3
Målsättning
Den moderna tekniken och den kunskap som finns i dag gör det möjligt att använda genetisk information effektivt framför allt för hälsorelaterade ändamål. Hälsa är således ett genomgående tema i lagförslaget. Syftet med lagförslaget är att stödja en ansvarsfull och jämlik användning av genetisk information för att främja människors hälsa.
I strategiskt hänseende reflekterar den föreslagna lagen målen i tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen (ANM, rapporter 15/2014) och i de förslag som lagts fram av arbetsgruppen för en nationell genomstrategi (SHM098:00/2014). Tillväxtstrategin har som mål att förbättra människors hälsa och välfärd på ett kunskapsbaserat sätt bl.a. genom att utnyttja de möjligheter som forskningen och den teknologiska utvecklingen öppnar upp. Det bakomliggande strategiska målet för det föreliggande lagförslaget är således att man i Finland i användningen av genetisk information ska fokusera på att skapa mervärde inom hälso- och sjukvården till förmån för människors hälsa. I granskningen av värdet av genetisk information beaktas såväl de hälsomässiga fördelarna för individen och för befolkningen som de totalekonomiska fördelar som fås genom en kostnadsnyttoeffektiv hälso- och sjukvård, genom effektivare forskning och genom utveckling av affärsverksamhets- och innovationsmiljön i Finland.
I förslaget till nationell genomstrategi lade man fram centrala åtgärder för att säkerställa att genetisk information används effektivt i hälso- och sjukvården utan att individens rättsskydd och rättvisa behandling äventyras. Den arbetsgrupp som utarbetat förslaget till en genomstrategi föreslog att det inrättas ett nationellt genomcentrum. Enligt arbetsgruppens förslag bör det i lag föreskrivas om inrättandet av genomcentret och det bör säkerställas nationell finansiering för centret.
Det är skäl att notera att det endast är med tydlig styrning och med en myndighet som har tillräcklig sakkunskap som man kan ge verksamheten en sådan inriktning att den är ansvarsfull samtidigt som man begränsar skadlig verksamhet. Då uppstår inte situationer där exempelvis felaktig eller bristfälligt genomförd tolkning av genetisk information orimligt belastar de hälso- och sjukvårdssystem som en person anlitar efter att ha fått ett resultat vars innebörd den inte förstår. Exempelvis en cancerrisk som missuppfattats kan leda till stora personliga tragedier.
När genetisk information omtolkas är det omöjligt för alla yrkesutbildade anställda inom hälso- och sjukvården att med tillräckligt noggrannhet och yrkesskicklighet följa vad som sker på området. Målet är att i Genomcentret skapa en aktör som styr och övervakar att genetiska analyser används effektivt och resultatrikt i hälso- och sjukvården i Finland. Avsikten är att det i Genomcentret på ett centraliserat sätt ska samlas sakkunskap om internationella rekommendationer, den internationella utvecklingen på området samt utbudet av kvalitativa tjänster i anknytning till medicinsk genetik i synnerhet i de övriga EU-medlemsländerna. Varje analysmetod är förknippad med tekniska utmaningar. Detta medför att vissa analysmetoder lämpar sig bättre än andra för att analysera specifika forskningsfrågor. Genomcentret kommer att få information bl.a. om lämpliga analysmetoder för genetiska undersökningar samt om vilka slutsatser man kan dra – och framför allt inte kan dra – utifrån analysresultaten. Dessutom kommer det att bli möjligt att få information om hur yrkespersoner inom hälso- och sjukvården kan tillämpa resultaten i sitt praktiska arbete.
En annan prioritering är att utnyttja resurser på ett centraliserat sätt genom att inrätta ett organ, Genomcentret, som de instanser och organ som använder genetisk information kan anlita.
Den föreslagna lagen ska innehålla bestämmelser som syftar till att
inrätta Genomcentret, som ska finnas i anslutning till Institutet för hälsa och välfärd som en fristående expertmyndighet i frågor som gäller hälsorelaterade genetiska analyser av human genetisk information,
ta fram myndighetsanvisningar om behandling av genetisk information som handledning för i synnerhet tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården med hjälp av Genomcentrets verksamhet samt främja en enhetlig användning av genetisk information inom hälso- och sjukvården och vetenskaplig forskning, och
främja internationellt samarbete och god praxis i funktioner som gäller genetisk information.
6
Remissvar
6.1
Inledning
Fyra remissbehandlingar har ordnats om de förslag från arbetsgruppen för genomcentret som ligger till grund för lagförslaget. Social- och hälsovårdsministeriet begärde ett utlåtande om arbetsgruppens bedömningspromemoria vid årsskiftet 2017–2018. Alla remissvar och ett sammandrag finns i statsrådets projektregister. Arbetsgruppen för genomcentret, diarienummer STM086:00/2016 I bedömningspromemorian föreslogs en ny lag om genom, inrättandet av ett genomcenter, inrättandet av en genomdatabas och processer för hur sekundärdata som producerats i forskningen och resultat av gentester ska återbördas till individen. Förslagen är delvis av allmän karaktär, och deras syfte var att styra det fortsatta arbetet i arbetsgruppen för genomcentret och beredningen av regeringens proposition. De inkomna utlåtandena har beaktats vid det fortsatta arbetet inom arbetsgruppen och vid lagberedningen.
Utlåtanden om det första förslaget till lag begärdes under tiden mellan den 8 juni och den 3 augusti 2018. Efter den fortsatta beredningen sändes lagförslaget på ny remiss mellan den 9 maj och den 21 augusti 2019 och en tredje gång mellan den 18 oktober och den 3 december 2021. Remissvaren från alla tre remissomgångar har beaktats vid den fortsatta beredningen av lagen.
6.2
Remissbehandlingarna 2018 och 2019
I remissvaren får inrättandet av Genomcentret och sammanförandet av genomdata ett klart stöd. Utöver förebyggandet av sjukdomar och främjandet av hälsan ansågs positiva saker bl.a. vara en mer individualiserad vård, möjligheter att utveckla precisionsläkemedel, effektivare forskning samt uppkomsten av nya affärsmöjligheter och arbetsplatser. Förslagen ansågs medföra en stor fördel för forskningen i synnerhet på befolkningsnivå. Flera respondenter lyfte fram aspekter som hänför sig till kvaliteten. I vissa utlåtanden ansågs det att resurserna utnyttjas bättre i ett kompetensnätverk med fem regionala genomcenter och ett koordinerande center.
I synnerhet i de utlåtanden som representerar medicinen konstaterades det att de uppgifter som planerats för Genomcentret förutsätter kompetens inom medicin och i synnerhet klinisk genetik. I Genomcentrets ledning bör det finnas en person med läkarbakgrund som antingen är centrets direktör eller medicinsk direktör. Denna åsikt har beaktats vid planeringen av Genomcentrets organisation.
Riksdagens justitieombudsman har konstaterat att Genomcentret ska vara en myndighet vars samtliga uppgifter är sådana offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 124 § i grundlagen och på vilka de allmänna förvaltningslagarna tillämpas. Enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska all utövning av offentlig makt bygga på lag. Enligt 80 1 mom. i grundlagen ska bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter utfärdas genom lag. Enligt 80 § 2 mom. kan även andra myndigheter genom lag bemyndigas att utfärda rättsnormer i bestämda frågor, om det med hänsyn till föremålet för regleringen finns särskilda skäl och regleringens betydelse i sak inte kräver att den sker genom lag eller förordning. Tillämpningsområdet för ett sådant bemyndigande ska vara exakt avgränsat. Riksdagens justitieombudsman konstaterade att det i lag bör föreskrivas om de av Genomcentrets uppgifter som innebär utövning av offentlig makt. Skötseln av dessa uppgifter kan inte basera sig på ministeriets resultatstyrning eller en författning på lägre nivå än lag. Justitieombudsmannen har dessutom uttalat sig om minderåriga och personer med funktionsnedsättning vid utförandet av genetiska analyser. Lagförslaget har till dessa delar omarbetats så att det motsvarar justitieombudsmannens synpunkter.
Justitiekanslern granskade de grunder för hantering av genomdata som föreslås i lagförslaget och ansåg att ett användningsändamål som ligger i det allmännas intresse i sig i regel är motiverat. Enligt justitiekanslern skulle det också vara motiverat att i propositionen närmare och klarare bedöma riskerna med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna i fråga om olika typer av genomdata och olika typer av användning av dem samt utvärdera de särskilda risker och förberedelserna för dem som gäller just genomdata.
Allmänt taget ansågs det i utlåtandena att det nära förhållandet mellan lagen om genom och annan lagstiftning är problematiskt, och det ansågs fortfarande rätt utmanande att överblicka lagstiftningshelheten. I övrigt ville remissinstanserna i sina svar fästa uppmärksamhet vid en precisering av Genomcentrets uppgifter och i fråga om dess finansiering, övervakning och internationella kompatibilitet.
I samband med den första remissbehandlingen av lagförslaget genomförde social- och hälsovårdsministeriet enkäten Hur får din genominformation användas? i nättjänsten dinåsikt.fi. Enkäten var öppen mellan den 8 juni och den 3 augusti 2018. Medborgarenkäten innehöll frågor om bl.a. inrättandet av ett genomcenter, användningen av genominformation, samtycke och genomcentrets verksamhet. Enkäten var öppen för alla och besvarades av 115 personer. Det lämnades sammanlagt 258 kommentarer som svar på de öppna frågorna.
Merparten (70 procent) av de som svarade förhöll sig positiva till planerna att inrätta ett genomcenter i Finland. Kvinnorna (76 procent) förhöll sig en aning mer positiva till projektet än männen (66 procent). Respondenterna bedömde att genomcentrets verksamhet kan leda till bättre hälso- och sjukvård och vara till hjälp i förebyggandet av sjukdomar. I synnerhet för sällsynta sjukdomar bedömdes det att man kommer att få bättre hjälp än i nuläget i och med att det blir lättare att ställa diagnos och få vård vid rätt tidpunkt.
Tre av fyra (76 procent) av de som svarade såg positivt på att genomdata används i den egna vården. Även användning av genomdata inom sådan forskning som är till nytta för Finlands befolkning godkändes av tre fjärdedelar av respondenterna. Av respondenterna var 40 procent beredda att tillåta användning av genomdata för kommersiella ändamål. Respondenterna bedömde att användning av genomdata för kommersiella ändamål kan vara bra, om den medför t.ex. förmånligare läkemedel för sjukdomar. En del av respondenterna ville definitivt inte att genomdata används för kommersiella ändamål.
Nio av tio (94 procent) som svarade på enkäten sade att de önskar att det begärs tillstånd av dem innan deras genomdata registreras i Genomcentret. En tredjedel av respondenterna (35 procent) uppgav att de skulle godkänna att deras genomdata automatiskt är tillgängliga för hälsofrämjande ändamål, om de har möjlighet att förbjuda, bevaka och kontrollera användningen av sina egna genomdata.
6.3
Remissbehandlingen 2021
Det utkast till proposition som var ute på remiss 2021 innehöll ett förslag till bestämmelser om Genomcentret och förutsättningarna för hälsorelaterade genetiska analyser. I förhållande till tidigare utkast till regeringsproposition fanns det i det utkast som då var ute på remiss inga bestämmelser om genomdataregistret på grund av den etappvisa beredningen av regleringen. Utkastet tangerade dock den planerade följande etappen av lagberedningen, då en del av remissinstanserna hade yttrat sig också om denna senare etapp. Ett sammandrag av remissvaren publicerades på social- och hälsovårdsministeriets offentliga webbplats våren 2022. https://stm.fi/-/genomilain-lausuntoyhteenveto-valmistunut
Remissbehandlingen gav rikligt med och mångsidig respons, både på regeringspropositionen som helhet och på dess detaljer. Remissinstanserna var inte eniga i sin bedömning, och flera motsatta ståndpunkter framfördes. Flera remissinstanser understödde propositionsutkastets mål (såsom HARSO ry, nätverket Harvinaiset, Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet, Kuluttajaliitto – Konsumentförbundet ry, Uleåborgs universitet, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, Finlands Kommunförbund rf, Institutet för hälsa och välfärd, Terveysteknologia ry, Åbo universitet, delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning VANE). Å andra sidan ifrågasattes behovet av lagförslaget av flera remissinstanser.
I remissvaren uttrycktes önskemål om att social- och hälsovårdsministeriet vid beredningen av lagstiftningen om genom skulle utnyttja arbetsgrupper och andra intressentgrupper som inrättats kring totalreformen av biobankslagstiftningen (Hyvinvointiala HALI ry, Östra Finlands universitet, Lääketeollisuus ry).
I en del yttranden fästes uppmärksamhet vid att den helhet som framlagts i regeringens förslag till proposition i detta skede är svår att förstå. Bedömningen av helheten försvåras enligt remissinstanserna av att bestämmelserna om Genomcentret och förutsättningarna för hälsorelaterade genetiska analyser och bestämmelserna om genomdataregistret skiljts åt och bereds som separata förslag (Bioetiikan instituutti ry, kooperativet Finbb, Invalidförbundet rf, barnombudsmannen, Lääketeollisuus ry, Läkarföretagen rf, SOSTE Finlands social och hälsa rf, Föreningen för medicinsk genetik i Finland rf, Finlands Läkarförbund, Föreningen för Specialistläkare i Medicinsk Genetik i Finland rf, Suomen Terveystalon Biopankki, riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården ETENE, den regionala etiska kommittén för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt). Detta ansågs också försvåra bedömningen av behovet av att inrätta Genomcentret.
Enligt vissa remissinstanser försvåras uppfattningen om helheten också av den totalreform av biobankslagen som har ett nära samband med lagförslaget och av de utvecklingsbehov i lagen om sekundär användning som för närvarande utreds (Bioetiikan instituutti ry, samkommunen HNS, Finlands Läkarförbund, Föreningen för Specialistläkare i Medicinsk Genetik i Finland rf, Åbo universitet).
En del av remissinstanserna ansåg att en indelning av lagförslagen i två sakhelheter är en bra lösning (CSC–Tieteen tietotekniikan keskus Oy, Östra Finlands universitet, Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd, undervisnings- och kulturministeriet, Uleåborgs universitet, Birkalands sjukvårdsdistrikt, Sitra, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer). Att beredningen indelas i flera etapper ansågs vara bra av den orsaken att det påskyndar den närmare regleringen av insamlingen och användningen av genetisk information och underlättar inrättandet av Genomcentret, vilket i sin tur snabbar upp utnyttjandet av genetisk information i stor skala inom ramen för den nationella hälso- och sjukvården (CSC, Östra Finlands universitet, Institutet för hälsa och välfärd).
Remissinstanserna fäste uppmärksamhet vid att de begrepp som används i lagförslaget bör definieras närmare i utkastet till proposition (Riksdagens biträdande justitieombudsman, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, undervisnings- och kulturministeriet, justitiekanslersämbetet, Sitra, Föreningen för Specialistläkare i Medicinsk Genetik i Finland rf, nationella kommittén för medicinsk forskningsetik (TUKIJA)). Bland annat Justitiekanslersämbetet föreslog att en separat definitionsparagraf ska fogas till lagförslaget.
Utifrån av de synpunkter som framförts vid den fortsatta beredningen föreslås det i detta lagförslag i förhållande till det förslag som varit ute på remiss endast bestämmelser om Genomcentret. I remissvaren framhävdes det nära sambandet mellan samtyckesbestämmelserna och eventuell annan användning av genetisk information, och det ansågs vara ett ändamålsenligt tillvägagångssätt att ge förslag till bestämmelser om samtyckesgivandet tillsammans med andra förslag till bestämmelser som ingår i det senare skedet av lagberedningen.
Ett samrådsförfarande enligt 11 § i kommunallagen (410/2015) har hållits om regeringens proposition och den behandlades i delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning den 5 maj 2022. Rådet för bedömning av lagstiftningen har avgett sitt utlåtande om propositionen den 24 maj 2022. Justitiekanslern i statsrådet har utfört en förhandsgranskning av propositionen den 6 juni 2022.
Rådet för bedömning av lagstiftningen konstaterade i sitt utlåtande att det i utkastet till proposition tydligare bör lyftas fram fördelarna med Genomcentret, vilka problem propositionen löser jämfört med nuläget samt osäkerheten i fråga om konsekvenserna. Utkastet till lag om genom har kompletterats på det sätt som rådet för bedömning av lagstiftningen föreslagit, särskilt när det gäller konsekvensbedömningarna.
Justitiekanslern i statsrådet fäste i sitt utlåtande om förhandsgranskningen vikt vid koherensen i den terminologi som används i propositionen och vid det faktum att det utifrån de föreslagna bestämmelserna eller motiveringarna till dem inte får uppstå en sådan bild att Genomcentret i egenskap av expertmyndighet behandlar personuppgifter enligt den allmänna dataskyddsförordningen och uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter, såsom genetisk information, om avsikten inte är att ta in sådana bestämmelser i lagförslaget. Dessutom konstaterades det i utlåtandet att myndigheten inom ramen för sin lagstadgade uppgift kan ge anvisningar utan särskilt bemyndigande och därför får det inte föreskrivas om bemyndigande att utfärda anvisningar. I utlåtandet förutsattes det även att den rättsliga ställningen för den expertgrupp och den intressentpanel som avses i 3 § 4 och 5 mom. i lagförslaget ska beskrivas mer ingående och att ställningen för den köpta servicepersonalen ska förtydligas i förhållande till 124 § i grundlagen. Propositionen har preciserats och ändrats på det sätt som justitiekanslern förutsatte.
7
Specialmotivering
1 §.Genomcentret
Genomcentret ska enligt paragrafen vara en självständig och oberoende enhet som finns i anslutning till Institutet för hälsa och välfärd och som har avskilts från de uppgifter som anges i 2 § i lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). I förhållande till Institutet för hälsa och välfärd ska Genomcentret enligt förslaget vara en separat enhet med egen intern organisation, verksamhet och beslutanderätt. Bestämmelserna i den föreslagna lagen står i det avseendet i överensstämmelse med de övriga strategiska och operativa målen för Institutet för hälsa och välfärd att det tack vare att det nya centret placeras i anslutning till institutet är möjligt att uppnå både kunskapsmässiga och ekonomiska synergieffekter.
Genom den föreslagna bestämmelsen framhävs det att Genomcentrets myndighetsställning är självständig och oberoende av Institutet för hälsa och välfärd. Genomcentret ska exempelvis ha en egen direktör och arbetsordning och självständigt fatta beslut som gäller centret. Den administrativa kontakten till Institutet för hälsa och välfärd innebär att Genomcentret ingår i samma bokföringsenhet som Institutet för hälsa och välfärd. Genomcentrets finansieras med medel som anslås under ett separat budgetmoment inom ramen för Institutet för hälsa och välfärds resultatstyrning. Generaldirektören för Institutet för hälsa och välfärd fattar inte några beslut om Genomcentrets interna finansiering. Genomcentret iakttar dessutom Institutet för hälsa och välfärds ekonomistadga, reseanvisningar, upphandlingsanvisningar, anvisningar för intern revision, jämställdhetsplan, verksamhetsprogram för arbetarskyddet, beredskapsanvisningar och andra interna föreskrifter samt anvisningar till den del det inte föreskrivs något annat någon annanstans.
Genomcentret har möjlighet att använda de koncerntjänster som Institutet för hälsa och välfärd tillhandahåller, såsom personaltjänster, ekonomiska tjänster och tjänster som hänför sig till informationskvalitet. Dessutom ska Genomcentret kunna dra nytta av det redan existerande horisontella samarbetet och specialkunnandet vid institutet.
2 §. Genomcentrets uppgifter
Enligt 1 mom. ska Genomcentret vara nationell expertmyndighet i frågor som gäller behandling av human genetisk information och hälsorelaterade genetiska analyser. Med behandling av genetisk information avses här i vid bemärkelse den behandling som avses i artikel 4.2 i dataskyddsförordningen och som omfattar insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring av personuppgifter. Genomcentret ska i sin expertuppgift inte själv behandla dessa uppgifter eller begränsa t.ex. de uppgifter och befogenheter som dataombudsmannen har enligt allmänna dataskyddsförordningen. Genomcentrets expertuppgift sammanhänger uttryckligen med den genetiska informationens kliniska karaktär.
I paragrafens 2 mom. räknas Genomcentrets uppgifter upp i detalj. Enligt 1 punkten ska Genomcentret ge rekommendationer som hör till dess ansvarsområde. Till Genomcentrets expertuppgift hör att bedöma till exempel utvecklingen av genetiska analyser och bevisen för den kliniska betydelsen hos resultaten av analyserna, att reda ut nyttan med analyserna i förhållande till de risker som informationen för med sig, göra riskklassificeringar, ge anvisningar i frågor som gäller samtycke och ge anvisningar i frågor som gäller den genetiska vägledningens form och omfattning. Rekommendationerna ska juridiskt vara icke-bindande till sin natur. Syftet med dem är bl.a. att förenhetliga praxis inom branschen, främja den nationella och internationella utvecklingen samt att förbättra det allmänna förtroendet för branschen bland allmänheten.
Genomcentrets expertverksamhet skulle till stor del bygga på samarbete med såväl kompetenskluster som branschaktörer i allmänhet. Enligt 2 mom. 2 punkten ska Genomcentret utveckla samarbetet med intressentgrupper och den regionala verksamheten. Utveckling ska i denna punkt beaktas som ett övergripande begrepp som utöver egentlig utveckling också ska omfatta stödjande av verksamheten i dess nuvarande form och stärkande av aktörernas ställning. Med det uttryckliga omnämnandet av den regionala verksamheten avses att regional enhetlighet ska främjas när det gäller praxis för genetisk information och att den nationella kompetensen ska utvecklas. För att utföra uppgiften enligt den föreslagna punkten kan Genomcentret t.ex. utreda de nuvarande verksamhetsmodeller som används av centrets intressentgrupper och i den regionala verksamheten samt föra samman aktörer för att utveckla praxis.
Enligt 2 mom. 3 punkten ska Genomcentret erbjuda allmän rådgivning till allmänheten. Syftet med denna punkt är för det första att säkerställa att Genomcentrets experttjänster inte bara omfattar de instanser som nämns i de föregående punkterna, utan att de också utsträcks direkt till medborgarna. I gränssnittet till medborgarna kan Genomcentret t.ex. ordna informationskampanjer om genetiska analysers karaktär och säker behandling av genetiska uppgifter samt svara på allmänhetens frågor. För det andra betonas det i punkten att Genomcentret inte är i samma ställning som tjänsteleverantörer inom hälso- och sjukvården.
Utöver allmän medborgarrådgivning betonas Genomcentrets samhälleliga roll särskilt i 2 mom. 4 punkten, enligt vilken Genomcentret ska främja samhällsdebatten om genetisk information och genetiska analyser. Detta innebär till exempel att yttra sig i aktuella ämnen och att sprida vetenskapligt vedertagna fakta i samhället.
Utöver att främja samhällsdebatten bör Genomcentret främja forskning och utbildning på området. Genomcentret kommer att ha en stark koppling till den praktiska forskningen genom sin expertis, även om det inte ska höra till Genomcentrets egentliga uppgifter att bedriva egen forskningsverksamhet.
Att Genomcentret stöder tillräcklig kompetens och utbildning ska återspeglas i centrets arbete, särskilt genom uppgiften att främja utbildningen. Genomcentret ska verka för ordnandet av utbildning och allmänt främja en tillräcklig kompetens inom branschen. Med detta avses att Genomcentret inte nödvändigtvis själv är utbildningsanordnare eller annars har det huvudsakliga ansvaret för utbildningen. Genomcentret ska till exempel kunna samarbeta med universitet eller andra utbildningsinstanser och sitt expertnätverk, bland annat genom att producera utbildningsmaterial och expertanföranden. Ett sådant stöd från Genomcentrets ska vid behov kunna gälla såväl examensinriktad utbildning, specialiseringsutbildning som fortbildning.
Enligt 2 mom. 5 punkten ska Genomcentret vid sidan av det som nämns i övrigt verka för en ansvarsfull och jämlik behandling av genetisk information för att främja människors hälsa och välbefinnande. Syftet med detta är att göra det möjligt för Genomcentret att inom sitt ansvarsområde i omfattande utsträckning delta också i sådana uppgifter eller åtgärder som inte uttryckligen anges någon annanstans i 2 §, men som kan anses vara ändamålsenliga med tanke på Genomcentrets expertis.
Enligt 2 mom. 6 punkten ska Genomcentret delta i internationell verksamhet i enlighet med sina uppgifter. Med detta avses att det ska vara möjligt att utnyttja Genomcentrets expertis inte bara i de nationella uppgifter som räknas upp tidigare i paragrafen, utan också i internationella sammanhang. Genomcentret kan t.ex. vara nationell kontaktpunkt för internationella initiativ inom sitt ansvarsområde.
3 §. Ledning och beslutanderätt
Enligt 1 mom. ska social- och hälsovårdsministeriet utnämna en direktör för Genomcentret för fem år i sänder. Den övriga personalen vid Genomcentret utnämns av direktören eller någon annan som hör till personalen i enlighet med vad som bestäms i centrets arbetsordning.
På direktörens och andra tjänstemäns uppgifter tillämpas bestämmelserna i statstjänstemannalagen (750/1994). Uppgiften som direktör är en permanent uppgift vid Genomcentret, dvs. det är fråga om en permanent tjänst. Huvudregeln är att den ordinarie personalen sköter permanenta uppgifter inom statsförvaltningen, och de ska då utnämnas till en tjänst tills vidare. Utnämningar för viss tid till fasta tjänster kan och ska verkställas när det föreskrivs om en utnämning för viss tid i en uttrycklig separat bestämmelse i organisationslagstiftningen eller alternativt när sådana grunder om exempelvis arbetets karaktär som anges i statstjänstemannalagen existerar.
Avsikten är att direktören för Genomcentret ska utnämnas till tjänsten för en längre visstidsperiod på fem år. Grunden för detta är att Genomcentrets ledarskap, arbetets karaktär och centrets verksamhet kräver ett ingående substanskunnande, riskerna med rekryteringen, de incitament som krävs och förtroendefrågan. Utnämningen för viss tid ska vara tillräckligt lång för att en erfaren och meriterad person ska kunna utnämnas till uppgiften. Tiden kan med stöd av 9 a § 3 mom. i statstjänstemannalagen förlängas med högst ett år på initiativ av den utnämnande myndigheten, om det till detta finns en grundad anledning som hänför sig till ämbetsverkets verksamhet.
Det föreskrivs allmänt om besättande av en tjänst för viss tid i 9 § 2 mom. i statstjänstemannalagen. Enligt 9 a 1 mom. i statstjänstemannalagen gäller dessutom att – utöver vad som anges i bestämmelserna i 9 § om grunderna för utnämning för viss tid – utnämning till de tjänster som avses i 26 § 3 och 4 punkten sker för en tid av fem år, om det inte av särskilda skäl finns grund för en utnämning för kortare tid. Ämbetsverkschefer är enligt 28 § 2 mom. i statstjänstemannaförordningen (971/1994) de i 26 § 4 punkten i statstjänstemannalagen avsedda cheferna för ämbetsverk som är direkt underställda ministerierna och verkställande direktörerna för de statliga affärsverken med undantag av de tjänster som särskilt nämns i momentet. Direktören för Genomcentret är en sådan chef som avses i 28 § 2 mom. i statstjänstemannaförordningen.
Antalet mandatperioder för Genomcentrets direktör ska inte vara begränsade.
Genomcentrets personal ska utgöras av tjänstemän som handlar under tjänsteansvar. Direktören och de övriga tjänstemännen ska ha sådana kunskaper i de inhemska språken som krävs av statstjänstemän.
Enligt 2 mom. är direktörens uppgift att leda Genomcentrets verksamhet, fatta beslut i de ärenden som ska avgöras vid centret och fastställa centrets arbetsordning. Direktören är chef för Genomcentret, som inrättas i anslutning till Institutet för hälsa och välfärd, och närmaste chef för tjänstemännen vid centret. Direktören ska leda den självständiga myndighetsfunktionen, riskbedömningen och riskhanteringen samt övervaka Genomcentrets ekonomi. Som ett led i ekonomiövervakningen svarar direktören för beredningen av Genomcentrets årliga verksamhetsplan och därtill hörande budget, verksamhetsberättelse och bokslut. Direktören kan lägga fram förslag om utveckling av verksamheten och om de resurser som ska anvisas för den.
När direktören fattar beslut om arbetsordningen kan han eller hon med stöd av den delegera sin beslutanderätt. Genomcentrets organisation, interna arbetsfördelning, behandling och avgörande av ärenden samt övriga organisering av verksamheten kan preciseras i arbetsordningen. I arbetsordningen preciseras också delegeringen av befogenheterna i frågor som gäller den praktiska verksamheten och beslut i mindre viktiga ärenden.
Enligt 3 mom. ska Genomcentrets direktör och andra som tillhör Genomcentrets personal ha tillräckliga kunskaper i medicin och genetik. Detta innebär utan direkta hänvisningar till uttryckliga examina att det ska säkerställas att personalen vid Genomcentret ska ha högklassig utbildning och erfarenhet i medicin och genetik. Med tillräckliga kunskaper i medicin och genetik kan i praktiken avses till exempel att personen är specialist i klinisk genetik med lång erfarenhet eller har motsvarande yrkesutbildning inom hälso- och sjukvården.
På grund av Genomcentrets nätverksbaserade verksamhetsmodell kommer kravet på medicinskt kunnande inte nödvändigtvis att krävas uttryckligen av Genomcentrets direktör enligt vad som anges i momentet, utan ett tillräckligt kunnande kan tas in till exempel i form av en befattning som medicinsk direktör. Det genomsnittliga krav som ska ställas i fråga om överläkaruppgifter i sjukvårdsdistrikten har ansetts vara legitimering eller rätt att utöva läkaryrket, specialistläkarkompetens inom ett lämpligt specialområde samt docentgrad. I fråga om den medicinska direktörens kompetens ställs inga särskilda krav på lagnivå, men vid prövningen av kompetensen kan uppdragets svårighetsgrad jämföras med de allmänna kraven på området. Det bör dock noteras att Genomcentrets direktör oberoende av 3 mom. både ska ha tillräcklig erfarenhet av och kompetens inom Genomcentrets ansvarsområde och kännedom om ledningsuppgifter i allmänhet.
Enligt 4 mom. ska social- och hälsovårdsministeriet tillsätta en expertgrupp i genomisk medicin för Genomcentret med uppgift att ta fram och uppdatera principiella riktlinjer för behandling och användning av genetisk information i centrets verksamhet. Enligt förslaget ska expertgruppen ha experter på genetik, klinisk genetik, genteknik, offentlig hälso- och sjukvård, etik, dataanalys, informationssäkerhet, dataskydd, cybersäkerhet, sektorsforskning, juridik, statistik och statistikväsendet samt en representant för Genomcentret. Expertgruppen tillsätts för fem år i sänder, men enligt förslaget ska antalet mandatperioder för medlemmarna inte begränsas.
Den föreslagna expertgruppen är ett sakkunnigorgan som motsvarar den expertgrupp på hög nivå vid den i lagen om sekundär användning avsedda Tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata, som har till uppgift att utarbeta de principiella riktlinjerna för myndighetens verksamhet när det gäller anonymisering, dataskydd och informationssäkerhet. I social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 37/2018 har det i fråga om lagen om sekundär användning konstaterats att expertgruppen är ett av de viktigaste sätten för att säkerställa skyddet av personuppgifter när känsliga personuppgifter behandlas för något av de sekundära användningsändamål som lagen tillåter och när resultat som härleds från uppgifterna publiceras.
Möjligheterna att använda genetisk information utvecklas kontinuerligt i takt med att den tekniska beredskapen och vetenskapen utvecklas. Därför är det skäl att utarbeta och kontinuerligt fortsätta att utveckla de principiella riktlinjerna för Genomcentrets verksamhet i fråga om behandlingen och användningen av genetisk information inom ramen för ett omfattande multidisciplinärt samarbete. De principiella riktlinjer som utarbetats av expertgruppen är bindande för Genomcentret och fungerar som planeringsbeslut med tanke på ledningen av Genomcentrets verksamhet. Avsikten med expertgruppens verksamhet är att säkerställa att multidisciplinär kompetens förankras i Genomcentrets arbete och att skyddet för berättigade förväntningar på centrets opartiskhet garanteras.
Enligt 5 mom. ska Genomcentret vid sidan av expertgruppen för genomisk medicin utse en intressentpanel. Tanken är att det i intressentpanelen ska finnas representanter för andra centrala sakkunniga inom branschen än de som nämns i 4 mom.Det är meningen att intressentpanelen bland annat ska främja samarbetet med patientorganisationerna samt delaktiggöra lekmän och lyfta fram deras synpunkter och införliva med Genomcentrets verksamhet. Det föreslås inga särskilda bestämmelser om antalet representanter eller deras sakkunskap, utan intressentpanelen ska återspegla det rådande samhälleliga behovet i varje enskilt fall.
Den expertgrupp för genomisk medicin som avses i 4 mom. och den intressentpanel som avses i 5 mom. ska fungera parallellt, men var för sig. Expertgruppen i genomisk medicin ska när den utarbetar och uppdaterar de principiella riktlinjerna om behandling och användning av genetisk information i Genomcentrets verksamhet höra intressentpanelen. Såväl expertgruppen i genomisk medicin som intressentpanelen ska ingå i Genomcentret, och de ska inte ses som separata myndigheter.
4 §. Styrning
I det föreslagna uttrycks den allmänna principen att social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av Genomcentrets verksamhet. Ministeriets ansvar motsvarar därmed det ansvar som ministeriet även i övrigt har för den riksomfattande planeringen och styrningen av social- och hälsovården.
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska inom ramen för sin behörighet styra och övervaka efterlevnaden av denna lag utan någon uttrycklig bestämmelse om detta. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har behörighet att övervaka medicintekniska produkter. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska med stöd av annan lagstiftning utöva tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Dessutom övervakar de högsta laglighetsövervakarna inom ramen för sin behörighet Genomcentrets verksamhet.
5 §. Ikraftträdande
Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2023. Åtgärder som krävs för verkställigheten av lagen får vidtas innan lagen träder i kraft.
12
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
12.1
Hälsofrämjande, jämlikhet och skydd för privatlivet
På det sätt som anges i 19 § 3 mom. i grundlagen ska det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Enligt 22 § i grundlagen, som gäller respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna, ska det allmänna också se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.
Vid bedömningen av propositionens grundlagsenlighet bör uppmärksamhet fästas vid huruvida de föreslagna bestämmelserna bidrar till att genomföra det allmännas skyldighet att tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa, vilket förutsätts i den normhelhet som bildas av 19 § 1 och 3 mom., 6 § 1 och 2 mom. och 22 § i grundlagen. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är uttryckligen att främja befolkningens hälsa på ett jämlikt sätt. I 19 § i grundlagen hänvisas det dels till social- och hälsovårdens förebyggande verksamhet, dels till utvecklingen av samhällsförhållandena inom den offentliga maktens olika verksamhetssektorer i en riktning som allmänt främjar befolkningens hälsa.
I bestämmelsen om jämlikhet i grundlagen krävs det inte att alla människor i alla avseenden ska behandlas på samma sätt, om inte de omständigheter som inverkar på saken är likadana. Genomcentret strävar i sin verksamhet efter att stödja forskningen om genetisk information för olika befolkningsgrupper och i fråga om olika sjukdomstyper. Det väsentliga är att en sådan särskiljning inte får vara godtycklig eller bli oskälig. Ofta görs valen i hälso- och sjukvården efter en bedömning av nytta och kostnader, och då måste man på ett eller annat sätt kunna påvisa att den eventuella nyttan väger tyngre. Med beaktande av skyldigheten för det allmänna att främja befolkningens hälsa, ska lagförslaget betraktas som en åtgärd som ökar jämlikheten.
Den allmänna jämlikhetsklausulen kompletteras av förbudet mot diskriminering i 6 § 2 mom. i grundlagen, som innefattar ett förbud mot särbehandling på grund av hälsotillstånd eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person, t.ex. familjeförhållanden. Individer får alltså inte diskrimineras på grund av att de har en genetisk sjukdom eller i framtiden kan komma att insjukna i en sådan. Inom hälso- och sjukvården kan kännetecknen på genetisk diskriminering uppfyllas om en individ sköts enbart utifrån genetisk information och inte utifrån andra relevanta hälsouppgifter. Detta försöker man förhindra med hjälp av de expertuppgifter Genomcentret anförtrotts så att centret utfärdar rekommendationer för användningen av sådan genetisk information som vetenskapligt har visat sig vara till nytta för individen.
Diskrimineringsbestämmelsen innebär inte att allt särskiljande av människor förbjuds, utan det väsentliga är att det kan motiveras på ett sätt som är godtagbart utifrån systemet med grundläggande fri- och rättigheter. Att erbjuda likadana tjänster särskilt för olika befolkningsgrupper är t.ex. tillåtet, om det utifrån ett godtagbart skäl kan anses berättigat. I grundlagen förbjuds också sådana åtgärder vilkas verkningar de facto leder till ett diskriminerande slutresultat. Att gynna eller försätta någon individ eller grupp i en privilegierad ställning är likaså förbjudet, om det i sak innebär diskriminering av andra. De föreslagna bestämmelserna anses främja en jämlik och icke-diskriminerande behandling i fråga om omständigheter i anslutning till genetisk information.
Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd av personuppgifter utfärdas genom lag. På grund av den genetiska informationens särskilda karaktär är lagförslaget principiellt betydelsefullt också med tanke på de rättsliga intressen som skyddas i 10 § i grundlagen, även om lagen inte innehåller några bestämmelser om behandling av genetiska uppgifter i egenskap av personuppgifter. Genomcentret stöder genom den egna verksamheten skyddet för privatlivet och för personuppgifter, eftersom Genomcentret med hjälp av sina rekommendationer kan bidra till en ändamålsenlig behandling av genetisk information i den praktiska verksamheten. Genomcentret behandlar dock inte självt direkt identifierbar genetisk information eller styr genomförandet av dataskyddet. Följaktligen kommer konsekvenserna för dataskyddet att vara ytterst indirekta.
12.2
Förvaltning och rättssäkerhet
Enligt 119 § 2 mom. i grundlagen ska de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Med de allmänna grunderna avses i bestämmelsen i första hand namn på enheten, sektor, huvudsakliga uppgifter och befogenheter (GrUU 17/2009 rd). Begreppet offentlig makt i 119 § 2 mom. i grundlagen får sitt innehåll från 2 § 3 mom. i grundlagen, enligt vilket utövning av offentlig makt ska bygga på lag och lag noggrant ska iakttas i all offentlig verksamhet. Genomcentret kommer att utöva offentlig makt när det sköter uppgifter i egenskap av expertmyndighet, bland annat när centret utfärdar rekommendationer. Det föreslås därför att de grundläggande bestämmelserna om Genomcentrets verksamhetsfält och uppgifter och om dess ledning och beslutanderätt ska utfärdas på lagnivå.
Grundlagsutskottet har ansett det vara ändamålsenligt att det på lagnivå föreskrivs åtminstone om generaldirektörs behörighet. Detta gäller särskilt i de fall då tjänsten som generaldirektör är förenad med betydande befogenheter eller då enhetens uppgifter och befogenheter på grund av sin karaktär annars kräver det (GrUU 17/2009 rd, GrUU 5/2008 rd, GrUU 20/2007 rd). Genomcentrets direktör leder centrets verksamhet och avgör de ärenden som ska avgöras vid centret och som inte enligt lagstiftning eller arbetsordningen ska avgöras av någon annan anställd vid centret. Dessutom ska direktören fastställa Genomcentrets arbetsordning.
Enligt 21 § i grundlagen har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning tryggas genom lag.
Enligt förslaget ska social- och hälsovårdsministeriet ansvara för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av Genomcentrets verksamhet. Dessutom ska Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården inom sina ansvarsområden och inom ramen för den egna behörigheten styra och övervaka efterlevnaden av den föreslagna lagen. Likaså ska de högsta laglighetsövervakarna inom ramen för sin behörighet övervaka Genomcentrets verksamhet.
Genomcentret ska enligt förslaget i sin verksamhet inte ingripa direkt i enskilda personers rättigheter eller skyldigheter. Genomcentrets rekommendationer ska vara riktade till branschaktörer och andra intressentgrupper på ett allmänt plan. Också Genomcentrets svar till enskilda är rekommendationer, och de ska inte kunna betraktas som överklagbara förvaltningsbeslut.
Alla Genomcentrets uppgifter är trots detta sådana offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 124 § i grundlagen och som utförs under tjänsteansvar och på vilka de allmänna förvaltningslagarna tillämpas. De omfattas också av justitieombudsmannens samt justitiekanslerns laglighetstillsyn.
För ordnandet av sin verksamhet ska Genomcentret också kunna förlita sig på experter som inte hör till dess ordinarie tjänsteinnehavare. Uppgifterna för denna s.k. köpta servicepersonal är uttryckligen sakkunniguppgifter som inte innebär egentlig utövning av offentlig makt och som inte ska betraktas som sådana offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 124 § i grundlagen. Den köpta servicepersonalen kan t.ex. vara substansexperter som ska konsulteras, såsom forskare som gör utredningar åt Genomcentret. Med köpt servicepersonal avses dock inte medlemmar i den expertgrupp i genomisk medicin som avses i 3 § 4 mom. i lagförslaget.
Propositionen syftar inte till att införa bestämmelser som kompletterar EU-lagstiftningen. Den föreslagna regleringen utgör enligt regeringens uppfattning inte något hinder för att propositionen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.