2.1  Allmänt

Syftet med vuxenutbildningsstödet är att bidra till att utveckla och upprätthålla yrkesskickligheten hos löntagare och företagare som är bosatta i Finland genom ett ekonomiskt stöd som baserar sig på pensionsförsäkrat förvärvsarbete under studietiden. Bestämmelser om vuxenutbildningsstöd finns i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000). 

Vuxenutbildningsstöd kan beviljas för studier på heltid som leder till examen eller som är yrkesinriktad tilläggsutbildning eller fortbildning. Med heltidsstudier avses inte att den som får vuxenutbildningsstöd ska vara studieledig på heltid från sitt arbete, utan med heltidsstudier avses studier vars omfattning uppfyller de nedan beskrivna förutsättningarna för heltidsstudier och som är målinriktade studier som främjar yrkeskompetensen. Bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av vuxenutbildningsstöd finns i 5 och 5 a § i lagen om vuxenutbildningsförmåner. Ett villkor för att vuxenutbildningsstöd ska beviljas en löntagare eller företagare är att han eller hon har varit verksam i arbetslivet i minst åtta år. Dessutom förutsätts det i fråga om löntagare att de innan stödperioden inleds har haft ett anställningsförhållande såsom huvudsyssla i minst ett år hos samma arbetsgivare under en eller flera perioder och att löntagaren är studieledig eller har någon annan ledighet som beviljats på grund av utbildning. Stödperioden ska vara minst två månader lång. Löntagare kan få jämkat vuxenutbildningsstöd för en kortare period än två månader. En förutsättning för att jämkat stöd ska betalas ut är att utbildningen pågår sammanlagt minst 43 dagar. 

Bestämmelser om utbildning som stöds med vuxenutbildningsstöd finns i 6 § i lagen om vuxenutbildningsförmåner, där det fastställs vilka studier som till sin omfattning och målinriktning uppfyller definitionen av heltidsstudier. Enligt bestämmelserna kan vuxenutbildningsstöd beviljas den som studerar på heltid och som deltar i 

1) sådan utbildning inom undervisningsministeriets ansvarsområde som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017), yrkeshögskolelagen (932/2014), yrkeshögskolelagen (932/2014) eller universitetslagen (558/2009) och som leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller examen som avläggs vid universitet eller yrkeshögskolor, för avläggande av delar av de examina som avses ovan eller som är tilläggsutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar, 

2) sådan utbildning enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) som höjer yrkesskickligheten och kompetensen,  

3) yrkesinriktad utbildning inom något annat ministeriums ansvarsområde,  

4) utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998), om avsaknaden av utbildningen utgör ett hinder för utvecklingen i yrket, eller  

5) sådana studier utomlands som avses i 1—3 punkten.  

Även språkstudier berättigar till vuxenutbildningsstöd, om de är ordnade på det sätt som avses ovan och utvecklar eller kompletterar sökandens yrkesskicklighet. Vuxenutbildningsstöd kan också beviljas för studier på Åland, om de motsvarar de studier som beskrivs ovan.  

För en studieperiod som avläggs utomlands kan stöd beviljas i situationer där studier som avlagts utomlands godkänns som en del av den utbildning eller examen som personen avlägger vid en finländsk läroanstalt. Också utländska studier ska vara offentligt övervakade. Stöd kan inte beviljas för utbildning som ordnas vid en utländsk läroanstalt när studieprestationerna inte ingår i utbildningen vid en finländsk läroanstalt. Detta gäller också situationer där en utländsk läroanstalt ordnar utbildning i Finland. 

Enligt 14 § i lagen om vuxenutbildningsförmåner betalas stöd för sammanlagt högst 15 månader. En stödtagare har rätt till denna stödtid en gång under sin yrkeskarriär i en eller flera perioder. Enligt 19 § 3 mom. i lagen om vuxenutbildningsförmåner betalas vuxenutbildningsstöd för högst fem dagar per kalendervecka och vid utbetalningen anses det ingå 21,5 stöddagar i en full kalendermånad. Den maximala stödtiden blir då sammanlagt 322,5 dagar. 

Personen har möjlighet att få ett bindande förhandsbeslut om huruvida den utbildning som han eller hon planerar omfattas av stödet eller om han eller hon uppfyller kravet på åtta års tid i arbetslivet. Ytterligare bestämmelser om förhandsbeslut finns i 18 § i lagen om vuxenutbildningsförmåner. När förhandsbeslutet meddelas undersöks inte några andra förutsättningar för erhållande av stöd.  

För att vara berättigad till vuxenutbildningsstöd ska personen studera på heltid, vilket i fråga om vuxenutbildningsstöd avser målinriktade studier som leder till studieprestationer. I etablerad rättspraxis har den gräns som tillämpas vid denna bedömning utgjort minst 3 kompetens- eller studiepoäng per stödmånad. Prestationerna beaktas som ett medelvärde för prestationstiden. Samma krav på kompetens- eller studiepoäng har tillämpats på såväl personer som studerar på heltid som personer som studerar på deltid, dvs. vid sidan av arbetet. Den utbildning som berättigar till vuxenutbildningsstöd ska vara offentligt övervakad. Stödet berättigar inte till att enbart delta i undervisningen, om inte den sökande har godkänts för avläggande av examen eller en separat studiehelhet. I förarbetena till den ursprungliga lagen om vuxenutbildningsstöd konstateras dessutom att stödet inte är avsett för hobbyinriktade studier vid sidan av arbetet, för sådan personalutbildning som arbetsgivaren ska bekosta eller för sådana alternativ som sabbatsledighet och alterneringsledighet som ger möjlighet att för viss tid låta bli att delta i arbetslivet.  

Sysselsättningsfonden övervakar att förmånstagaren har avlagt studieprestationer genom en granskning som görs läsårsvis i efterhand.  

År 2018 fick 24 848 personer vuxenutbildningsstöd. Antalet stödtagare ökade med några procent och antalet ansökningar med 10 procent jämfört med året innan. Detta beror på att stöd kan fås i en eller flera poster. Antalet ansökningar om jämkat stöd minskade med 7,5 procent 2018. Det fattades 30 401 beslut om fullt stöd för löntagare och 8 196 beslut om jämkat stöd. Enligt uppgifter från Sysselsättningsfonden har cirka 46 procent av stödtagarna högskoleutbildning som utgångsnivå. För cirka 71 procent av dem som får stöd är högre utbildning målet för utbildningen. Vuxenutbildningsstödet verkar i betydande grad rikta sig till redan välutbildade personer som eftersträvar en ny examen på högre nivå. Arbetsgivarna representeras av branscher som hälsovårdstjänster och sociala tjänster, parti- och detaljhandeln, reparation av motorfordon och motorcyklar och offentlig förvaltning och försvar. 

2.2  Vuxenutbildningsstödets belopp

Bestämmelser om vuxenutbildningsstödets belopp finns 12 § i lagen om vuxenutbildningsförmåner. Enligt dem består vuxenutbildningsstödet för löntagare av en grunddel och en förtjänstdel. Grunddelen är 27,78 euro per dag. Förtjänstdelen är 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. Om lönen per månad är större än 105 gånger grunddelen, är förtjänstdelen 20 procent för den del av dagslönen som överstiger denna gräns. Vuxenutbildningsstödet är högst 90 procent av den dagslön som ligger till grund för stödet, dock minst lika stort som grunddelen. I vuxenutbildningsstöd för företagare betalas endast grunddelen. Vid omvandling av den per månad beräknade lönen till dagslön eller tvärtom anses månaden omfatta 21,5 arbetsdagar. Den lön som förtjänstdelen i vuxenutbildningsstödet baserar sig på beräknas utgående från de stabiliserade inkomsterna från ett arbetsavtals-, tjänste- eller annat anställningsförhållande före stödperioden för sammanlagt ett år räknat från slutet av den kalendermånad som föregår ansökningsmånaden. I övrigt ska i fråga om bestämmande av den lön som utgör grund för förtjänstdelen tillämpas bestämmelserna i 6 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Grunddelens belopp höjs på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001). På grund av frysningarna och nedskärningarna i folkpensionsindex är grunddelen 27,54 euro per dag enligt nivån 2019. 

Vid beräkningen av den lön som ligger till grund för stödet beaktas personens inkomster för 12 månader utifrån när inkomsterna intjänats, dvs. enligt den tidpunkt när arbetet utförts. Ett års tid kan omspänna flera separata perioder, om personen har varit frånvarande från arbetet t.ex. på grund av familjeledighet, studier, sjukdom, institutionsvård eller någon annan motsvarande orsak.  

Hur den lön som utgör grunden för förtjänstdelen bestäms gäller för hela den utbildningshelhet som nämns i ansökan. Förtjänstdelen bestäms inte på nytt, även om personen arbetar över ett år mellan de studieperioder som ingår i den understödda utbildningshelheten. När en person ansöker om stöd för en ny utbildningshelhet, bestäms den lön som ligger till grund för förtjänstdelen på nytt och personen delges ett överklagbart beslut.  

Bestämmelser om jämkat vuxenutbildningsstöd finns 12 a § i lagen om vuxenutbildningsförmåner. Enligt dem har personer som studerar på deltid och som erhåller lagstadgad förmån, lön eller annan arbetsinkomst rätt till jämkat vuxenutbildningsstöd för löntagare enligt de villkor som anges i lagen. En utbildning som berättigar till jämkat vuxenutbildningsstöd ska sammanlagt omfatta minst 43 dagar. Utbildningen kan delas upp i flera perioder. Företagare har inte rätt att få jämkat vuxenutbildningsstöd.  

Det jämkade vuxenutbildningsstödet räknas ut så att vuxenutbildningsstödet och 80 procent av den del av inkomsten som överstiger skyddsdelen sammanlagt per månad får uppgå till det belopp som annars hade kunnat betalas i vuxenutbildningsstöd. Beloppet av full skyddsdel uppgår till 250 euro i månaden. I stället för en månad kan som jämkningsperiod också användas fyra på varandra följande kalenderveckor, varvid skyddsdelen utgör en motsvarande andel av beloppet av full skyddsdel. I motsats till jämkningen av förmåner enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa beaktas vid jämkningen av vuxenutbildningsstödet även vissa pensioner och sociala förmåner, dock inte de pensioner eller sociala förmåner som enligt 4 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte avdras från arbetslöshetsdagpenningen I fråga om den inkomst som ska beaktas vid jämkning av vuxenutbildningsstöd tillämpas vad som föreskrivs i 4 kap. 4 § 1 och 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. När en förmån som beräknats per månad omvandlas till en dagsförmån eller tvärtom, anses månaden omfatta 21,5 dagar. 

Om det belopp som kan betalas till personen som vuxenutbildningsstöd per månad är mindre än 100 euro, betalas stödet inte ut, om inte sökanden uttryckligen kräver det. Om det belopp som kan betalas för en stödmånad understiger vuxenutbildningsstödets grundbelopp, betalas stödet inte ut ens om sökanden uttryckligen kräver det. 

2.3  Ansökan om samt beviljande och utbetalning av förmån

Bestämmelser om ansökan om och beviljande av förmånen finns 16 § i lagen om vuxenutbildningsförmåner. Enligt dem söks vuxenutbildningsstöd hos Sysselsättningsfonden med en blankett enligt fastställt formulär. Till ansökan om vuxenutbildningsstöd ska sökanden foga meddelande om att han eller hon har blivit antagen till utbildning och utredningar om att villkoren för beviljande av stöd uppfylls. Folkpensionsanstalten beviljar på ansökan statsborgen för studielån. 

Bestämmelser om utbetalning av stödet finns 19 § i lagen om vuxenutbildningsförmåner. Enligt 1 mom. i paragrafen betalas vuxenutbildningsstödet enligt ansökan och det beslut som meddelats på basis av den, utan någon särskild ansökan i efterhand, om grunden för betalning av vuxenutbildningsstöd är frånvaro från arbetet. Innan utbetalningen kan inledas ska personen lämna fonden en utredning om det anställningsförhållande och den studieledighet eller annan oavlönad ledighet som avses i 5 § på basis av studier, om dessa utredningar inte har varit med i ansökan. Vuxenutbildningsstöd beviljas tidigast för de sex månader som föregår den månad då ansökan inkommit. 

Enligt 2 mom. betalas vuxenutbildningsstödet ut månatligen i efterhand på särskild ansökan, om grunden för utbetalning av vuxenutbildningsstöd är deltidsstudier enligt 12 a §. Till den inledande ansökan ska fogas en redogörelse för det anställningsförhållande, den studieledighet eller den övriga oavlönade ledighet på basis av studier som avses i 5 § samt för de inkomster under studietiden som avses i 12 a §, och till de därpå följande ansökningarna ska fogas en redogörelse för inkomsterna under studietiden. Ansökan om utbetalning ska göras senast sex månader efter utgången av den jämkningsperiod som avses i 12 a §. Om vuxenutbildningsstödet först har betalats till fullt belopp, förutsätter övergången till att få jämkat vuxenutbildningsstöd att ansökan återkallas och att en ny ansökan om jämkat vuxenutbildningsstöd lämnas in.  

Enligt 3 mom. betalas vuxenutbildningsstöd för högst fem dagar per kalendervecka. När vuxenutbildningsstöd betalas ut anses en full kalendermånad omfatta 21,5 stöddagar. Vuxenutbildningsstödet betalas enligt 4 mom. månatligen i efterhand in på ett av stödtagaren angivet konto inom Europeiska unionen. Om en inbetalning på konto inte är möjlig, kan stödet även betalas på annat sätt. 

I nuläget går det åt en stödmånad av den maximala stödtiden för varje månad av utbetalt vuxenutbildningsstöd, oberoende av om stödet betalas till jämkat eller fullt belopp.  

2.4  Vuxenutbildningsstöd för företagare

Bestämmelser om vuxenutbildningsstöd för företagare finns i 5 a § i lagen om vuxenutbildningsförmåner. Företagaren ska ha varit minst åtta års tid i arbetslivet innan stödperioden inleds. Dessutom ska företagaren ha varit verksam som företagare minst ett år omedelbart före stödperiodens början. Utbildningen ska pågå oavbrutet i minst två månader eller, om utbildningen inte är oavbruten, i sammanlagt minst 43 dagar under flera perioder. Företagarens inkomster från företagsverksamheten under stödperioden ska minska med minst en tredjedel jämfört med den senast verkställda beskattningen före inledandet av studierna. Företagaren har inte rätt till vuxenutbildningsstöd om hans eller hennes förvärvsinkomster från annat än företagsverksamhet under stödperioden överstiger tre fjärdedelar av beloppet av det vuxenutbildningsstöd som betalats till företagaren. 

Vuxenutbildningsstöd som betalas till företagare innehåller inte någon förtjänstdel, utan det betalas till ett belopp som motsvarar grunddelen i enlighet med 12 § 1 punkten i lagen om vuxenutbildningsförmåner. År 2019 utgör beloppet av vuxenutbildningsstöd som betalas till företagare 27,54 euro per dag, dvs. 592,11 euro per månad. Till företagare betalas inte jämkat vuxenutbildningsstöd.  

Minskningen av förvärvsinkomsterna bedöms i efterhand utifrån de beskattningsuppgifter som ingår i den fastställda beskattningen för företagare. Som förvärvsinkomster betraktas sådana inkomster som inte definieras som kapitalinkomster i inkomstskattelagen (1535/1992). 

Företagare omfattas också av kravet på heltidsstudier i enlighet med 6 § i lagen om vuxenutbildningsförmåner. Enligt etablerad rättspraxis har den gräns som tillämpas på bedömning av heltidsstudier utgjort minst 3 kompetens- eller studiepoäng per stödmånad. 

2.5  Finansiering av vuxenutbildningsstöd

Vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner för andra än företagare och yrkesexamensstipendier för andra än personer i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till staten finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998), dvs. för utgiften betalas ingen statlig finansieringsandel. Vuxenutbildningsstödet för företagare finansieras av statsmedel.  

4.1  Mål

Syftet med propositionen är att i enlighet med arbetsmarknadscentralorganisationernas förslag för det första uppmuntra löntagarna till att utveckla och upprätthålla kompetensen under tiden i arbetslivet genom att främja löntagarnas möjligheter att lyfta vuxenutbildningsstöd för studier samtidigt som de arbetar och för det andra uppmuntra även lågutbildade personer och/eller personer i låglönebranscher att studera under arbetskarriären och på detta sätt uppmuntra arbetstagarna till att förbättra sin kompetens. På så sätt är syftet också att främja ökad jämlikhet och större genomslag i användningen av förmånen. 

Propositionen hänför sig till denna del också till främjandet av det kontinuerliga lärandet, vilket har utretts i den arbetsgrupp för kontinuerligt lärande som tillsattes av undervisnings- och kulturministeriet. Arbetsgruppen har i sin mellanrapport (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2019:19), som överlämnades den 2 maj 2019, lagt fram ett förslag till en nationell reform av det kontinuerliga lärandet och till en nationell strategi för kontinuerligt lärande fram till 2030. I mellanrapporten betonas att de olika lösningar som gäller utkomsten endast utgör en del av utmaningarna och utvecklingsbehoven i anslutning till kontinuerligt lärande, och denna begränsning gäller också de ändringar som föreslås i denna proposition i fråga om översynen av vuxenutbildningsstödet för löntagare.  

Undervisnings -och kulturministeriet tillsatte i september 2019 ett projekt för att reformera det kontinuerliga lärandet. Projektet avslutas den 31 mars 2023. Inom ramen för projektet granskas kontinuerligt lärande som en helhet och bereds ett förslag till reform av det kontinuerliga lärandet. Inom den övergripande granskningen beaktas med tanke på utbildningsvägarna som helhet att utbudet på och finansieringen av utbildning, den sociala tryggheten, omställningsskyddet, utkomstskyddet för arbetslösa, frivilliga studier och arbetskraftspolitisk utbildning samt identifieringen av kunnande ska införlivas med det nya systemet. Projektet styrs av en parlamentarisk grupp för kontinuerligt lärande, som ska utarbeta sitt förslag till reform av det kontinuerliga lärandet före den 31 december 2020. 

Statsrådet tillsatte i juli 2019 en ministerarbetsgrupp för främjande av sysselsättningen med uppgift att styra genomförandet av statsminister Antti Rinnes regeringsprogram när det gäller främjande av sysselsättningen, arbetsmarknadsrelaterade frågor och utveckling av arbetslagstiftningen. För beredningen av de ärenden som ska behandlas i ministerarbetsgruppen tillsatte arbets- och näringsministeriet sju underarbetsgrupper på trepartsbasis, som har till uppgift att bereda åtgärdsförslag för att uppnå målen för regeringens sysselsättningspolitik. Underarbetsgruppen ”Kunskap och matchning på arbetsmarknaden” har bl.a. till uppgift att ur ett helhetsperspektiv granska hur arbetsmarknadens kompetensbehov tillgodoses och bereda förslag för att trygga tillgången på kompetent arbetskraft. Främjandet av kontinuerligt lärande och därmed sammanhängande utkomstfrågor hör till underarbetsgruppens uppgiftsområde. 

Propositionen har också som mål att främja användbarheten i fråga om det inkomstregister som avses i lagen om inkomstdatasystemet då den lön och det lönebelopp som ligger till grund för vuxenutbildningsstödet bestäms. 

4.2  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att bestämmelserna om jämkat vuxenutbildningsstöd och om beräkning av eurobeloppen för vuxenutbildningsstöd ses över utifrån det enhälliga förslag som arbetsmarknadens centralorganisationer har tagit initiativet till.  

Det ska föreskrivas på lagnivå om de krav som ställs på avläggande av studie- eller kompetenspoäng för studier. Samtidigt ändras studiekravet så att kraven skiljer sig åt med avseende på antalet studie- eller kompetenspoäng för heltidsstudier och för studier som avläggs vid sidan av arbetet.  

Om personen har löneinkomster eller andra inkomster som inverkar på det stödbelopp som betalas ut under stödmånaderna, inverkar de på vuxenutbildningsstödets belopp under den månad då inkomsterna betalas ut. Det föreslås att den del av inkomsterna som hittills varit skyddade inte längre ska beaktas. Vuxenutbildningsstöd ska beviljas för studier som sammanlagt omfattar minst 4 studiepoäng. Vuxenutbildningsstödet förutsätter minst fyra studie- eller kompetenspoäng per stödmånad när den inkomstminskning som ersätts med vuxenutbildningsstödet överstiger 50 procent. Om inkomsten sjunker med högst 50 procent, betalas vuxenutbildningsstöd om personen avlägger minst två studie- eller kompetenspoäng per stödmånad. Liksom för närvarande ska beloppet av utbetalningarna bestämmas på basis av medeltalet för hela stödperioden. När vuxenutbildningsstödet ersätter en inkomstminskning på över 50 procent, omfattar stödmånaden en hel månad av maximitiden för vuxenutbildningsstödet, och om den inkomstminskning som ersätts är högst 50 procent, omfattar stödmånaden en halv månad av maximitiden. I lagen om vuxenutbildningsförmåner föreslås det också bestämmelser om hur studiernas omfattning och mängden studieprestationer ska definieras i en situation där studiernas omfattning anges på något annat sätt än i studie- eller kompetenspoäng. Till denna del baserar sig förslaget på den praxis som tillämpas av Sysselsättningsfonden. 

Det föreslås också ändringar i grunderna för fastställande av fullt vuxenutbildningsstöd för löntagare för att säkerställa att förmånsutgifterna för vuxenutbildningen som helhet inte ökar till följd av förslaget. 

För att ändringen ska kunna genomföras föreslås det i propositionen att också bestämmelserna om förutsättningarna för beviljande av vuxenutbildningsstöd och om ansökan om och utbetalning av vuxenutbildningsstöd ska ändras. Som villkor för beviljande av vuxenutbildningsstöd föreslås i stället för studiernas längd ett krav på studieprestationer, som tillämpas på annat sätt i fråga om löntagare än i fråga om företagare. Beviljande av vuxenutbildningsstöd förutsätter att studierna framskrider. Sysselsättningsfonden följer hur studierna framskrider. Det föreslås att det föreskrivs om tillräckliga framsteg i studierna i lagen om vuxenutbildningsförmåner. Förfarandet för ansökan om och beviljande av vuxenutbildningsstöd ändras enligt förslaget från det nuvarande ansökningsförfarandet till ett förfarande med månatlig efterhandsansökan. 

Det är meningen att användbarheten i fråga om det inkomstregister som avses i lagen om inkomstdatasystemet ska främjas då den lön och det lönebelopp som ligger till grund för vuxenutbildningsstödet bestäms. Den lön som ligger till grund för vuxenutbildningsstödet beräknas utgående från de stabiliserade inkomsterna från ett arbetsavtals-, tjänste- eller annat anställningsförhållande som föregår stödperioden för en period på sammanlagt tolv månader enligt kontantprincipen. Även under stödmånaden inverkar personens inkomster enligt kontantprincipen, dvs. inkomsterna inverkar på vuxenutbildningsstödets belopp för den månad då de betalas ut.  

Det föreslås också preciseringar i bestämmelserna om verkställigheten av vuxenutbildningsstödet för löntagare.  

Såsom beskrivs ovan avviker villkoren för vuxenutbildningsstöd för företagare redan nu från villkoren för löntagare. Avsikten är inte att de ändringar som nu föreslås i fråga om löntagare, såsom att det krävs ett högre antal studieprestationer, ska inverka på vuxenutbildningsstödet för företagare. Därför föreslås det vissa preciseringar som bevarar nuläget i fråga om bestämmelserna om förutsättningarna för, beviljandet av och ansökningsförfarandet för vuxenutbildningsstöd för företagare. Med avvikelse från denna linje föreslås det dock i propositionen att man också i fråga vuxenutbildningsstöd för företagare slopar de villkor som gäller utbildningens längd och att detta ersätts med ett krav på studieprestationer. Detta krav ska i enlighet med nuläget vara tre studie- eller kompetenspoäng medan de villkor som gäller vuxenutbildningsstödets belopp och ansökan om och beviljandet av vuxenutbildningsstöd för företagare förblir oförändrade. 

Det föreslås inga ändringar i rätten för mottagare av vuxenutbildningsstöd att få statsborgen för studielån enligt lagen om studiestöd (65/1994). 

4.3  Alternativ för genomförandet

Det centrala syftet med propositionen är att främja samordningen av arbete och studier, dvs. att öka användningen av partiell studieledighet i studier som stöds med vuxenutbildningsstöd. Enligt arbetsmarknadens centralorganisationer är det möjligt att se beräkningsmodellen för vuxenutbildningsstödet också genom att se över grunderna för det nuvarande systemet mer genomgripande och vid beräkningen utgå från personens inkomstminskning på basis av inkomstregisteruppgifterna enligt kontantprincipen. Fullt vuxenutbildningsstöd skulle då grunda sig på att inkomsten sjunker med 100 procent och jämkat vuxenutbildningsstöd bestämmas enligt samma principer som fullt stöd. Beviljande av vuxenutbildningsstöd för löntagare förutsätter att inkomsterna sjunker på grund av studier. Dessutom förutsätts det att de studier som berättigar till stöd sammanlagt omfattar minst 4 studie- eller kompetenspoäng och att minst 4 studie- eller kompetenspoäng, alternativt minst 2 studie- eller kompetenspoäng ska avläggas per stödmånad. 

Arbetsmarknadens centralorganisationer gör utifrån sin sakkunskap om arbetslivet bedömningen att möjligheterna och incitamenten för löntagarna att kombinera arbete och studier trots det kan främjas utan att grunderna för det nuvarande systemet frångås. Centralorganisationerna anser att man genom att utveckla de nuvarande bestämmelserna effektivt kan främja också lågutbildade och lågavlönade löntagares deltagande i studier under arbetskarriären, i synnerhet kompetensutveckling vid sidan av arbetet.  

För att genomföra ändringen och uppnå dess syften, föreslås det i propositionen att också bestämmelserna om ansökan om och utbetalning av vuxenutbildningsstöd ändras. Enligt propositionen ska en person ha möjlighet att på förhand få ett beslut om att de allmänna villkoren för stöd är uppfyllda och dessutom ska han eller hon varje månad själv anhålla om att få lyfta stödet och göra ansökan om stödet.  

Det är också möjligt att utveckla bestämmelserna om ansökan och utbetalning av stöd på andra sätt. Ett alternativ är att ändra ansökan om förmånen så att alla ansöker om vuxenutbildningsstöd enligt det nuvarande förfarandet för fullt stöd genom att göra en enda ansökan på förhand. Därefter ska Sysselsättningsfonden månatligen kontrollera personens inkomstuppgifter ur inkomstregistret och betala ut förmånen på basis av erhållna uppgifter utan att någon särskild ansökan krävs. Förfarandet har dock bedömts öka antalet fall där vuxenutbildningsstöd återkrävs. Detta beror på att även om uppgifterna om studierna söks centraliserat via tjänsten Koski som innehåller uppgifter om personens studierätter och fullgjorda studieprestationer, är uppgifterna i registret inte helt aktuella. Eftersom det inte är möjligt att följa upp inflödet av studieprestation i realtid på samma sätt som i fråga om en persons inkomster, är det också i fortsättningen ändamålsenligt att kontrollera om mängden avlagda studieprestationer är tillräcklig på läsårsnivå. En förmån som på basis av en på förhand gjord ansökan upprepade gånger månatligen betalas in till personens konto är ägnad att öka antalet återkrav, om personen inte har lyckats slutföra studierna på det sätt som han eller hon planerat. Detta ligger inte i linje med att avsikten med ändringarna delvis är att höja det antal studieprestationer som krävs. Det antal studieprestationer som krävs för samma person kan dessutom variera från en studiemånad till en annan. Med tanke på de nya bestämmelser om jämkat vuxenutbildningsstöd som föreslås är det motiverat att en person som är berättigad till vuxenutbildningsstöd ansöker om det varje månad och samtidigt själv bedömer förutsättningarna för att höja stödet.  

Ett annat alternativ som granskades vid beredningen var en övergång till en retroaktiv ansökningsmodell för alla personer som motsvarar det nuvarande förfarandet för ansökan om jämkat vuxenutbildningsstöd. Enligt detta alternativ har personen dock inte möjlighet att på förhand försäkra sig om att rätten att få stöd uppkommer för egen del. I detta alternativ kan en alternativkostnad för studierna, inkomstbortfall, strida mot propositionens mål att öka mängden studier under tiden i arbetslivet. 

5.1  Konsekvenser för medborgarna

5.2  Ekonomiska konsekvenser

De föreslagna ändringarna i grunderna för hur förmånens storlek bestäms minskar utgifterna för vuxenutbildningsstödet med uppskattningsvis 5,3 procent. I förhållande till förmånsutgifterna för 2018 (173,5 miljoner euro) minskar detta förmånsutgifterna med drygt 9 miljoner euro per år. Bedömningen är statisk och innehåller inga eventuella beteendeeffekter. 

De ändringar som föreslås i grunderna för bestämmande av förmånsbeloppet kan medföra förändringar i beteendet som inverkar på utvecklingen av förmånsutgiften. Såsom ovan har konstaterats drar konsekvenserna av de föreslagna ändringarna delvis åt olika håll. Om förslaget genomförs får de stödtagare vars tidigare inkomster är högre än genomsnittet och som under stödperioden har betydande förvärvsinkomster högre vuxenutbildningsstöd än för närvarande, vilket främjar den samordning av arbete och studier som propositionen syftar till. De mottagare av jämkat vuxenutbildningsstöd vars inkomster under stödperioden är mindre får däremot lägre stöd än hittills. Detta kan dock leda till att dessa arbetar mer. En förmån till fullt belopp blir dock mindre för samtliga stödtagare. Detta kan minska användningen av vuxenutbildningsstöd på heltid, vilket främjar propositionens syfte. Å andra sidan förbättras det jämkade stödet avsevärt för de stödtagare vars tidigare inkomster är högre än genomsnittet och som under stödmånaderna har betydande förvärvsinkomster. Detta gör det jämkade vuxenutbildningsstödet mer lockande. För de mottagare av jämkat vuxenutbildningsstöd som har låga inkomster under stödmånaderna minskar dock stödet.  

I bedömningen ingår inte konsekvenserna av den föreslagna ändringen när det gäller hur den jämkade förmånen påverkar förbrukningen av stödmånader. Enligt förslaget åtgår det endast en halv månad av det maximala antalet stödmånader, om den inkomstminskning som ersätts är högst 50 procent. Detta ökar det maximala antalet tillgängliga stödmånader för de mottagare av jämkat vuxenutbildningsstöd som har en inkomstminskning på 50 procent eller mindre. Det finns inga exakta uppgifter att tillgå i fråga om hur många av de nuvarande mottagarna av jämkat vuxenutbildningsstöd som använder det maximala antalet stödmånader. Eftersom stödmånaderna kan fördela sig över en mycket lång tidsperiod kan man göra tillförlitliga uppskattningar av andelen personer som använder det maximala antalet stödmånader först när det har gått flera år efter den första stödperioden. Därför bedömdes den möjliga effekten av ändringen i fråga om det maximala antalet stödmånader på de nuvarande stödtagarna genom att stöddagarna för de jämkade stödperioder då stödtagarnas inkomstminskning var 50 procent eller mindre fördubblades. Detta ökade förmånsutgiften i kalkylen med drygt en miljon euro, varvid minskningen av förmånsutgifterna i kalkylen stannade på drygt 8 miljoner euro. Utifrån de granskningar som gjorts med hjälp av Sysselsättningsfondens material använder en klar minoritet av dem som fått jämkat vuxenutbildningsstöd i nuläget det maximala antalet stödmånader. På basis av detta skulle den föreslagna ändringen i fråga om förbrukningen av jämkade förmånsmånader sannolikt leda till en klart mindre ökning av förmånsutgifterna än vad den schematiska simuleringskalkylen visar. 

Ändringarna i fråga om det maximala antalet stödmånader kan också ge upphov till andra slags förändringar i beteendet hos stödtagarna. Förmånstagare som fått jämkat stöd och vars inkomstminskning för närvarande har varit något över 50 procent kan till exempel arbeta mera under stödmånaderna för att inkomstminskningen ska bli 50 procent eller mindre. Detta minskar beloppet av det jämkade stödet och det antal avlagda studiepoäng som krävs, men å andra sidan ökar antalet stödmånader. För att man skulle kunna skapa sig en uppfattning om hur stor effekt det är fråga om, gjordes en simuleringskalkyl där inkomsterna under stödmånaderna ökade under alla de stödperioder under vilka inkomsten minskade med 50—75 procent. Inkomsterna ökade så att inkomstminskningen var knappt 50 procent för att varje stödmånad skulle förbruka endast en halv månad av maximitiden. Ökningen av inkomsterna minskade de jämkade stöden. I simuleringskalkylen fördubblades dock dessa stödperioders längd, eftersom inkomstminskningen understeg 50 procent. Ändringarna ökade de totala förmånsutgifterna, och effekten av den ändring som gällde förbrukningen av det maximala antalet stödmånader ledde till att förmånsutgifterna ökade från en till två miljoner euro. På samma sätt som i fallet ovan överskattar denna gestaltning av förändringarna i användarbeteendet förmodligen ökningen av förmånsutgifter betydligt, eftersom det också i nuläget är bara en del av de stödtagare som är berättigade till extra stödmånader som de facto utnyttjar dem. 

Sammanlagt beräknas utgifterna för vuxenutbildningsförmånen minska med drygt 9 miljoner euro som en direkt följd av de ändringar som hänför sig till beräkningen av förmånen (enligt den statiska uppskattningen). Om man i uppskattningen beaktar de eventuella konsekvenserna av de ändringsförslag som gäller förbrukningen av det maximala antalet stödmånader för jämkat vuxenutbildningsstöd, beräknas förmånsutgifterna minska med knappt 9 miljoner euro. 

I de bedömningar som presenteras ovan uppskattades beteendeförändringarna endast när det gäller de föreslagna ändringarna i fråga om förbrukningen av maximiantalet stödmånader för vuxenutbildningsstödet. De ändringar som föreslås i grunderna för bestämmande av vuxenutbildningsstödet ändrar stödets storlek, vilket kan inverka på antalet stödtagare. I det förslag som framläggs i propositionen har man önskat att det ska finnas beredskap inför en betydande ökning av användningen av jämkat vuxenutbildningsstöd till följd av de föreslagna ändringarna i det jämkade stödet. Därför föreslås det utöver de ändringar som gäller grunderna för bestämmande av det jämkade stödet också ändringar i grunderna för bestämmande av vuxenutbildningsstödet till fullt belopp för att de totala förmånsutgifterna inte ska öka till följd av reformen. Enligt simuleringskalkylerna kommer det att bli möjligt att hålla förmånsutgifterna på i stort sett oförändrad nivå också efter reformen, om exempelvis det sammanlagda antalet förmånsdagar som betalats till jämkat belopp något mer än fördubblas samtidigt som det antal förmånsdagar som betalas till fullt belopp förblir oförändrat. Ökningen av antalet dagar med jämkad förmån gäller dessutom de kategorier där den jämkade förmånen ökade vid en jämförelse av tidigare inkomster och jämkade inkomster. Såsom konstaterats ovan i avsnitt 5.1 ger den ekonomivetenskapliga forskningen vid handen att sådana beteendeeffekter i allmänhet är ganska små då förändringarna i de ekonomiska incitamenten är måttfulla. Dessutom antas det att antalet förmånsdagar som betalas till fullt belopp förblir oförändrat även om deras förmånsnivå försämras. Det är mer sannolikt att förmånsutgifterna för vuxenutbildningsstödet kommer att minska något till följd av propositionen. Propositionen har därför enligt bedömning inte några konsekvenser för sysselsättningen, men på det sätt som konstateras i sammandraget över remissyttrandena har några av arbetsmarknadens centralorganisationer gett exempel på hur en kombination av arbete och studier kan öka sysselsättningen. Bedömningen av propositionens omedelbara konsekvenser bör inte förväxlas med den framtida utvecklingen av förmånsutgifterna. Denna påverkas också av andra faktorer än de föreslagna ändringarna. Utgifterna för vuxenutbildningsförmåner har ökat under de senaste åren på grund av det ökade antalet mottagare av vuxenutbildningsstöd. Det kommer också i efterhand att vara svårt att skilja reformens konsekvenser från den övriga utvecklingen. Detta försvåras också av att de ändrade bestämningsgrunderna träder i kraft stegvis. 

5.3  Konsekvenser för myndigheterna

Ikraftsättandet och genomförandet av de föreslagna ändringarna ökar Sysselsättningsfondens arbete. 

Informationssystemen ska under övergångsperioden stödja två olika ansöknings- och beslutssystem samt möjliggöra beviljande av stöd enligt såväl de förutsättningar som upphör att gälla som enligt de nya förutsättningarna. Dessutom kräver de nya förutsättningarna för att få vuxenutbildningsstöd att fonden vidareutvecklar sina system. Som exempel kan nämnas uppföljningen av förmånstagarens inkomstminskning, som förutsätter nya egenskaper hos informationssystemen, eftersom förbrukningen av stödperioden och beloppet av de studieprestationer som krävs är kopplade till personens inkomstminskning. Samtidigt med det ändringsarbete som lagändringarna kräver ska fonden förbereda sig inför användningen av förmånstjänsten i inkomstregistret och ibruktagandet av Utbildningsstyrelsens Koski-tjänst.  

För att kunna verkställa de ändringar som föreslås i vuxenutbildningsstödet ska Sysselsättningsfonden åren 2019 och 2020 göra ändringar i sina informationssystem, ge anvisningar till sin servicesakkunniga och informera fondens kunder om ändringarna. Också ansökningsformuläret för vuxenutbildningsstödet och innehållet i besluten behöver omarbetas. Genomförandet av lagändringarna kräver att Sysselsättningsfonden genomför ett separat ändringsprojekt, där den elektroniska tjänst som sökandena använder, fondens interna system för hantering av ärenden samt processerna för handläggning av förmåner ändras. Enligt Sysselsättningsfondens uppskattning kommer projektet i hela dess omfattning att ta cirka ett år, där det aktiva införandet tar cirka 6 månader i anspråk. Enligt Sysselsättningsfondens uppskattning kommer projektbeskrivning och genomförande, utbildning och kommunikation i anslutning till projektet att kräva ca 520 årsverken. Enligt en uppskattning av Sysselsättningsfondens samarbetspartner för programutveckling kräver programbeskrivningar och programutveckling samt testning och ibruktagande omkring 260 årsverken.  

Det ändrade förfarandet för ansökan och beviljande av stödet ökar avsevärt antalet ansökningar som månatligen ska avgöras av Sysselsättningsfonden. Till följd av ändringarna gör varje löntagare som anhållit om vuxenutbildningsstöd månatligen en separat ansökan om utbetalning. Därmed ökar också antalet beslut som ska meddelas. År 2018 inkom ca 22 630 ansökningar om vuxenutbildningsstöd till fullt belopp och ca 8 030 ansökningar om jämkat stöd till fonden. Det är möjligt att uppskatta ökningen av antalet ansökningar genom att granska antalet förmånstagare per månad 2018. Antalet mottagare av vuxenutbildningsstöd 2018 var i genomsnitt cirka 12 000 per månad i januari-maj och september-december. Under sommarmånaderna 2018 var antalet mottagare av vuxenutbildningsstöd cirka 4 500 per månad. Utifrån antalet förmånstagare 2018 kommer det i fortsättningen att årligen inkomma uppskattningsvis cirka 121 500 ansökningar till fonden, vilket är en betydande förändring jämfört med det nuvarande. Antalet ansökningar kan också vara högre än detta, om helt nya personer ansöker om vuxenutbildningsstöd i och med reformen.  

När antalet ansökningar ökar kommer antalet överklagbara beslut som meddelas på basis av ansökningarna på motsvarande sätt att öka. Det är att vänta att mängden ändringsansökningar kommer att öka i och med att beslutsmängden ökar, vilket innebär att arbetsmängden i anslutning till behandlingen av besvärsärenden ökar vid Sysselsättningsfonden. Det ökade antalet ändringsärenden kan delvis komma att öka arbetsmängden också i besvärsnämnden för social trygghet, som är första besvärsinstans, och eventuellt också i försäkringsdomstolen, som är högsta besvärsinstans. 

Å ena sidan kommer ändringarna att leda till att behandlingen av betalningsansökningar vid Sysselsättningsfonden blir snabbare än behandlingen av nuvarande ansökningar om jämkat stöd, eftersom man i fortsättningen endast utreder inkomsternas inverkan på beloppet av det vuxenutbildningsstöd som ska betalas ut. I fråga om de första ansökningarna undersöks samma förutsättningar som i nuläget i fråga om ansökningar om stöd till fullt respektive jämkat belopp. Huruvida kravet på utbildningens längd är uppfyllt behöver därefter inte kontrolleras. Å andra sidan kan antalet första ansökningar som avgörs öka något, om sökanden endast använder en halv stödmånad per gång. Ett första beslut om vuxenutbildningsstöd kan meddelas för högst 15 månader och om sökanden inte inom denna tid har utnyttjat maximitiden på 15 månader fullt ut, ska sökanden lämna en ny inledande ansökan till fonden.  

Enligt Sysselsättningsfondens bedömning förutsätter genomförandet av ändringarna inte fler anställda, eftersom det är möjligt att utveckla beslutsförfarandet genom att manuella behandlingsfaser slopas. Av samtliga ansökningar som inkom till fonden 2018 inkom över 90 procent via e-tjänsten, vilket för sin del gör det möjligt att öka automatiseringen vid behandlingen av förmånsansökningar. I synnerhet i situationer där den som ansöker om förmånen inte har några inkomster alls under stödmånaden, är det möjligt att avgöra ansökan om vuxenutbildningsstöd genom en nära nog helt automatiserad process. Ett av syftena med de föreslagna reformerna är emellertid att arbete och studier i fortsättningen ska kombineras i större utsträckning. Detta kan öka andelen sådana betalningsansökningar som fortfarande kräver separat behandling av ansökan. Det bör dock noteras att behandlingen av ansökningarna i vilket fall som helst förnyas från ingången av 2020 när fonden tar inkomstregistret i bruk. Uppgifterna om förmånssökandenas inkomster fås i fortsättningen ur inkomstregistret, vilket för sin del skapar förutsättningar för att effektivisera handläggningen och avgörandet av förmånsansökningar. 

Sysselsättningsfonden utbildar och introducerar också de servicesakkunniga som är anställda hos fonden samt utvecklar processerna för förmånsbehandling så att de blir mer kundorienterade. Eftersom de minskade inkomsternas inverkan på det antal studieprestationer som krävs och för förbrukningen av den maximala studieperioden i fortsättningen kommer att ha en central betydelse för fondens kunder, kan Sysselsättningsfonden utveckla t.ex. olika räknare på sin webbplats. Med hjälp av dem kan kunderna bedöma sin egen situation, bl.a. när det gäller hur olika inkomster under stödperioden inverkar på förbrukningen av den maximala studieperioden eller det antal studieprestationer som krävs. Dessutom kan Sysselsättningsfonden utveckla sin e-tjänst så att kunden i fortsättningen har möjlighet att få så uppdaterad information som möjligt om omständigheter som hänför sig till hans eller hennes rätt till stöd.  

Fondens arbetsmängd minskar något på grund av den nya bestämmelsen om tillräckliga framsteg i studierna, eftersom bestämmelsen möjliggör retroaktiv indragning av stödet i vissa situationer. Retroaktiv indragning innebär att fonden i fortsättningen inte längre behöver ansöka om undanröjande av ett positivt beslut hos besvärsnämnden för social trygghet i de situationer som det står klart att sökanden inte har haft för avsikt att genomföra studierna på det sätt som förutsätts i lagen.