Förslag

Kommissionen anser i sin framstegsrapport att Lissabonprogrammet för samordnade åtgärder på gemenskapsnivå har tagit ett stort kliv framåt. Efter översynen av Lissabonstrategin är fördelningen av ansvaret mellan gemenskapen och medlemsstaterna tydligare. De nya nationella reformprogrammen är de viktigaste instrumenten för att genomföra strategin. Det finns ett starkt samförstånd om de största utmaningarna i medlemsstaterna (en bärkraftig offentlig ekonomi, tillgång till arbetskraft, FoU och innovationer, företagsklimat och bärkraftig miljö). De flesta medlemsstater pekar på de gemensamma fördelarna med miljöskydd och ekonomisk tillväxt och miljöteknikens möjligheter.

Kommissionen föreslår fyra prioriteringar för att främja tillväxt och sysselsättning. De kräver åtgärder och partnerskap på både europeisk och nationell nivå. Kommissionen ber Europas ledare att vid Europeiska rådet i mars åta sig att genomföra prioriteringarna före utgången av 2007. Prioriteringarna och de åtgärder kommissionen föreslår är följande:

— investera mera i kunskap och innovation. Inför Europeiska rådets vårmöte 2006 bör medlemsstaterna ställa upp klara mål för större FoU-utgifter; de bör avsätta en större andel av sina statssubventionerade medel och strukturfondsmedel för FoU; de bör tillsammans med kommissionen ta initiativ till en alleuropeisk marknad för teknikens nyckelsektorer; de bör höja investeringarna i utbildning till 2 procent av bnp kring 2010; de bör avskaffa hindren för universiteten att förvärva privat finansiering; de bör inrätta ett europeiskt teknikinstitut; undervisningen i matematik, naturvetenskapliga ämnen och främmande språk bör förstärkas i skolorna

— tillvarata företagspotentialen, särskilt den kraft som finns i de små och medelstora företagen

— reagera på globalisering och åldrande och

— införa en effektiv och integrerad energipolitik i EU. En starkare energimarknad kräver effektivare reglering, ökad konkurrens på el- och gasmarknaden, bättre samordning av elnät och gasrör i medlemsstaterna, bättre utnyttjande av den inneboende potentialen i förnybara energikällor och effektivare energiutnyttjande, hållbar energihushållning och forskning kring energieffektivitet, ren energi och förnybara energikällor, en fokuserad, samlad och integrerad attityd för att säkra energiförsörjningen i Europa. Kommissionen utarbetar en grönbok i saken under vårvintern 2006.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen omfattar i huvudsak kommissionens syn på framstegen med strategin. Men rådets vårmöte bör tydligare än kommissionen lyfta fram globaliseringens möjligheter, en fungerande och effektivare inre marknad och en öppen världsekonomi. Det bör göras mer för att påskynda en produktivitetsökning och en innovationspolitik i bred bemärkelse.

Finland anser att kommissionens fyra prioriteringar är riktiga och aktuella. Men i fråga om miljöprioriteringarna behövs följande preciseringar:

— investera mera i kunskap och innovation. Prioriteringarna täcker rätt väl in investeringar i FoU och utbildning, en innovationsvänlig marknad och en omvärld som uppmuntrar risktagande och innovation. Innovationspolitiken är ett värdefullt exempel på ett delområde av Lissabonstrategin där gemensamma åtgärder på EU-nivå och samordnade nationella åtgärder spelar en viktig roll. Det räcker inte bara med investeringar i och finansiering av innovation och forskning, efterfrågan på innovationer och en fungerande marknad måste också uppmärksammas. Möjligheterna att främja ekologiska innovationer och miljöteknik bör också lyftas fram tydligare. Finland tar ställning till tanken om ett europeiskt teknikinstitut när kommissionens meddelande om saken ges ut i februari.

— arbeta för en effektiv och integrerad energipolitik i EU. Prioriteringarna är riktiga och aktuella. Det är viktigt att hålla vid liv samarbetet och dialogen om energi, inte minst med de olje- och gasproducerande länderna. Likaså bör EU:s energipolitik integreras djupare i EU:s politik för yttre förbindelser för att de yttre förbindelserna ska kunna bidra till ett säkert och tryggt energisystem i Europa som stöder de klimatpolitiska målen. För att fördjupa dialogen krävs det ett starkare engagemang från rådets sida. Rådets roll i de yttre förbindelserna kan förstärkas t.ex. genom att det nuvarande ordförandelandet och kommande ordförandeländer deltar i samarbetet. I mån av möjlighet bör också en regional dimension i samarbetet övervägas. I internationella fora bör EU komma med samordnade synpunkter, med hänsyn till kompetensfördelningen mellan gemenskapen och medlemsstaterna.