MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 4/2004 rd

MiUU 4/2004 rd - E 111/2003 rd

Granskad version 2.0

Statsrådets utredning med anledning av de centrala målen för Finlands EU-politik 2004

Till stora utskottet

INLEDNING

Remiss

Stora utskottet sände den 6 februari 2004 statsrådets utredning med anledning av de centrala målen för Finlands EU-politik 2004 (E 111/2003 rd) till miljöutskottet för eventuella åtgärder.

STATSRÅDETS UTREDNING

Förslaget

Statsrådets utredning gäller de centrala målen för Finlands EU-politik 2004. Som bilaga ingår rådets strategiska program för 2004—2006, det irländska ordförandeskapets halvårsprogram för januari—juni 2004 och ordförandeländerna Irlands och Nederländernas gemensamma verksamhetsprogram för 2004.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Miljöutskottet har behandlat de delar av statsrådets utredning som hänför sig till utskottets behörighetsområde. Av de centrala målen för Finlands EU-politik 2004 hör främjande av marknaden för miljöteknik (punkt 6.3), främjande av beredningen av kemikalielagstiftning (punkt 7), relationerna EU-Ryssland (punkt 10) och den nordliga dimensionen (punkt 11) antingen helt eller delvis till miljöpolitikens område. Utskottet understöder speciellt de mål som ställts inom dessa områden och anser att det är fråga om de mest centrala och innehållsmässigt balanserade målen med tanke på Finlands EU-politik. Utskottet anser dock att miljömålen delvis är för allmänna.

Ett av de mest centrala målen som inte nämns i utredningen är skyddet av Finska viken och Östersjön. Målet bör definieras mer detaljerat nu när Östersjön i samband med utvidgningen blir ett innanhav inom EU. I de framlagda målen behandlas Östersjöfrågorna i punkt 10 där det konstateras att Finland strävar efter framsteg i fråga om utveckling av de fyra samarbetsområdena mellan EU och Ryssland och att miljöfrågorna ska utgöra ett självständigt, femte samarbetsområde. Detta begränsar dock perspektivet till att gälla endast relationen med Ryssland när avsikten är att det ska omfatta samtliga kuststater och medlemsstater inom EU.

I målen understryks en kontinuerlig och konsekvent dialog med Ryssland för att Kyotoprotokollet ska ratificeras. Utskottet anser att detta är en väsentlig fråga för gemenskapen. Det vill också framhäva vikten av Europeiska unionens åtgärder för att Kyotoavtalet ska verkställas och unionen fortsatt spela en aktiv roll.

Utskottet anser att även punkt 3 är värt att stödjas. I den understryks behovet av att integrera de nya medlemsländerna i unionens verksamhet och olika politikområden så snabbt som möjligt. Detta är viktigt för Finland också ur den ovan nämnda miljösynvinkeln.

Utvecklingen av det i punkt 11 nämnda nya finansieringsinstrumentet är miljömässigt mycket viktigt. Finland arbetar för att säkerställa att det nya instrumentet tjänar de intressen som finns vid unionens östra gräns - Ryssland och den nordliga dimensionen medräknade.

Enligt punkt 6.3 strävar Finland efter att främja utvecklingen av marknaden för miljöteknik även på EU-nivå. Målet är att avlägsna sådana hinder som försvårar investeringar i miljöteknik och utveckling, kommersialisering och ibruktagande av miljöteknik. Utskottet anser att målet bör understödjas kraftigt. För att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöskador ska brytas bör ekoeffektiviteten förbättras. Främjandet av innovativ miljöteknik stöder för sin del detta mål.

Revideringen av kemikalielagstiftningen är en av de största reformerna på flera år inom gemenskapens miljölagstiftning. Miljöutskottet anser det viktigt att ett klart stöd ges till kemikaliepolitikens mål och en snabb behandling av den föreslagna förordningen. Ett balanserat slutresultat bör eftersträvas såväl ur hälso- och miljöskyddets som de ekonomiska aktörernas synvinkel. Den höga nivån på hälso- och miljöskyddet får inte sänkas utan miljö- och hälsomålen ska i konfliktsituationer ges företräde framom fri rörlighet av varor. Genom att förenkla systemet och prioritera de ämnen som ur säkerhetsperspektiv är centrala blir lagstiftningen mer funktionell och effektiv.

Utlåtande

Miljöutskottet anför

att regeringen bör beakta det som förts fram i utlåtandet.

Helsingfors den 24 februari 2004

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Pentti Tiusanen /vänst
  • medl. Susanna Haapoja /cent
  • Hanna-Leena Hemming /saml
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Tuomo Hänninen /cent
  • Antti Kaikkonen /cent
  • Inkeri Kerola /cent
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Mikaela Nylander /sv
  • Heikki A. Ollila /saml
  • Eero Reijonen /cent
  • Säde Tahvanainen /sd
  • Satu Taiveaho /sd
  • Unto Valpas /vänst
  • Ahti Vielma /saml
  • Pia Viitanen /sd

Sekreterare var

utskottsråd Marja  Ekroos