsättningar för att förordningen snabbt kan godkännas. Utskottet skyndar dessutom på godkännandet av förordningen och understryker att dess fördelar är avsevärt mycket större än kostnaderna.

I kompromissförslaget ingår alla de fundamentala utgångspunkterna som finns i förslaget. Således kvar-står ansvaret för kemiska ämnen hos industrin och utgångspunkten är principen om "ett ämne, en registre-ring". Enligt kompromissförslaget preciserar man förordningens tilllämpningsområde, ställer större krav på informationen för intermediärer, medtar PBT-ämnen som produceras 100 t/år (långlivade, bioackumu-lerande och toxiska ämnen) och vPvB-ämnen (mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen) i registret i det första skedet, preciserar tillämpningsområdet för tillståndsförfarandet, preciserar kraven på nedströmsanvändare, stärker den europeiska kemikaliemyndighetens ställning och lokalisering och utökar dess uppgifter. Utskottet konstaterar att ändringsförslagen löser en stor del av de problem som framställdes i den föregående kompletterande U-skrivelsen. Genom att göra förordningen tydligare och enklare kan man i och för sig bidra till att den synnerligen omfattande förordningens miljömål nås i praktiken.

Utskottet anser också att det är bra att vissa viktiga undantag som malmer och anrikad malm bifogats bilaga III. Utskottet understryker att dessa undantag är motiverade, eftersom till exempel malmernas sammansättning varierar mycket beroende på var de bildats. Man ger inte avkall på de mål som gäller skydd av människors hälsa och miljön eftersom legeringar av dem registreras, fastän ämnena står utanför regi-streringen. Dessutom har det förtydligats att också vissa naturprodukter och kemiskt oförändrade ämnen såsom stärkelse undantas, och behöver inte registreras.

Utskottet finner att förfarandet "ett ämne, en registrering", som i förenklad form intagits i kompromissförslaget, i princip är utmärkt. Principen gör det lättare för små och medelstora företag att utnyttja existerande uppgifter och registreringar och minskar behovet att upprepa testning av samma kemikalier på djur flera gånger. Enligt kompromissförslaget ska företagen delge all information om forskning av egenskaper hos ämnen, både den information som man fått genom djurförsök och annan information. Utvecklandet av alternativa metoder för djurförsök behandlas inte i förordningen, det konstateras bara att det är möjligt att utföra tester. Utskottet understryker fortfarande sitt tidigare ställningstagande att förordningens mål att minska användningen av djurförsök inte förverkligas utan garantier för att alternativa testningsmetoder godkänns och tas i bruk.

Utskottet ser emellertid allvarligt på de möjligheter till undantag från principen "ett ämne, en registrering" som föreslås i kompromissförslaget. Enligt den nya 2bis punkten i 10 art. kan undantag beviljas om kostnaderna för gemensam registrering är oskäligt höga jämfört med egen registrering, eller om ett företag anser att uppgiften är delikat i kommersiellt hänseende och den, om den kom fram, sannolikt skulle förorsaka betydande kommersiell förlust eller om det råder oenighet om uppgiftens innehåll. Om undantagens tillämpningsområde är omfattande kan det i värsta fall leda till att hela principen frångås och de små och medelstora företagens kostnader ökar. Det ursprungliga målet var att de små och medelstora företagen ska kunna bilda konsortier med större företag som tillverkar eller importerar samma ämne och därmed få hjälp med registreringarna. Genom att tillämpa rätten till undantag kan storföretagen komma ifrån den gemensamma registreringen och sköta registreringen på egen hand. Utskottet ser allvarligt på detta också därför att förfarandet kan öka behovet av djurförsök. Utskottet anser att möjligheterna till undantag bör begränsas så mycket som möjligt och de får inte göra processen mindre öppen.

Kraven på information beträffande exponering vid undantag i registreringen ger också anledning till bekymmer. Undantagen från kraven på information för ämnen som produceras i större mängder än 10 t per år bygger på kriterierna för exponering (om luftkoncentrationen på en arbetsplats inte är större än 0,05 mg/m³, ämnet tillverkas och ska användas i slutna system och koncentrationen på ett ämne, som används inom industrin eller är avsett för yrkesmässig användning, när det tillverkas, inte är större än 0,1 p-% eller överstiger de för enskilda ämnen fastställda koncentrationsgränserna). Utskottet påpekar att trots att möjligheten till undantag finns, bör man i alla fall kräva de uppgifter som behövs för en bedömning av hur farligt ett ämne är. Utskottet ifrågasätter undantagsförfarandet eftersom det leder till att kvaliteten på kemikalieforskningen och informationen till denna del försämras. Sist och slutligen är det fråga om hela systemets tillämpningsområde, och enligt utskottet ska besluten fattas på politisk nivå och inte genom kommittéförfarandet.