Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (översättning): Oppositionen har använt sitt grövsta vapen, en interpellation med sikte att fälla regeringen på basis av rykten som framkommit i offentligheten. Regeringen håller först på att bereda sig på ramförhandlingarna. I motsats till vad man låter förstå i interpellationen har regeringen inte framfört det förslag om en förkortning av hemvårdsstödet som det påstås i interpellationen.

Kärnan i regeringens familjepolitik består av bra tjänster, tillräckliga inkomstöverföringar samt flexibel kombinering av arbetsliv och familj. Genom en övergripande och rättvis familjepolitik skapar man en trygg uppväxtmiljö för barn och stöder föräldraskapet. Regeringen utvecklar tjänsterna och förmånerna för familjer med beaktande av familjernas olika behov.

Regeringens arbete för att utveckla den finländska familjepolitiken har fått en rivstart. En lösning avseende möjligheterna att bättre kombinera arbets- och familjelivet som utvecklar den inbördes jämlikheten mellan föräldrarna har redan åstadkommits med arbetsgivarna och arbetstagarna. Därutöver har i fråga om inkomstöverföringar bl.a. ensamförsörjarnas ställning förbättrats med betydande summor, och arbetet med att säkerställa framtiden för tjänsterna för familjer är i gång beträffande kommunreformen.

Nu byggs ett barnvänligare Finland än tidigare upp där man beaktar varierande behov och önskemål hos barn och familjer. Med en lyckad familjepolitik skapar vi välfärd förutom i denna stund även långt in i framtiden. Grunden för barnens välfärd skapas i familjerna. En familj som lämnats ensam att brottas med sina problem är ur en mänsklig och ekonomisk synvinkel en ohållbar ekvation.

En av regeringens viktiga insatsområden är bekämpning av fattigdom, utslagning och ojämlikhet. Det är särskilt viktigt att förebygga fattigdom och utslagning i flera generationer. Alla förtjänar en bra start och genuina jämlika möjligheter i sitt liv. Familjepolitiken måste vara sådant att det förstärker jämställdhet och skapar möjligheter. Regeringen ser till barnets bästa och främjar möjligheterna att kombinera arbete och familj liksom samarbetet mellan tjänsteleverantörerna inom småbarnsfostran och andra tjänsteleverantörer inom basservicen och ser till att samarbetet löper smidigt. Även ensamförsörjarfamiljernas behov beaktas.

Stödet för hemvård av barn är vid sidan av dagvården och stödet för privat vård av barn en central del av systemet för vård av små barn. Avsikten är att alla dessa utvecklas med beaktande av familjernas olika behov. Familjernas frihet att välja och stöd av den är en viktig del av vården av små barn. Ur familjernas synvinkel är hemvårdsstödet också ett flexibelt system där barnets vårdare också kan vara någon annan än en förälder, såsom till exempel en morförälder.

För att förbättra ytterligare familjernas möjligheter att välja utvärderas i enlighet med regeringsprogrammet möjligheterna att höja den partiella vårdpenningen och göra dess användningsmöjligheter smidigare. En smidigare övergång till arbetslivet för personer som får hemvårdsstöd främjas genom att förena tjänsterna inom småbarnsfostran och det ekonomiska stödet. Förutsättningarna för att få tillgång till dessa och övriga villkor utreds och avgörs före utgången av år 2012.

Barnets bästa i olika situationer är en central synvinkel. Stödjande av familjens möjligheter att välja, dagvårdens betydelse för barnets uppväxt och utveckling, stöd av föräldraskapet, familjernas ekonomiska utkomst samt förbättring av kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och förbättring av sysselsättningen är en del av en mer omfattande helhet. Tjänster för familjer av hög kvalitet och finansiering av välfärdsstaten förutsätter en högre sysselsättningsgrad än nu. Därför är nya lösningar för att kombinera familj och arbete viktiga.

Under regeringsperioden bereds en lag om småbarnsfostran som ersätter den nuvarande lagen om barndagvård. Dagvården bevaras avgiftsfri för familjer med små inkomster och avgifterna utgör inte någon tröskel för att ta ett arbete.

I arbetsmarknadens centralorganisationers ramavtal har man avtalat att pappans andel av familjeledigheterna ökas så att faderskapsledigheten sammanlagt är 54 vardagar, varav högst 18 kan tas ut tillsammans med mamman. Pappans ledighet gäller per barn och den kan tas ut flexibelt tills barnet fyller två år. Den nuvarande kopplingen till föräldraledigheten slopas. Förnyelsen träder i kraft från ingången av år 2013.

Med tjänsterna för barn, unga och familjer och stödet av föräldraskapet bygger man upp barns och ungas välfärd och en gynnsam uppväxtmiljö samt ingriper i problem i ett så tidigt skede som möjligt. Grunden för välfärd och hälsa skapas i barndomen och ungdomen. Förhållandena under barndoms- och ungdomsåren påverkar väsentligt vad för slags arbets- och funktionsförmåga individen har senare i vuxenåldern.

Regeringen har kraftigt tagit itu med tjänsterna för barnfamiljer och vill förbättra dem. Kommun- och servicestrukturreformen som Centern motsätter sig är ett viktigt sätt att skapa och utveckla tjänster för barnfamiljer som tillgodoser behoven. Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården dvs. det s.k. Kaste-programmet samt barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet är viktiga verktyg för främjandet av barns, ungas och barnfamiljers välfärd.

Inom ramen för Kaste-programmet utvecklar regeringen social- och hälsovårdstjänster och servicehelheter för barn, unga och barnfamiljer. Avsikten är att införa verksamhetsmodeller som stöder familjer, föräldraskap och vuxna som arbetar med barn och unga samt förstärker förebyggande tjänster och tjänster för tidigt stöd och utvecklar barnskyddsarbetet.

Familjerna och familjernas behov är mångformigare än tidigare, vilket skapar nya utmaningar för aktörer och servicesystemet i fråga om tjänsterna. Därför betonar regeringen vikten av samarbete mellan olika ministerier, kommuner och andra samhälleliga påverkare. I detta arbete är även alla vi beslutsfattare hand i hand i kommunfullmäktige samt social-, hälso-, ungdoms- och utbildningsnämnder.

Kaste-programmet genomförs på bred front med kommuner, organisationer och aktörerna inom den privata sektorn. Det förra Kaste-programmet har utvidgats så att även Penningautomatföreningen och som ny aktör Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes deltar i genomförandet av programmet med en ännu större insats än tidigare.

Regeringen vill stödja familjernas uppfostringsarbete samt hjälpa familjer särskilt vid problemsituationer. Därför kommer regeringen att utvidga familjecentralverksamheten som producerat goda resultat. Genom familjecentralverksamheten samlar man ihop tjänsterna för familjer, såsom mödra- och barnrådgivningen, tjänster inom småbarnsfostran, skola samt lokala tjänster för tidigt stöd och familjearbetet. Även verksamhet som organisationer och församlingen ordnar för barnfamiljerna är en del av familjecentralens servicenätverk. Tack vare ett mångsidigt servicenätverk kan familjecentralen upptäcka problem hos barn och familjer så tidigt som möjligt och ge nödvändig hjälp.

Barnskyddslagen förutsätter att kommunerna gör upp en välfärdsplan för barn och unga. Det vore bra om välfärdsplanen också innehåller kommunernas ungdomspolitiska programarbete i enlighet med ungdomslagen, och den ska vara samordnad med skyldigheterna att främja hälsa och välfärd enligt hälso- och sjukvårdslagen. Kommuner uppmuntras att utreda barns och ungas egna åsikter vid uppgörandet av välfärdsplaner och använda planerna som verktyg.

Att minska fattigdom, ojämlikhet och utslagning är en av regeringens tre insatsområden. Regeringens mål är att bryta fattigdom och utslagning i flera generationer och minska inkomst-, välfärds- och hälsoskillnader. I anslutning till detta har regeringen inlett ett tväradministrativt handlingsprogram för minskning av utslagning, fattigdom och hälsoproblem. Handlingsprogrammet samlar olika aktörer för att bereda, utveckla, genomföra och utvärdera åtgärder för att minska utslagning och ojämlikhet. Målet för handlingsprogrammet är att i landet skapa en permanent verksamhetsmodell, med vilken minskning av ojämlikhet blir en fast del av allt samhälleligt beslutsfattande.

Utvecklingen och omständigheterna under barndomen påverkar hela det senare livet, hälsan och den sociala välfärden. Familjens betydelse som utvecklingsmiljö under barndomen är avgörande. Problem i barndomsfamiljen, såsom föräldrarnas utanförskap i fråga om arbetslivet, utkomstsvårigheter, mentala problem eller missbruksproblem eller våld inom familjen har stark påverkan också när det gäller välfärd eller hälsa i vuxenåldern.

Social- och hälsovårdsministeriet bereder kvalitetsrekommendationer för barnskyddet. Med dessa stöds genomförandet av barnskyddslagen och utvecklandet av kommunernas basservice samt tjänsterna inom barnskyddet. Med kvalitetsrekommendationerna säkerställer man för sin del att ett barn i behov av skydd och stöd får hjälp när han eller hon behöver det.

Antalet omhändertaganden av barn minskas genom att utveckla och förstärka basservicen samt genom att öka samarbetet mellan basservicen och specialtjänsterna. Ingripande i rätt tid och förebyggande av problem är såväl mänskligt som ekonomiskt viktiga. Verkställighet av hälso- och sjukvårdslagen och barnskyddslagen samt totalrevideringen av socialvårdslagstiftningen som är under beredning stöder dessa mål. Även kommunreformen ger möjlighet till att bedriva bättre socialarbete bland problemfamiljer.

Familjen är en helhet där en enskild familjemedlems välbefinnande och hälsa samt relationerna mellan familjemedlemmar påverkar övriga familjemedlemmar och deras välbefinnande och hälsa. För att förebygga utslagning bland barn och unga är det alltså viktigt att beakta barns behov också inom tjänsterna för vuxna.

Regeringen har tagit itu med att bekämpa fattigdom och utslagning direkt i början av regeringsperioden genom att förbättra den sociala tryggheten. Grunddagpenningen för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet höjdes med 100 euro i månaden från ingången av år 2012. Därutöver gjordes en indexhöjning i förmånerna, och därmed steg förmånerna sammanlagt med cirka 120 euro i månaden. Inkomstgränserna för bostadsbidraget höjdes motsvarande med 120 euro i månaden. Därutöver gjordes en höjning av bostadsbidraget som motsvarar hyreshöjningarna. En höjning av utkomststödets grunddel med sex procent gjordes från ingången av år 2012. Därutöver höjdes utkomststödets grunddel för ensamförsörjare med 10 procent. I sin helhet stiger utkomststödet för en ensamförsörjarfamilj till följd av reformerna med minst 85 euro i månaden.

När det gäller att förebygga utslagning bland unga är samhällsgarantin för unga en betydande reform. Med samhällsgaranti menas att alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år erbjuds en arbets-, praktik-, studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en utbildningsplats i gymnasium, yrkesläroanstalt, läroavtalsutbildning, verkstad, inom rehabiliteringen eller på annat sätt. Regeringen fäster särskild uppmärksamhet vid jämställdhet i fråga om möjligheterna till hobbyverksamhet särskilt för barn och ungdomar. Alla barn och unga garanteras förutsättningar för och tillgång till delaktighet i informationssamhället.

Familjernas välfärd skapar för sin del en grund för en bra framtid för Finland. Finland behöver ansvarsfullt föräldraskap, omtanke om barnen och trygghet i vardagen. Tjänster, såsom dagvård och grundskola, stöder familjernas uppfostringsuppgift. Man ska sörja för de svagaste och därför ska även det övriga servicesystemet vara vaksamt när ett hjälpbehov uppkommer. Regeringen tror på möjligheten att kombinera arbets- och familjelivet. Här måste familjerna ha frihet att välja. Hemvårdsstödet har en viktig roll här.