1.1
Lagen om vuxenutbildningsstöd
3 §.Definitioner. Det föreslås en ändring i 2 punkten. I denna punkt anges tillämpningsområdet för vuxenutbildningsstöd för företagare. Enligt gällande lag räknas som företagare en person som för sin huvudsyssla är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Lagen om pension för lantbruksföretagare tillämpas också på stipendiater. I fråga om stipendiater uppfylls villkoren för vuxenutbildningsstöd för företagare dock inte i praktiken, eftersom det för att man ska ha rätt till stöd krävs att inkomsterna från företagsverksamheten har minskat med minst en tredjedel jämfört med den senast verkställda beskattningen innan studierna inleddes. Det föreslås att denna punkt ändras så att stipendiater stryks från definitionen av företagare.
8 §.Beaktande av arbete utomlands. I lagen föreslås en ny paragraf om att arbete utomlands ska räknas som sådan tid i arbete som berättigar till vuxenutbildningsstöd. Förslaget innebär att också den tid i arbete eller tid som kan jämställas med tid i arbete under vilken personen har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz räknas som sådan tid i arbete som berättigar till vuxenutbildningsstöd. Den som ansöker om vuxenutbildningsstöd har bevisbördan i fråga om arbete eller tid som kan jämställas med tid i arbete i en annan stat. För utredning av tid i arbete och tid som kan jämställas med tid i arbete är det möjligt att i tillämpliga delar utnyttja blanketter som Europeiska kommissionen har godkänt för samordning av den sociala tryggheten. Som redogörelse för tid i arbete kan ett arbetsintyg eller ett intyg utfärdat av arbetsstatens myndighet godkännas. Också en utredning av annat slag kan godkännas, om det är möjligt att bedöma arbetet i en annan stat utifrån den. Sökanden kan till exempel lämna uppgifter om sina löneinkomster eller inkomster av företagsverksamhet i en annan stat. På basis av utredningen kan sökanden anses ha tid i arbete på motsvarande sätt som på basis av inkomster som har förvärvats i Finland, om inkomsterna i en annan stat i förhållande till inkomstnivån i staten i fråga motsvarar det som krävs för att arbete som har utförts i Finland ska räknas som tid i arbete.
11 §.Begränsningar i fråga om vuxenutbildningsstödet. I paragrafen finns det bestämmelser om förmåner och situationer som utgör hinder för beviljandet av vuxenutbildningsstöd. Enligt förslaget ska 7 punkten ändras så att beväringstjänst som utgör hinder för vuxenutbildningsstöd ersätts med värnplikt. Värnplikt är ett mer omfattande begrepp som inbegriper även andra situationer än fullgörande av beväringstjänst. Fullgörandet av värnplikten omfattar beväringstjänst, repetitionsövning, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering samt deltagande i uppbåd och besiktning av tjänstedugligheten. Under dessa perioder är en person inte berättigad till vuxenutbildningsstöd.
12 §.Vuxenutbildningsstödets belopp. Det föreslås att 1 mom. ändras så att stödets grunddel sänks med 15 procent. Till följd av sänkningen är grunddelens belopp 27,78 euro enligt nivån 2016. Grunddelens belopp ska justeras årligen på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex. Förtjänstdelen utgör fortfarande 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När månadslönen är större än grunddelen multiplicerad med 105, ska förtjänstdelen fortfarande vara 20 procent av den del av dagslönen som överskrider denna gräns. I och med sänkningen av grunddelens belopp sjunker också den gräns där förtjänstdelen är 20 procent av den del av dagslönen som överskrider gränsen.
14 §.Stödperiodens längd. Enligt förslaget ändras paragrafen så att maximitiden för vuxenutbildningsstöd förkortas. Maximiantalet stödmånader minskas från 19 till 15 månader. Stödet kan fortfarande användas på en gång eller i delar.
17 §.Beslut om förmån. Paragrafens 2 mom. föreslås bli ändrat. I momentet föreskrivs det om delgivningen av Utbildningsfondens beslut. Enligt momentet delges Utbildningsfondens beslut genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för fonden. I momentet föreslås en ny bestämmelse om att Utbildningsfondens elektroniska delgivning ska följa det som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).
19 §.Betalning av vuxenutbildningsstöd. Det föreslås en ändring i 1 mom. i fråga om tidsfristen för ansökan om vuxenutbildningsstöd. Enligt den gällande lagen beviljas vuxenutbildningsstöd tidigast från början av den månad som föregår den månad då ansökan har inkommit. En ansökan om jämkat stöd ska däremot göras senast sex månader efter jämkningsperiodens slut. Ansökningstiderna föreslås bli harmoniserade. Det föreslås också att ansökningstiden för vuxenutbildningsstöd till fullt belopp ändras till sex månader. Vuxenutbildningsstöd ska beviljas tidigast för de sex månader som föregår den månad då ansökan inkommit.
21 a §.Kvittning. Lagen får en helt ny paragraf om kvittning. Enligt denna paragraf har Utbildningsfonden rätt att kvitta ett för stort vuxenutbildningsstöd mot stöd som den betalar senare. Trots kvittningsrätten har stödtagaren rätt att få ett belopp som motsvarar det skyddade beloppet enligt 48 § i utsökningsbalken (705/2007). Med stödtagarens samtycke kan kvittningen också gälla en del av stödet som är större än det skyddade beloppet.
21 b §.Återkrav av vuxenutbildningsstöd i vissa fall. Till den föreslagna lagen fogas en helt ny paragraf om återkrav av vuxenutbildningsstöd i vissa fall. Paragrafen gäller sådana fall där en person har fått vuxenutbildningsstöd för samma tid som han eller hon retroaktivt beviljas en annan förmån som nämns i bestämmelsen. Enligt paragrafen har Utbildningsfonden rätt att återkräva det vuxenutbildningsstöd som betalats utan grund för denna tid direkt från den förmån som ska betalas retroaktivt. Utbildningsfonden ska minst två veckor innan förmånen betalas ut meddela den pensionsanstalt eller försäkringsanstalt som betalar den retroaktiva förmånen att den ska betalas till Utbildningsfonden.
30 §.Finansiering. Det föreslås att 1 mom. ändras så att staten inte längre finansierar vuxenutbildningsstödet för löntagare, utan stödet finansieras i sin helhet med intäkterna av arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar fortfarande Utbildningsfondens förvaltningskostnader i sin helhet. Eftersom staten inte längre ska finansiera vuxenutbildningsstödet för löntagare, föreslås det att 2 mom. ändras så att bestämmelsen om finansieringsansvaret mellan staten och arbetslöshetsförsäkringsfonden i fråga om jämkat stöd stryks. Staten fortsätter dock att finansiera vuxenutbildningsstödet för företagare i sin helhet. En bestämmelse om finansiering av vuxenutbildningsstöd för företagare föreslås bli fogad till 2 mom.
31 §.Höjning av förmån. Enligt paragrafen kan de belopp i euro som anges i lagen justeras genom förordning av statsrådet. Det har inte funnits behov av justering av de belopp som anges i lagen eftersom det i lagens ikraftträdandebestämmelse föreskrivs om vuxenutbildningsstödets indexjustering. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i 1 mom. föreskrivs att vuxenutbildningsstödets grunddel årligen justeras i förhållande till förändringen i folkpensionsindex. Till följd av ändringen är det inte längre nödvändigt att föreskriva om indexjusteringen i ikraftträdandebestämmelsen. I paragrafen föreslås ett nytt 2 mom. med en bestämmelse om att grunddelens belopp, som nämns i 12 § 1 mom., motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2016 har beräknats.
1.2
Lagen om Utbildningsfonden
4 §.Yrkesexamensstipendium. Paragrafens 2 mom. föreslås bli ändrat. I momentet föreskrivs det om delgivningen av Utbildningsfondens beslut. Enligt momentet delges Utbildningsfondens beslut genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för fonden. I momentet föreslås en ny bestämmelse om att Utbildningsfondens elektroniska delgivning ska följa det som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).
5 §.Förutsättningar för beviljande av yrkesexamensstipendium. Det föreslås ändringar i 1 och 2 mom. Enligt förslaget ska 1 mom. ändras så att en förutsättning för beviljande av yrkesexamensstipendium är att den sökande anses vara bosatt i Finland. Frågan om en person är bosatt i Finland eller inte bedöms med stöd av lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993). I 2 mom. görs en sådan ändring att också ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande hos en annan än en finsk arbetsgivare tas i beaktande när rättigheten till yrkesexamensstipendium bedöms.
5 a §.Beaktande av arbete utomlands. Enligt förslaget ska det till lagen fogas en helt ny paragraf om att arbete utomlands räknas som tid i arbete som berättigar till yrkesexamensstipendium.
Det föreslås att också den tid i arbete under vilken personen har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz räknas som sådan tid i arbete som berättigar till yrkesexamensstipendium. Den som ansöker om yrkesexamensstipendium har bevisbördan i fråga om arbete som har utförts i en annan stat. För utredning av tid i arbete är det möjligt att i tillämpliga delar utnyttja blanketter som Europeiska kommissionen har godkänt för samordning av den sociala tryggheten. Som redogörelse för tid i arbete kan ett arbetsintyg eller ett intyg utfärdat av arbetsstatens myndighet godkännas. Också en utredning av annat slag kan godkännas, om det är möjligt att bedöma arbetet i en annan stat utifrån den. Sökanden kan till exempel lämna uppgifter om sina löneinkomster i en annan stat. På basis av utredningen kan sökanden anses ha tid i arbete på motsvarande sätt som på basis av inkomster som har förvärvats i Finland, om inkomsterna i en annan stat i förhållande till inkomstnivån i staten i fråga motsvarar det som krävs för att arbete som har utförts i Finland ska räknas som tid i arbete.
6 §.Yrkesexamensstipendiets storlek. Det föreslås att 1 mom. ändras så att de belopp av yrkesexamensstipendiet som anges i paragrafen ändras för att motsvara de indexjusterade beloppen. Enligt det gällande 2 mom. justeras de belopp som anges i 1 mom. minst vart tredje år genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet så att de motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Yrkesexamensstipendiets belopp justerades genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet den 1 augusti 2016. Den föregående justeringen gjordes den 1 augusti 2013. Det föreslås att 1 mom. ändras så att den innehåller yrkesexamensstipendiets justerade belopp.
11 §.Rätt att få och lämna ut uppgifter. Paragrafens 1 mom. föreslås bli ändrat så att det till momentet fogas en ny 4 punkt, enligt vilken Utbildningsfonden samt besvärsinstansen enligt denna lag, trots sekretessbestämmelser och övriga begränsningar i rätten att få uppgifter, har rätt att från Folkpensionsanstalten avgiftsfritt få uppgifter om huruvida en person anses vara bosatt i Finland eller inte. Uppgifter om en persons boende i Finland är nödvändiga vid fastställandet av rätten till yrkesexamensstipendium, eftersom lagen enligt förslaget ändras så att enbart personer som är bosatta i Finland kan beviljas yrkesexamensstipendium.