1
Lagförslag
2 §. Undantag från tillämpningsområdet. Denna paragraf föreskriver om uppgifter för vilka det inte beviljas statsandel enligt lagen. Enligt 1 mom. 2 punkten beviljas statsandel med stöd av lagen inte för driftskostnader som föranleds av sådan förberedande undervisning enligt 9 § i lagen om grundläggande utbildning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen. Enligt förslaget ska förskoleundervisning för 5-åringar också nämnas i den punkten. I dagens läge har tre anordnare av utbildning på främmande språk tillstånd att ordna förskoleundervisning för 5-åringar. Hittills har finansieringen ordnats genom statsunderstöd som beviljas enligt prövning. Det är nu meningen att den undervisningen helt ska finansieras av staten. En bestämmelse om detta kommer att föreslås i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Bestämmelser om finansiering avses ingå i 11 § 3 mom. i den lagen.
4 §. Definitioner. Förslaget innebär att en definition av kommun med skärgårdsdel läggs till i 1 mom. 6 a-punkten.
11 §. Karaktär av skärgård. Paragrafens 1 mom. innehåller bestämmelser om ersättning av kommuners kostnader till följd av karaktären av skärgård och om hur de kalkylerade kostnaderna ska räknas ut. I 2 mom. anges motsvarande förfarande i fråga om skärgårdskommuner där minst hälften av invånarna bor utan fast vägförbindelse till fastlandet.
Nu föreslås tillägg av ett nytt 3 mom. som anger hur de kalkylerade kostnaderna ska bestämmas för kommuner med skärgårdsdel. De kalkylerade kostnaderna för sådana kommuner på grundval av karaktären av skärgård ska enligt förslaget beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för en kommun med skärgårdsdel multipliceras med kommunens invånarantal och med den andel av kommunens invånarantal som bor i skärgården.
32 §. Minskning som gäller finansiering för inledande av grundläggande utbildning. Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) föreslås bli ändrad så att dess 12—18 § upphävs samtidigt som bestämmelserna förs över till dess 11 och 29 §. Då måste också hänvisningarna till den lagen i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att de gäller de nya bestämmelserna.
Paragrafen hänvisar till 17 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Den hänvisningen avses nu gälla 11 § 2 mom. i den lagen.
35 §. Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen. Det föreslås att paragrafen ändras så att statsandelen till kommunerna ökas med 71,45 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomster på 390 miljoner euro netto som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2017.
36 §. Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna. I 1 mom. föreslås en ändring som innebär att avdraget från statsandelen för kommunal basservice för finansiering av statens och kommunernas projekt för utveckling av informationsteknik minskas till 0,10 euro per invånare från nuvarande 0,54 euro.
Enligt det gällande 36 § 1 mom. dras 0,54 euro per invånare under 2015—2018 årligen av från statsandelen för kommunal basservice för finansiering av statens och kommunernas projekt för utveckling av informationsteknik, vilket innebär ett belopp på 2,9 miljoner euro. Staten och kommunerna har bidraget med hälften var till finansieringen av utvecklingsprojekten. I statens budgetproposition föreslås det nu att statsandelen för kommunal basservice ska minskas med ytterligare 0,6 miljoner euro i anknytning till denna finansiering. Avdraget föreslås vara 0,10 euro per invånare 2017.
I 2 mom. föreskrivs det om beloppet på avdraget från statsandelen för indexhöjningen 2016—2019. Det uppgår till 6,32 euro per invånare. Enligt förslaget ska momentet bara gälla avdraget år 2016.
Statsandelsminskningen på 356 miljoner euro till följd av konkurrenskraftsavtalet ska enligt förslaget genomföras genom ett avdrag på 65,24 euro per invånare från statsandelen för kommunal basservice. En bestämmelse om detta ingår i 3 mom.
I 4 mom. föreslås en bestämmelse om avdrag från statsandelen till följd av att pensionsstöd införs. Enligt förslaget ska minskningen av statsandelen på 33 miljoner euro till följd av att pensionsstöd för långtidsar-betslösa införs genomföras med ett avdrag på 6,05 euro per invånare från statsandelen för kommunal basservice.
Paragrafens 5 mom. avses gälla ett avdrag från statsandelen för kommunal basservice för finansiering av systemet för antagning av studerande. År 2017 föreslås det avdraget vara 0,31 euro per invånare.
I 6 mom. finns bestämmelser om avdrag för finansiering av sjukvårds- och läkarhelikopterverksamhet. Det föreslagna avdragsbeloppet för 2017 är 4,07 euro per invånare.
41 §. Ersättning för elever som får specialiserad sjukvård eller skolhemsundervisning eller i fråga om elever som är placerade av barnskyddsskäl. Det föreslås att hänvisningarna i 4 mom. 2—4 punkten till de paragrafer som ska upphävas i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras till hänvisningar till de nya 11 och 29 §.
49 §. Utbetalning av statsandelar och hemkommunsersättningar. Det föreslås att hänvisningarna i 2 mom. 5 punkten till de paragrafer som ska upphävas i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras till hänvisningar till de nya 11 ja 29 §.
55 §. Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel. En ändring föreslås i 1 mom. Ändringen innebär att kommunernas statsandelsprocent kommer att vara 25,23 procent år 2017 och kommunernas självfinansieringsandel 74,77 procent. Jämfört med 2016 kommer statsandelsprocenten då att sjunka med 0,38 procentenheter.
I fördelningen mellan statsandelsprocenten och kommunernas självfinansieringsandel beaktas som avdrag 0,47 procentenheter i anknytning till statsandelsnedskärningen på 50 000 000 euro och nedskärningen på 74 800 000 euro i anknytning till inbesparingen i fråga om indexbundna utgifter och ett avdrag på 0,06 procentenheter i anknytning till minskade administrativa utgifter för kommunerna när Folkpensionsanstalten övertar ansvaret för det grundläggande utkomststödet. Som ökning beaktar ändringen 0,13 procentenheter som hänför sig till ett tillägg enligt programmet för Juha Sipiläs regering för utveckling av närstående- och familjevården och utveckling av äldreomsorgen och veteranernas hemservice så, att statsandelsprocenten för uppgifterna blir 100 procent och 0,02 procentenheter i anknytning till en justering av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.
58 §. Justering av kostnadsfördelningen. I 2 mom. föreslås ändringar som beror på ändringarna i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
59 §. Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras. Paragrafens 1 mom. gäller de driftskostnader som ska beaktas i kostnadsfördelningen. I 2 mom. finns bestämmelser om de driftskostnader som inte ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras. Enligt förslaget ska 4 punkten ändras i enlighet med en föreslagen ändring i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Den gäller förskoleundervisning för femåringar.
Enligt 3 mom. 3 punkten betraktas inte mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare som driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras. En precisering av punkten föreslås. Den innebär att också mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av universitet ska anses vara driftskostnader när kostnadsfördelningen justeras på samma sätt som i fråga om privata utbildningsanordnare. Ändringsbehovet beror på att också universiteten betalas ersättning för mervärdesskatt enligt lagens 42 § på samma sätt som privata utbildningsanordnare.
3
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
I denna proposition föreslås det att statsandelsprocenten för kommunal basservice sänks med 0,38 procentenheter. Dessutom minskar statsandelarna till kommunerna med 444 miljoner euro. Av avdraget beror 85 miljoner euro på att kommunerna får färre uppdrag i enlighet med regeringsprogrammet. Vidare ingår det betydande kostnadsneutrala poster i statsandelsminskningen, såsom överföringen av utbetalningen av grundläggande utkomststöd till Folkpensionsanstalten, vilket motsvarar en utgift på 331 miljoner euro.
Enligt uppskattningen i 2017 års program för kommunernas ekonomi varierar det kalkylerade trycket på att öka kommunernas skatteintäkter mellan 0,34 och 0,59 procent. Högst är trycket inom gruppen kommuner med mer än 100 000 invånare och lägst i gruppen kommuner med 6 000—10 000 invånare. I praktiken kan kommunerna anpassa sin verksamhet också på annat sätt än genom ett ökat skatteuttag.
Avdraget i euro på statsandelen för kommunal basservice kommer huvudsakligen att vara kostnadsneutralt för kommunekonomins vidkommande. Avdraget behandlar inte kommunerna ojämlikt i det avseendet att finansieringsprincipen skulle äventyras. Propositionen har konsekvenser för den kommunala ekonomin, men äventyrar emellertid inte kommunernas beskattningsrätt och rätt att självständigt besluta om sin ekonomi, vilka skyddas i 121 § i grundlagen.
Med stöd av vad som anförts ovan anser regeringen att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.