7
Specialmotivering
1 §. Bolagets syfte. Enligt 1 § i lagförslaget bedriver Klimatfonden Ab kapitalplaceringsverksamhet och annan finansieringsverksamhet och dess syfte är att främja bekämpningen av klimatförändringen, påskyndandet av koldioxidsnålhet inom industrin och digitaliseringen i Finland.
Bolaget ska ha möjlighet att mångsidigt utnyttja olika finansiella instrument i sin verksamhet. Det väsentliga är att investeringsverksamheten och den övriga finansieringsverksamheten är kopplade till bolagets syfte. Klimatfonden Ab är ett bolag med statliga specialuppgifter som bildats för att fullgöra sitt syfte. Bolagets verksamhet fokuserar på bekämpning av klimatförändringen, påskyndande av koldioxidsnålhet inom industrin och främjande av digitaliseringen. Klimatfondens uppgift är att minska koldioxidavtrycket och stärka koldioxidhandavtrycket samt att främja innovativa klimat- och digitaliseringslösningar i syfte att minska växthusgasutsläppen, stärka kolsänkorna, effektivisera användningen av naturresurser och främja den biologiska mångfalden. Till bolagets uppgifter hör också att dra nytta av EU-finansiering. Med begreppet koldioxidfotavtryck avses utsläpp som uppkommer genom en produkt eller tjänst. Med koldioxidhandavtryck avses å sin sida de positiva klimateffekter som en produkt eller tjänst åstadkommer till följd av minskad klimatbelastning. Att noggrannare fastställa tyngdpunkterna för bolagets verksamhet är inte ändamålsenligt med beaktande av den osäkerhet som hänför sig till den tekniska utvecklingen och klimatförändringen och som framhäver betydelsen av teknikneutralitet. Digitaliseringsprojekt som finansieras av Klimatfonden hänför sig i regel till bekämpning av klimatförändringen och påskyndande av koldioxidsnålheten inom industrin. Klimatfonden kan också finansiera andra digitaliseringsprojekt under förutsättning att de till sina miljökonsekvenser är minst neutrala och att man med hjälp av dem kan uppnå någon annan betydande samhällelig fördel.
Enligt bolagets handlingsdirektiv ska cirka 65 procent av de objekt som finansieras anknyta till klimatförändringen och cirka 35 procent till digitaliseringen, så att huvudvikten i investeringsverksamheten ligger på bekämpning av klimatförändringen och påskyndande av koldioxidsnålhet inom industrin. Den procentuella fördelningen (65/35) är riktgivande och granskas på lång sikt. Fördelningen kan antingen grunda sig på värdet i euro eller på antalet objekt, bland annat beroende på det framtida projektflödet och tillgången till finansiering. Arbets- och näringsministeriet kan föreslå en ändring av den procentuella fördelningen för det finanspolitiska ministerutskottet.
Det primära målet för Klimatfondens finansiering är investeringar i industriell skala, där det till exempel handlar om projekt för att demonstrera ny teknik. Storleken på sådana investeringar är vanligen 5–50 miljoner euro. De viktigaste bedömningskriterierna är till exempel om en betydande investering tidigareläggs, om en investering har potential att minska utsläppen och hur innovativ lösningen är, om en investering genomförs i större omfattning än vad fallet skulle vara vid en marknadsbaserad plan eller om ett projekt är inriktat på Finland. En central prioritering kommer dessutom att vara att objekten bevisligen i avsevärd grad kan bidra till att minska utsläppen eller användningen av icke-förnybara naturresurser jämfört med dagens lösningar.
De objekt som finansieras kan vara privata eller offentliga projekt. Klimatfonden kan även delta i offentliga plattformar som effektiviserar utnyttjandet av data samt i samprojekt mellan den privata och den offentliga sektorn. Klimatfonden kan i undantagsfall göra stora investeringar på över 50 miljoner euro, men de hör inte till bolagets primära verksamhet.
2 §.Uppgifter. Enligt 1 mom. ska bolaget för att uppnå syftet med sin verksamhet bevilja finansiering i form av eget och främmande kapital samt mellanfinansiering, stifta och investera i fonder samt köpa, sälja, äga och besitta aktier, bolagsandelar och motsvarande andelar samt värdepapper och fast egendom.
För sin operativa verksamhet ges bolaget mångsidiga möjligheter att använda olika investerings- och finansieringsinstrument för att uppnå det syfte som anges i 1 §. Bolagets verksamhet föreslås inte bli begränsad till denna del, utan den operativa verksamheten möjliggörs flexibelt i olika situationer, dock alltid så att den är förenlig med bolagets syfte.
Enligt 2 mom. kan bolaget göra investeringar enligt 1 mom. i utländska fonder och företag, om dessa investeringar främjar den ekonomiska utvecklingen i Finland. Klimatfonden Ab ska kunna investera i utländska fonder och målföretag under förutsättning att investeringarna är förknippade med ett finländskt intresse och att de också i övrigt är förenliga med bolagets syfte enligt 1 §. Som exempel kan nämnas investeringar i Finland som en i Finland registrerad filial till ett företag som är verksamt inom EES-området gör i enlighet med Klimatfondens syfte eller en utländsk fond vars finansieringsobjekt är åtgärder som syftar till att bekämpa klimatförändringen i Finland och dess närområde, såsom skydd av Östersjön eller samnordiska klimatprojekt.
Enligt 3 mom. ska bestämmelserna i 1 och 2 mom. dock inte tillämpas på investeringar som hänför sig till bolagets finansförvaltning eller likviditetssäkring. Investeringar i bolagets operativa verksamhet ska göras inom ramen för bolagets syfte enligt 1 §. Det begränsar dock inte bolagets möjligheter att göra investeringar som anknyter till sedvanlig finansförvaltning och likviditetssäkring. Bolaget kan för att säkerställa likviditeten och av finansiella skäl exempelvis deponera medel på bankkonton, göra tidsbundna depositioner och placera i räntefonder med låg risk och som snabbt kan omsättas i likvida medel och i aktier i offentligt noterade bolag som ger god utdelning. Också vid investeringar som hänför sig till finansförvaltning och likviditetssäkring bör principerna för ansvarsfulla investeringar beaktas. I mån av möjlighet bör bolaget prioritera fonder som har en särskilt fastställd klimatpolicy eller policy för koldioxidsnålhet eller som annars strävar efter att minimera de negativa klimatkonsekvenserna av sin investeringsverksamhet.
Avsikten med paragrafen är inte att ingripa i de nuvarande eller kommande innehavs- och förvaltningsarrangemangen mellan statsrådets kansli och bolaget i fråga om aktier som bolaget äger. För närvarande innehar bolaget 8,3 procent av aktierna i Neste Abp och av det röstetal som samtliga aktier medför. Dessa aktier hör inte till de aktier som bolaget självständigt kan disponera över. Beslut om eventuella ändringar i bolagets ägarandel och andra åtgärder med motsvarande verkningar i Neste Abp eller i andra bolagsinnehav på vilka tillämpas lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007) fattas enligt vad som föreskrivs i den lagen. Statsrådets kansli har föredragningsansvaret i statsrådet i fråga om aktier i Neste Abp.
3 §. Ägarstyrning och bolagets investeringsråd. Enligt 1 mom. hör bolaget till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och arbets- och näringsministeriet svarar för ägarstyrningen av bolaget.
Ministeriet svarar för ägarstyrningen av bolaget på det sätt som föreskrivs i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007). Enligt 1 § i den lagen tillämpas lagen på beslutsfattande som gäller statens bolagsinnehav och på statens ägarstyrning i bolag med statlig majoritet och i statens intressebolag. Arbets- och näringsministeriet svarar med stöd av 5 § i denna lag för ägarstyrningen av bolaget.
Enligt paragrafens 2 mom. ska bolagets hela aktiestock vara i statens direkta ägo och besittning.
Med anledning av att bolaget har som offentlig förvaltningsuppgift att bevilja statsstöd är det ändamålsenligt att hela bolagets aktiestock är i statens direkta ägo och besittning. På beslutsfattandet om bolagsinnehav och ändringar i innehavet tillämpas lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning.
Enligt 3 mom. utnämner arbets- och näringsministeriet för bolaget ett investeringsråd somt har till uppgift att årligen ge arbets- och näringsministeriet en bedömning av hur bolaget bör utveckla sin verksamhet för att dess mål ska uppnås.
Investeringsrådet ska säkerställa ett tvärsektoriellt perspektiv i bolagets verksamhet. Investeringsrådet är inte ett sådant formellt organ som avses i aktiebolagslagen (624/2006), såsom styrelsen, förvaltningsrådet, bolagsstämman och verkställande direktören, utan ett särskilt organ som rapporterar till arbets- och näringsministeriet om bolagets verksamhet och förändringar i dess omvärld. Investeringsrådets uppgift är att skapa en bild av statsrådets gemensamma strategiska mål för bolagets verksamhet. Detta bidrar till att säkerställa att bolagets verksamhet är förenlig med målen för de centrala förvaltningsområdena och att utvecklingen i omvärlden beaktas. Avsikten är att stärka bolagets förutsättningar att genomföra horisontella mål i syfte att bekämpa klimatförändringen, främja digitaliseringen och påskynda koldioxidsnålheten inom industrin.
Investeringsrådet behandlar inte enskilda investeringsbeslut eller beslut om att frigöra sig från investeringar och rådet har inte heller annars några uppgifter som hör till bolagets organ. Under sina möten behandlar investeringsrådet i första hand aktuella teman som hänför sig till bolagets investeringsverksamhet och allmänna verksamhetsmiljö. Bolagets verksamhet och dess resultat presenteras vid investeringsrådets möten. Investeringsrådet utnämns av arbets- och näringsministeriet. Utöver arbets- och näringsministeriet är åtminstone statsrådets kansli, finansministeriet, miljöministeriet, kommunikationsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet representerade i investeringsrådet. Till investeringsrådet kan också kallas andra representanter från exempelvis den offentliga förvaltningen och forskningscentralerna. Ordförandeskapet i investeringsrådet roterar. Det betalas inte något arvode till medlemmarna i investeringsrådet. Investeringsrådet sammanträder 24 gånger per år på kallelse av ordföranden. Investeringsrådet godkänner en arbetsordning för sig.
Investeringsrådet ska årligen för arbets- och näringsministeriet lägga fram en skriftlig bedömning av hur Klimatfonden bör utveckla sin verksamhet för att målen ska kunna uppnås. Arbets- och näringsministeriet beaktar bedömningen som ett led i ägarstyrningsprocessen.
4 §. Styrningen av bolagets verksamhet. Enligt paragrafen kan arbets- och näringsministeriet ge bolaget uppdrag lämpar sig för bolagets syfte.
Genom den föreslagna bestämmelsen framhävs transparent arbets- och näringsministeriets rätt enligt aktiebolagslagen (624/2006) att i egenskap av ensam ägare styra bolagets verksamhet. Normalt innebär detta att ägaren har möjlighet att fästa bolagets uppmärksamhet vid ett projekt eller en verksamhet som den anser viktig genom att ge bolaget i uppdrag att exempelvis utreda om förutsättningarna för bolagets deltagande uppfylls. Det slutliga beslutet om investeringen fattas då av bolagets styrelse med de befogenheter och ansvar som anges i aktiebolagslagen. Uppdragen kan också hänföra sig till en situation där arbets- och näringsministeriet har identifierat behovet av en statlig stödordning som är förenlig med bolagets syfte och ber bolaget att utifrån dess sakkunskap om omvärlden och marknaden utreda om stödordningen är genomförbar och i så fall under vilka förutsättningar. Det slutliga beslutet om införandet av en statlig stödordning fattas då av bolagets styrelse med de ansvar som anges i aktiebolagslagen och som tillämpas på förvaltningsbeslut. Uppdragen kan också omfatta informationsinsamlings- och utredningsuppdrag som anförtros bolaget, till exempel i anknytning till marknadsdata inom bolagets verksamhetsområde. Aktieägarna kan också fatta beslut enligt 5 kap. 1 § 2 mom. och 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen i ärenden som hör till styrelsens eller verkställande direktörens allmänna behörighet. Dessa beslut betraktas inte som sådana i paragrafen avsedda uppdrag som kan ges bolaget.
De uppdrag som ges bolaget ska vara förenliga med bolagets syfte enligt 1 §. De investeringar som uppdragen eventuellt kan leda till förutsätts uppfylla samma villkor som bolagets andra investeringar. Uppdragen ska ges bolaget skriftligen, varvid uppdragets innehåll och tidsfristen för svar ska framgå. Bolaget ska lämna sitt svar eller sin bedömning av hur genomförbart uppdraget är till arbets- och näringsministeriet inom den tidsfrist som anges i uppdraget. Aktieägarens beslut enligt 5 kap. 1 § 2 mom. och 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen i ärenden som hör till bolagsstyrelsens eller verkställande direktörens allmänna behörighet gäller exceptionella specialsituationer. Huvudregeln är att bolaget ska fästa uppmärksamhet vid ett projekt eller en verksamhet som anses viktig samt andra utredningsuppgifter i anslutning till insamling och produktion av information.
5 §.Bolagets skyldighet att lämna uppgifter. Bolaget ska enligt 1 mom. på arbets- och näringsministeriets begäran lämna ministeriet de uppgifter som behövs för styrningen av och tillsynen över bolagets verksamhet.
Lämnandet av uppgifter ska basera sig på en skriftlig begäran från arbets- och näringsministeriet. Klimatfonden är skyldig att på begäran lämna arbets- och näringsministeriet de uppgifter som behövs för styrningen av och tillsynen över Klimatfondens verksamhet.
Enligt paragrafens 2 mom. ska bolaget trots sekretessbestämmelserna på begäran av arbets- och näringsministeriet lämna ministeriet de uppgifter som är nödvändiga för att fatta beslut om avbrytande av utbetalning av statligt stöd, återkrav av statligt stöd och granskning som gäller stödmottagare.
På myndighetshandlingar som hänför sig till skötseln av bolagets offentliga förvaltningsuppgifter tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Bolaget ska trots sekretessbestämmelserna lämna arbets- och näringsministeriet de uppgifter som är nödvändiga för övervakningen, avbrytande av utbetalning eller återkrav av statligt stöd. Bestämmelsen behövs för att uppfylla villkoret i 29 § 1 mom. 1 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Det kan till exempel gälla Klimatfondens uppgifter om ekonomin och verksamheten i ett företag som får finansiering som inbegriper statligt stöd, om de är nödvändiga som stöd för arbets- och näringsministeriets beslut om övervakning av statliga stöd, avbrytande av utbetalning eller återkrav.
6 §.Ekonomiska verksamhetsprinciper. Enligt 1 mom. ska bolaget i sin verksamhet inte eftersträva så stor avkastning som möjligt, utan i egenskap av bolag med specialuppgifter främja syftet med sin verksamhet. Bolagets investeringar och finansieringsobjektens verksamhet ska vara företagsekonomiskt lönsamma på lång sikt. Utgifterna för bolagets verksamhet ska i princip täckas med inkomsterna från bolagets verksamhet.
Kännetecknande för ett bolag med specialuppgifter är att bolaget inte strävar efter att maximera avkastningen av den egna verksamheten, utan har som mål att genomföra sina samhällsuppgifter så effektivt som möjligt och att maximera det samhälleliga resultatet. För enskilda investerings- och finansieringsbeslut förutsätts dock att både bolagets investering och den verksamhet som finansieringsobjektet bedriver är företagsekonomiskt lönsam på lång sikt. Bolaget gör investeringar och beviljar finansiering inom ramen för det syfte som anges i 1 §. Investerings- och finansieringsverksamheten inbegriper risktagning, och trots den ekonomiska förhandsbedömningen är alla investeringar inte lönsamma för bolaget i slutändan. I fråga om omsorgsplikten och ansvaret för bolagets förvaltning iakttas således aktiebolagslagen (624/2006). Utgångspunkten är att bolaget endast gör investeringar som utifrån ekonomiska förhandsbedömningar är lönsamma för bolaget och inte investerar i företag vars verksamhet inte bedöms vara företagsekonomiskt lönsam ens på lång sikt. Att finansieringsobjektet är företagsekonomiskt lönsamt innebär att finansieringstagaren har ekonomiska förutsättningar att upprätthålla sin verksamhet och göra de investeringar som verksamhetens kontinuitet förutsätter. Bolaget strävar inte efter att maximera avkastningen, utan är ett bolag med specialuppgifter som arbetar för att bekämpa klimatförändringen, påskynda koldioxidsnålheten och främja digitaliseringen. Bolaget ska på ett mätbart och målinriktat sätt följa och utveckla effektiviteten i den egna verksamheten, med beaktande av särdragen i det uppdrag som fastställts för bolaget. Utgångspunkten är att bolaget ska bedriva sin verksamhet med avkastningen av sitt kapital, inklusive de medel som återförs från bolagets investeringar och finansiering. Denna avkastning ska i regel täcka Klimatfondens finansieringsverksamhet och administrativa kostnader. På lång sikt bör alltså bolagets investeringar och finansieringsobjekt sammantaget sett vara självbärande. Bolagets kapitalbehov bedöms i samband med statens budgetprocess. I den sjunde tilläggsbudgeten för 2020 reserverades ett anslag på 300 miljoner euro för bolaget. Det är fråga om en finansinvestering som förutsätter avkastning till staten. Reservationsanslaget kan alltså inte användas för bolagets statliga stöd, utan det ska riktas till marknadsmässig verksamhet. För att påvisa att reservationsanslaget använts korrekt räcker det att bolaget efter utbetalningen av anslaget vid varje tidpunkt försäkrar sig om att sammanlagt minst 300 miljoner euro av bolagets medel har riktats till marknadsmässig investeringsverksamhet och finansförvaltning. Transaktioner som inbegriper statligt stöd ska i princip finansieras med medel som inte investerats i bolaget som finansinvesteringar, såsom bolagets befintliga medel eller utdelning på aktier som bolaget äger.
Enligt 2 mom. kan bolaget bevilja finansiering endast om finansiering från bolaget är en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras eller för att det ska kunna genomföras vid en tidigare tidpunkt eller i större skala än utan bolagets finansiering. Bolagets investeringar får inte medföra betydande skada för miljön eller den biologiska mångfalden. Bolaget ska när det beviljar finansiering prioritera objekt vars förverkligande verifierbart skulle ha störst inverkan på främjandet av bolagets syfte.
Det bör kunna verifieras att bolagets deltagande i projektet ger ett mervärde. När bolaget väljer finansieringsobjekt ska det särskilt bedöma om dess deltagande i ett projekt möjliggör en investering som annars inte skulle komma i fråga eller om investeringen blir större eller tidigareläggs tack vare bolagets deltagande. Om bolaget under processens gång får veta att dess finansieringsandel inte medför något tidsmässigt, kvantitativt eller kvalitativt mervärde för projektet jämfört med annan privat eller offentlig finansiering som erbjuds, ska bolaget dra sig ur projektet. Klimatfonden ska koncentrera sin finansiering till områden där andra aktörers åtgärder (t.ex. Finlands Industriinvestering Ab, Finnvera Abp eller Business Finland) inte når fram eller där de olika aktörernas åtgärder kompletterar och stöder varandra.
Bolagets mål är att genom sin finansiering åstadkomma positiva samhälleliga och miljömässiga konsekvenser. Bolagets finansieringsbeslut får inte ha betydande skadliga miljökonsekvenser. När Klimatfonden Ab fattar ett investeringsbeslut ska det bedöma vilka effekter investeringen har på klimatförändringen. Vidare ska bolaget beakta på vilket sätt investeringen påverkar utvecklingen i fråga om den biologiska mångfalden och säkerställa att investeringen inte medför betydande skada för mångfalden. Uteslutning av betydande skada kan påvisas exempelvis genom iakttagande av principen ”orsaka inte betydande skada” enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088. Begreppet biologisk mångfald överensstämmer med definitionen i den förordningen och i Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald. När de grundläggande ekonomiska och andra villkoren uppfylls bör bolaget fatta sina finansieringsbeslut utifrån projektens samhälleliga och miljömässiga konsekvenser, såsom investeringens potential att minska utsläppen. Att inkludera en noggrann konsekvensbedömning i prövningen av finansieringsbesluten, finansieringsavtalen och uppföljningen av finansieringsobjekten utgör ett särdrag för bolagets finansiering. I det avseendet skiljer sig bolaget från den övriga finansmarknaden, vilket kan ge de företag som är föremål för bolagets finansiering särskilt mervärde. Bolaget ska när det fattar finansieringsbeslut prioritera objekt vars förverkligande verifierbart skulle ha störst inverkan på främjandet av bolagets syfte. Bolaget är ett bolag med statliga specialuppgifter, vars syfte inte är att maximera avkastningen utan att främja fullgörandet av en specialuppgift i enlighet med bolagets syfte. När bolaget fattar beslut om finansiering av objekt som uppfyller de ekonomiska och andra villkor som ställs i lagstiftningen och av myndigheterna och bolaget, ska det prioritera de finansieringsobjekt som på bästa sätt främjar bolagets syfte. Bolaget rangordnar således inte finansieringsobjekten enbart utifrån deras avkastningspotential, utan i första hand utifrån hur positiv inverkan projektet skulle ha på ett eller flera av bolagets syften. Bolaget ska kunna verifiera de positiva effekterna. Som en grund för bedömningen av huruvida effekterna är positiva kan man använda potentialen för utsläppsminskningar i de projekt som jämförs. Till denna del lämnas bedömningsgrunderna öppna. De anges i närmare handlingsdirektiven eller finansieringskriterierna. Bedömningsgrunderna ska vara objektiva kriterier som lämpar sig för mätning av hur syftet med bolagets verksamhet uppnås, och de ska grunda sig på evidensbaserad kunskap. Bolaget ska se till att det läggs fram både tillräckliga och jämlika och icke-diskriminerande grunder för valet av finansieringsobjekt. Motiveringsskyldigheten accentueras i fråga om finansieringsbeslut som omfattar statligt stöd och det ansvar som anknyter till skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift ska tillämpas på beslutsfattandet. Det blir numera allt vanligare också hos privata investerare att vid prövningen av investeringsbeslut beakta investeringsobjektens klimatkonsekvenser och andra samhälleliga konsekvenser.
Enligt paragrafens 3 mom. ska bolagets investeringar och den finansiering som bolaget beviljar vara marknadsmässiga, såvida det inte är fråga om beviljande av statligt stöd enligt 7 §.
Marknadsmässigheten bör påvisas på förhand (ex ante) och dokumenterat innan varje transaktion genomförs. I praktiken betyder det att bolaget i sin investerings- och finansieringsverksamhet ska iaktta principen om en marknadsekonomisk aktör enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd. Enligt denna princip medför finansiella transaktioner som genomförs av offentliga organ (inbegripet offentliga företag) ingen fördel och utgör därför inte statligt stöd i det fall att de uppfyller normala marknadsvillkor. Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01) (EUT C 262, den 19 juli 2016, s. 352) innehåller information om tillämpningen av kriteriet om en marknadsekonomisk aktör. Ett allmänt sätt att bedöma kriteriet om en marknadsekonomisk aktör är att granska huruvida transaktionen genomförs på samma villkor (pari passu) som gäller för privata aktörer. Marknadsmässigheten kan dock också påvisas utifrån exempelvis en jämförande analys och andra bedömningsmetoder. De olika varianterna i marknadsekonomitestet har samma syfte, det vill säga att visa att en privat aktör av jämförbar storlek som verkar under normala marknadsekonomiska förhållanden skulle ha utfört transaktionen under samma omständigheter. Om en medlemsstat hävdar att den agerade som en marknadsekonomisk aktör, men det råder tvivel om detta, ska medlemsstaten lägga fram bevis som visar att beslutet att genomföra transaktionen fattades på grundval av uppskattningar som skulle ha gjorts av en rationell marknadsaktör (med samma egenskaper som det berörda offentliga företaget) under liknande omständigheter för att fastställa transaktionens lönsamhet eller ekonomiska fördelar. Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (kodifiering) (EUT L 248, den 24 september 2015, s. 9) gäller förfaranden för statligt stöd. I artikel 17.1 i förordningen föreskrivs det om en preskriptionstid på tio år för kommissionens rätt att besluta om återkrav av stöd. Enligt artikel 17.2 i samma förordning börjar preskriptionstiden den dag då det olagliga stödet beviljas mottagaren antingen som individuellt stöd eller på grundval av en stödordning. I fråga om en stödordning börjar preskriptionstiden inte den dag då den rättsliga grunden för stödordningen godkändes, utan vid den tidpunkt då det individuella stödet beviljades inom ramen för denna stödordning. Av detta följer att Klimatfonden under minst tio år räknat från tidpunkten för transaktionen i fråga bör bevara förhandsberäkningar och uppgifter för varje transaktion som den genomför och som visar att marknadsekonomitestet är uppfyllt.
Enligt förslaget kan kravet på att investeringar och finansiering ska vara marknadsmässiga slopas när det är fråga om beviljande av enskilt statligt stöd som beviljas med stöd av 7 § eller individuellt stöd som beviljas med stöd av en stödordning. Även då förutsätts det dock i enlighet med 6 § 1 mom. att finansieringsobjektet är företagsekonomiskt lönsamt på lång sikt. Likaså ska en investering som bolaget gör vara företagsekonomiskt lönsam på lång sikt, men den behöver inte vara marknadsmässig. Bolaget kan således inte i fråga om enskilda investerings- och finansieringsbeslut helt avstå från avkastning, men det kan förutsätta en avkastning som är mindre än privata investerare räknar med. Av detta följer också att bolaget inte kan bevilja finansiering helt utan motprestation, det vill säga i form av understöd.
7 §.Beviljande av statligt stöd. Enligt paragrafen kan bolaget genom sitt beslut bevilja sådan finansiering som avses i den föreslagna lagen så att finansieringen inbegriper statligt stöd. Bolaget får inom ramen för bestämmelserna och föreskrifterna om statligt stöd besluta att i sin investeringsverksamhet och övriga finansieringsverksamhet ta en större risk eller nöja sig med en mindre avkastning än vad privata investerare är eller skulle vara beredda att godkänna i en motsvarande situation. Bolaget kan bevilja statligt stöd både som enskilt stöd och genom en statlig stödordning.
Möjligheten att bevilja statligt stöd måste föreskrivas genom lag, eftersom bolaget inte är en myndighet och det är fråga om att bolaget sköter en offentlig förvaltningsuppgift. Bolaget ska när det beslutar om beviljande av statligt stöd försäkra sig om att kraven på god förvaltning, såsom objektivitet och skydd för berättigade förväntningar, uppfylls. Beslut om beviljande av statligt stöd fattas som förvaltningsbeslut enligt förvaltningslagen (434/2003). Paragrafen tillåter bolaget att i fråga om en enskild investering godkänna sämre finansieringsvillkor än vad privata investerare som medfinansierar projektet godkänner eller en privat aktör av samma storlek som agerar under normala marknadsekonomiska förhållanden är beredd att godkänna i samma situation. Finansieringen genomförs då på villkor som avviker från normala marknadsförhållanden, varvid förutsättningarna för kriteriet om en marknadsekonomisk aktör inte uppfylls och det således är fråga om statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Paragrafen tillåter finansiering som kan betraktas som statligt stöd både när en eller flera privata investerare deltar i finansieringen och när bolaget ensamt investerar i målbolaget. De villkor som avviker från normala marknadsförhållanden gäller i första hand storleken på den eventuella avkastningen av investeringarna. Då nöjer sig bolaget till exempel med att en privat investerare får en större andel av avkastningen. Bolaget ska också kunna ta större risker än privata investerare. Då kan bolaget till exempel i fråga om en investering som görs tillsammans med privata investerare i finansieringsvillkoren godkänna en sämre förmånsrätt för sin fordran, om målbolaget blir föremål för ett insolvensförfarande. I fråga om en investering som bolaget gör ensamt innebär avvikelse från marknadsvillkoren till exempel att räntan på ett kapitallån som bolaget beviljar är förmånligare än räntan på kapitallån som kan betraktas som marknadsmässiga. Det statliga stödet utgörs då av skillnaden mellan räntan på det kapitallån som bolaget beviljar och räntan på ett kapitallån som beviljas på marknadsvillkor.
Enligt den föreslagna bestämmelsen kan bolaget godkänna asymmetriska finansieringsvillkor i förhållande till privata finansiärer som deltar i finansieringen av projektet. Bolaget kan också annars avvika från den marknadsekonomiska investerarprincipen, men bestämmelsen förpliktar inte till detta förfarande utan möjliggör det. Bolaget ska således ha prövningsrätt i fråga om villkoren för enskilda transaktioner. Utgångspunkten är bestämmelsen i 6 § 3 mom. om att bolagets investeringar och finansiering ska vara marknadsmässiga, och avsikten är att bolagets verksamhet i regel ska vara marknadsmässig. Genom den föreslagna 7 § ges bolaget möjlighet att avvika från kravet på marknadsmässighet, om – enligt en objektiv bedömning – bolagets syfte enligt 1 § därigenom kan fullföljas effektivare i ett enskilt fall eller, när det är fråga om en statlig stödordning, bedömt på nivån för de stödberättigade företagen. Bolaget ska också försäkra sig om att beloppet av det statliga stödet inte överskrider vad som är nödvändigt för att uppnå det uppställda målet. Bland de alternativa instrumenten för statligt stöd bör man välja det som leder till det bästa resultatet i förhållande till det uppställda målet och som ger minsta möjliga negativa effekter för konkurrensen. Genom tillämpningen av nödvändighetsprincipen och proportionalitetsprincipen strävar man efter att å ena sidan använda samhällets medel så effektivt som möjligt och å andra sidan minimera de snedvridande effekterna av statligt stöd på konkurrensen. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att konkurrensläget på marknaden är fortsatt jämlikt och att asymmetriska finansieringsvillkor eller andra statliga stöd inte snedvrider marknaden. Det kan vara ändamålsenligt att utnyttja statligt stöd bland annat när finansiering för ett projekt som är förenligt med bolagets mål inte kan ordnas på marknadsvillkor därför att projektets tidsspann är längre än vanligt eller investeringsbehovet är exceptionellt stort eller för att finansiering från Europeiska unionen ska kunna kanaliseras till förmån för Finland.
Avvikelse från marknadsvillkoren innebär att Europeiska unionens regler om statligt stöd blir tillämpliga, eftersom privata investerare till följd av bolagets deltagande får en bättre avkastning på sina investeringar eller bättre finansieringsvillkor än vad de skulle få under normala marknadsförhållanden. Målbolaget får dessutom finansiering i ett läge där det under normala marknadsförhållanden inte skulle få det eller få det på andra villkor. Eftersom förmånen är en följd av statens handlande och det är fråga om statliga medel, betraktas finansieringen som statligt stöd till de privata investerarna eller målföretaget. Bolaget måste inhämta kommissionens förhandsgodkännande av ett enskilt stöd eller en stödordning innan stöd beviljas. Beroende på situationen förutsätter kommissionens godkännande antingen en separat anmälan om statligt stöd eller planering av en stödåtgärd så att den exempelvis uppfyller villkoren i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Även i det senare fallet är det för rättssäkerhetens skull i praktiken nödvändigt att göra en anmälan om statligt stöd, utom när situationen är mycket entydig.
Innan ett enskilt stöd beviljas eller en stödordning införs ska Klimatfonden enligt lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet (429/2016) begära utlåtande av företagsstödsdelegationen. Klimatfonden ska i egenskap av stödmyndighet med stöd av lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (293/2017) föra in uppgifter om beviljande och betalning av stöd i kundinformationssystemet för företagstjänster.
8 §.Tillsyn över statliga stöd. Enligt paragrafen ska bolaget övervaka användningen av det statliga stöd som det beviljat. Bolaget ska underrätta arbets- och näringsministeriet om uppgifter som kan föranleda att utbetalningen av statligt stöd avbryts eller att statligt stöd återkrävs eller att en stödmottagare blir föremål för granskning.
Bolaget ska övervaka användningen av det statliga stöd som det beviljat med stöd av 7 §. Det är ändamålsenligt att bolaget självt ansvarar för tillsynen, eftersom bolaget står i avtalsförhållande till finansieringsmottagaren och tillsynen effektivt kan genomföras genom villkor som tas in i finansieringsavtalen. Andra metoder för att genomföra tillsynen är till exempel kontroll av stödmottagarens bokslutsuppgifter. Bolaget ska göra en anmälan till arbets- och näringsministeriet om avbrytande av utbetalning och återkrav av stöd som hänför sig till bolagets investeringsverksamhet, om bolaget får kännedom om en grund för avbrytande eller återkrav. Likaså ska arbets- och näringsministeriet underrättas i det fall att bolaget får kännedom om omständigheter som kan leda till granskning av stödmottagaren. Beslut om avbrytande av utbetalning av statligt stöd, återkrav av statligt stöd och granskning som gäller stödmottagare ska fattas av arbets- och näringsministeriet. Med stöd av 5 § 2 mom. ska Klimatfonden Ab trots sekretessbestämmelserna på begäran av arbets- och näringsministeriet lämna ministeriet de uppgifter som är nödvändiga för att fatta beslut om avbrytande av utbetalning av statligt stöd, återkrav av statligt stöd och granskning som gäller stödmottagare. Således ska de uppgifter om mottagare av statligt stöd som bolaget innehar lämnas till arbets- och näringsministeriet oberoende av om de innehåller exempelvis uppgifter som gäller privata företagshemligheter. Bolaget ska alltså övervaka användningen av det statliga stöd som det beviljat och underrätta arbets- och näringsministeriet om de grunder för avbrytande eller återkrav av stöd eller för granskning som gäller stödtagaren som bolaget får kännedom om.
9 §. Beslut om återkrav och granskningar. Enligt paragrafens 1 mom. beslutar arbets- och näringsministeriet om avbrytande av utbetalning av och om återkrav av statligt stöd som bolaget beviljat samt om granskningar som gäller stödmottagare.
Beslut om avbrytande av utbetalning och återkrav av stöd samt granskning som gäller stödmottagare inbegriper med tanke på 124 § i Finlands grundlag sådan betydande utövning av offentlig makt som endast kan utövas av myndigheter. Därför ska beslut om avbrytande av utbetalning av stöd och om återkrav av stöd samt om granskning som gäller stödmottagare fattas av arbets- och näringsministeriet. Arbets- och näringsministeriets beslut kan beroende på omständigheterna gälla antingen återkrav av stöd eller avbrytande av utbetalning eller båda åtgärderna samtidigt. Arbets- och näringsministeriets beslut om avbrytande av utbetalning och återkrav hänför sig till situationer där antingen Klimatfonden Ab:s stödbeslut eller stödmottagarens verksamhet strider mot EU:s regler om statligt stöd eller stödmottagaren har förfarit på det sätt som avses i 4 mom. Avbrytande av utbetalning av stöd genom arbets- och näringsministeriets förvaltningsbeslut bör inte förväxlas med avbrytande av utbetalning på basis av villkoren i finansieringsavtalet mellan Klimatfonden Ab och stödmottagaren. Ett centralt särdrag i Klimatfonden Ab:s finansiering är att det i finansieringsavtalet ska avtalas om finansiering som genomförs genom flera utbetalningsposter, och i finansieringsavtalet ingår vanligen villkor som den andra parten måste uppfylla för att följande utbetalning ska kunna göras. Avbrytande av utbetalning på grund av att en part inte har uppfyllt finansieringsavtalets villkor för utbetalning av följande utbetalningspost ska inte betraktas som avbrytande av utbetalning i den mening som avses i denna paragraf. Närmare bestämmelser om beslut om avbrytande av utbetalning och återkrav av statligt stöd finns i 3 och 4 mom. och om granskning som gäller stödmottagare i 5 mom.
Bolaget ska enligt 2 mom. främja verkställigheten av beslut som arbets- och näringsministeriet fattat med stöd av 1 mom.
Med det avses stödåtgärder, däribland uppföljning och rapportering, som kan hänföra sig till avbrytande av utbetalning av stöd, återkrav av stöd och granskning som gäller stödmottagare. När arbets- och näringsministeriets beslut om återkrav, i vilket stödmottagaren åläggs att betala tillbaka stöd, har vunnit laga kraft ska ministeriet vidta åtgärder för att genomföra återkravet.
I paragrafens 3 mom. sägs det att om ett statligt stöd som bolaget beviljat grundar sig på men samtidigt strider mot kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, ska ett beslut om avbrytande av utbetalning eller om återkrav fattas.
När investeringen görs i enlighet med Klimatfonden Ab:s stödordning för statligt stöd, som grundar sig på kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, ska det företag som investeringen gäller och investeringen i företaget stämma överens med Klimatfonden Ab:s stödordning och den allmänna gruppundantagsförordningen. Ett beslut om avbrytande av utbetalning eller återkrav ska fattas om ett stöd som beviljats för särskilda ändamål eller på basis av en stödordning strider mot den allmänna gruppundantagsförordningen. En investering som strider mot den allmänna gruppundantagsförordningen kan exempelvis vara en investering i ett företag i svårigheter.
Om ett statligt stöd som bolaget beviljat grundar sig på någon annan förordning än den förordning som nämns i 3 mom., ska enligt 4 mom. ett beslut om avbrytande av utbetalning eller om återkrav fattas om stödmottagaren har förfarit på det sätt som beskrivs i 21 § i statsunderstödslagen (688/2001) och får ett sådant beslut fattas om stödmottagaren har förfarit på det sätt som beskrivs i 22 § i statsunderstödslagen.
I paragrafen föreslås en bestämmelse avsedd för situationer där en investering av Klimatfonden Ab inbegriper statligt stöd som grundar sig på någon annan förordning än den allmänna gruppundantagsförordningen. Arbets- och näringsministeriet ska alternativt kan då fatta beslut om avbrytande och återkrav, om mottagaren av det statliga stödet har förfarit på det sätt som anges i 21 eller 22 § i statsunderstödslagen (688/2001). Statsunderstödslagens 21 § gäller skyldighet att återkräva statsunderstöd. Således ska arbets- och näringsministeriet besluta om avbrytande av utbetalning av statligt stöd och om återkrav av redan utbetalt stöd, om stödmottagaren till exempel har använt stödet för något väsentligen annat ändamål än det för vilket det har beviljats eller i samband med ansökningsprocessen för stödet lämnat Klimatfonden Ab felaktiga eller vilseledande uppgifter som väsentligt inverkat på beslutet om beviljande av stöd. Bestämmelserna i 22 § i statsunderstödslagen gäller återkrav enligt prövning av statsunderstöd. Arbets- och näringsministeriet kan genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstödet ska upphöra samt att ett redan utbetalt statsunderstöd eller en del av det ska återkrävas exempelvis om Europeiska unionens lagstiftning förutsätter det eller om stödmottagaren har försatts i konkurs eller likvidation.
Enligt paragrafens 5 mom. ska bestämmelserna i 16, 17 och 18 § i statsunderstödslagen tillämpas på granskning som gäller stödmottagare.
Med stöd av bestämmelsen iakttas vid granskning som gäller stödmottagare vad som i statsunderstödslagen (688/2001) föreskrivs om granskningsrätt, utförande av granskning och handräckning. Arbets- och näringsministeriet kan besluta om kontroller som gäller stödmottagarens ekonomi och verksamhet, om ministeriet utifrån uppgifter från bolaget eller andra källor har anledning att misstänka exempelvis att stödmottagaren missbrukar stödet.
Riksdagens ekonomiutskott har lämnat ett betänkande (EkUB 20/2021 rd) om regeringens proposition om ändring av lagen om statens helägda aktiebolag som placerar riskfinansiering i kapitalfonder för tidig fas (RP 239/2020 rd). Propositionen innehåller bestämmelser med motsvarande innehåll om avbrytande av utbetalning och återkrav av statligt stöd som den lag som nu föreslås, även om gränsdragningen mellan 21 och 22 § i statsunderstödslagen har preciserats i denna proposition. Riksdagens ekonomiutskott konstaterade i sitt betänkande om proposition RP 239/2020 rd att regleringen allt som allt kunde anses vara tämligen vag i fråga om fastställandet av de rättsliga grunderna för återkrav. Ekonomiutskottet konstaterade vidare i sitt betänkande att de problematiska delar av bestämmelsen som grundlagsutskottet pekar på utgör hänvisningar: grunderna för återkrav kan härledas ur antingen gruppundantagsförordningen (förordning (EU) nr 651/2014) eller statsunderstödslagen (688/2001). Ekonomiutskottet anser dock i sitt betänkande att EU-regleringen uttryckligen kräver att en bestämmelse som hänvisar till gruppundantagsförordningen är vag. Ekonomiutskottet ansåg i likhet med grundlagsutskottet (GrUU 18/2021 rd) att en reglering där det hänvisas till statsunderstödslagen är otillfredsställande, men menade dock att det inte är möjligt att skapa klarhet i de inexakta och otidsenliga bestämmelser som anknyter till statsunderstödslagstiftningen och systematiken i normerna för statsunderstöd enbart genom att ändra bestämmelsen i den då aktuella lagen. Ekonomiutskottet uppmärksammade statsrådet på att det är nödvändigt att göra en sammantagen bedömning av behoven av att uppdatera statsunderstödslagstiftningen. När det nu aktuella lagförslaget lämnades till riksdagen hade statsunderstödslagstiftningen inte reviderats på det sätt som ekonomiutskottet föreslog. Således föreslås det att det nu föreskrivs om avbrytande av utbetalning och återkrav av statligt stöd på samma sätt som i lagen om statens helägda aktiebolag Business Finland Venture Capital Ab (967/2013), med undantag av de preciseringar som gäller gränsdragningen mellan obligatoriska beslut om återkrav och beslut om återkrav enligt prövning.
10 §.Ändringssökande. Enligt paragrafens 1 mom. får omprövning i ett beslut om beviljande av statsstöd som bolaget har fattat med stöd av 7 § begäras hos bolaget. Omprövning av ett beslut om avbrytande av utbetalning eller återkrav av statligt stöd som arbets- och näringsministeriet har fattat med stöd av 9 § får begäras hos arbets- och näringsministeriet.
Enligt 2 mom. finns bestämmelser om begäran om omprövning i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
Omprövning av ett beslut som Klimatfonden Ab fattat i ett statligt stödärende enligt 7 § får först begäras hos Klimatfonden Ab. Med beaktande av att bolaget har ekonomisk och juridisk-administrativ kompetens i anslutning till beslut enligt 7 §, är det ändamålsenligt att begäran om omprövning av bolagets beslut om statligt stöd riktas till bolaget. Omprövning av ett beslut om avbrytande av utbetalning eller återkrav av stöd som beviljats av Klimatfonden Ab får å sin sida först begäras hos arbets- och näringsministeriet. Beslut om avbrytande av utbetalning och återkrav av statligt stöd kan innebära betydande utövning av offentlig makt och åligger således en myndighet, i detta fall arbets- och näringsministeriet. Efter omprövningsförfarandet kan beslutet överklagas hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Beslut om granskning som gäller stödmottagaren omfattas inte av omprövningsförfarandet. Vid granskning som gäller stödmottagaren är det fråga om ett ärende som är särskilt viktigt med tanke på partens rättsskydd och där det är viktigt att saken vid behov snabbt kan hänskjutas till domstolsprövning (GrUU 55/2014 rd, s. 3).
11 §. Ränta på återkrav och dröjsmålsränta. I paragrafen föreslås det bestämmelser om återkravsränta och dröjsmålsränta. Med stödmottagare avses en näringsidkare som har fått sådant statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genom en investering av eller en finansiering beviljad av Klimatfonden Ab.
I 1 mom. föreskrivs det om fastställande av ränta när det statliga stöd som beviljats av Klimatfonden Ab har beviljats med stöd av den allmänna gruppundantagsförordningen. Räntan på det belopp som ska återbetalas eller som återkrävs fastställs enligt kommissionens förordning (EG) nr 271/2008 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EU) 2015/1589, när det rör sig om ett statligt stöd som beviljats i strid med den allmänna gruppundantagsförordningen och artikel 107 eller 108 i fördraget.
I 2 mom. föreskrivs det om hur räntan bestäms när ett beslut om återkrav som hänför sig till en investering av Klimatfonden Ab som inbegriper statligt stöd har fattats med stöd av 9 § 4 mom. I det fallet grundar sig investeringen alltså inte på den allmänna gruppundantagsförordningen. Om mottagaren av statligt stöd har förfarit på det sätt som beskrivs i 21 eller 22 § i statsunderstödslagen, ska stödmottagaren betala ränta enligt 24 § i statsunderstödslagen på det belopp som ska återbetalas eller återkrävs.
I 3 mom. föreslås det en bestämmelse om dröjsmålsränta. Räntesatsen för dröjsmålsräntan är den allmänna dröjsmålsräntan enligt räntelagen (633/1982). Dröjsmålsräntan är densamma oberoende av om 1 eller 2 mom. tillämpas vid fastställandet av räntan på det belopp som återkrävs.
12 §.Förhållande till allmänna förvaltningslagar. Enligt paragrafen tillämpas på bolaget förvaltningslagen, språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), dataskyddslagen (1050/2018) och samiska språklagen (1086/2003) till den del det är fråga om skötsel av sådana offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 7 § eller 8 §, 9 § 2 mom. eller 10 § 1 mom.
Eftersom bolagets uppgifter i fråga om statligt stöd är offentliga förvaltningsuppgifter enligt 124 § i grundlagen, ska det genom bestämmelser i lag säkerställas att kraven på rättssäkerhet och god förvaltning iakttas. Det föreslås att de allmänna förvaltningslagarna endast ska tillämpas på bolagets verksamhet i anslutning till statligt stöd. Därmed skulle till exempel handlingar som hänför sig till beslut om och beredning av statligt stöd utgöra myndighetshandlingar på det sätt som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Utgångspunkten enligt 6 § 3 mom. i den föreslagna lagen är att bolagets investeringar och finansiering ska vara marknadsmässiga. Huvudvikten i bolagets verksamhet ska i enlighet med vad som nämns ovan i motiveringen till 7 § ligga på verksamhet som bedrivs på marknadsvillkor. Bolaget kan avvika från kravet på marknadsmässighet, om – enligt en objektiv bedömning – bolagets syfte enligt 1 § därigenom kan fullföljas effektivare i ett enskilt fall eller, när det är fråga om en statlig stödordning, bedömt på nivån för de stödberättigade företagen. Bolagets investerings- och finansieringsbeslut utgör inte skötsel av en offentlig förvaltningsuppgift till den del de gäller bolagets verksamhet på marknadsvillkor. På grund av den gränsdragningen föreslås det för tydlighetens skull i lagen en uttrycklig hänvisning till att de allmänna förvaltningslagarna är tillämpliga på beslutsfattandet och beredningen i anslutning till bolagets statliga stödverksamhet.
13 §.Behörighetsvillkor och straffrättsligt tjänsteansvar. Enligt paragrafens 1 mom. ska bolagets styrelseledamöter, verkställande direktör och personal ha den sakkunskap och utbildning som krävs för att framgångsrikt sköta de offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 7 eller 8 §, 9 § 2 mom. eller 10 § 1 mom.
Enligt motiveringen betonar 124 § i grundlagen betydelsen av utbildning och sakkunskap hos personer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter (RP 1/1998 rd, s. 179/II). Därför föreslås det i lagen en bestämmelse om den utbildning och sakkunskap som krävs av personer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter i bolaget. Närmare bestämmelser om behörighetsvillkoren för ovannämnda personer kan med stöd av 14 § 1 mom. 2 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet. Alla anställda vid bolaget behöver inte uppfylla behörighetsvillkoren utan endast de som på grund av sina arbetsuppgifter deltar i beredning och beslutsfattande som gäller offentliga förvaltningsuppgifter.
På bolagets styrelsemedlemmar, verkställande direktör och personal tillämpas enligt paragrafens 2 mom. bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 7 eller 8 §, 9 § 2 mom. eller 10 § 1 mom. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).
Eftersom det vid tillämpningen av den föreslagna lagen är fråga om överföring av offentliga förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter enligt 124 § i grundlagen, föreskrivs det i denna paragraf om tjänsteansvar för bolagets personal och för medlemmarna i dess organ. På bolagets styrelsemedlemmar, verkställande direktör och personal tillämpas straffrättsligt tjänsteansvar i de uppgifter som betraktas som offentliga förvaltningsuppgifter. Sådana uppgifter är beslut och beredning av beslut i anslutning till investeringsverksamhet som inbegriper statligt stöd och annan finansieringsverksamhet som inbegriper statligt stöd, verkställande av beslut och tillsyn över statligt stöd samt stöduppgifter i anslutning till verkställigheten av beslut.
De offentliga förvaltningsuppgifter som hänför sig till beredningen gäller åtgärder som syftar till att utreda eller verifiera behovet av statligt stöd i enskilda fall samt åtgärder som syftar till att i fråga om ett enskilt statligt stöd eller en stödordning utreda och identifiera ett statligt stödinstrument som bäst motsvarar målen och orsakar minst snedvridning av konkurrensen. Även annan planering som hänför sig till en enskild transaktion av statligt stöd eller till en statlig stödordning betraktas som en offentlig förvaltningsuppgift. Som offentliga förvaltningsuppgifter betraktas också förhandlingar med stödmottagaren om finansieringsvillkoren och annan beredning av finansieringsavtalet samt beredning i anslutning till beslutsfattandet. Likaså ska beredningen och utarbetandet av en begäran om utlåtande av företagsstödsdelegationen betraktas som en offentlig förvaltningsuppgift, liksom i förekommande fall beredningen av en anmälan om statligt stöd till kommissionen. De offentliga förvaltningsuppgifter som hänför sig till beslutsfattandet gäller beslut om såväl enskilt stöd som stöd på basis av en stödordning. Som offentliga förvaltningsuppgifter betraktas likaså bolagets godkännande av en statlig stödordning samt bolagets godkännande och undertecknande av ett finansieringsavtal som inbegriper statligt stöd. Som en offentlig förvaltningsuppgift som hör till beslutsfattandet betraktas också bolagets beslut med anledning av en begäran om omprövning. Som offentliga förvaltningsuppgifter som gäller verkställigheten av beslut om statligt stöd betraktas utbetalning av medel som innehåller statligt stöd i en eller flera poster till stödmottagaren. Bolagets offentliga förvaltningsuppgifter i anknytning till tillsynen över statligt stöd gäller den rapportering som i finansieringsavtalen krävs av stödmottagaren, uppföljning och utvärdering av de uppgifter som stödmottagaren eller dennes revisor rapporterat samt de anmälningar som på basis av dessa uppgifter ska göras till arbets- och näringsministeriet. Tillsynen omfattar också registrering av uppgifter om beviljande och utbetalning av stöd i kundinformationssystemet för företagstjänster. De offentliga förvaltningsuppgifter som hänför sig till stöduppgifterna vid verkställandet av beslut gäller bolagets stöd för verkställigheten av beslut om avbrytande av utbetalning, återkrav och granskning som arbets- och näringsministeriet fattat med stöd av 9 §. Hit hör exempelvis uppföljning av återbetalning av stöd och rapportering om detta till arbets- och näringsministeriet.
Eftersom bolagets styrelsemedlemmar, verkställande direktör och personal handlar under tjänsteansvar, ska skadeståndslagens (412/1974) bestämmelser om tjänstemän tillämpas på dem i fråga om skadeståndsskyldighet. I detta avseende åsidosätter denna lag som speciallag aktiebolagslagen (624/2006), som i övrigt tillämpas på bolagets verksamhet som allmän lag.
14 §.Närmare bestämmelser. Enligt paragrafen får närmare bestämmelser om innehållet i, användningsvillkoren för och förfaringssätten för en statlig stödordning som avses i 7 § samt om behörighetsvillkoren för de personer som deltar i skötseln av de offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 13 § 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.
Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare bestämmelser om en statlig stödordning och om detaljerna i den. I fråga om de behörighetsvillkor för bolagets personal och medlemmar i bolagets organ som krävs vid beslutsfattandet får det genom förordning av statsrådet också utfärdas närmare bestämmelser om utbildning och sakkunskap.
15 §.Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft den 20 .