2.1  Gymnasieutbildning

2.2  Grundläggande konstundervisning

De begränsningar och rekommendationer av ordnandet av undervisning under coronaviruspandemin som beskrivs ovan i avsnitt 2.1.1 har till ovan nämnda delar också gällt grundläggande konstundervisning. Enligt 10 § i tillämpningsförordningen, som gällde undantagsförhållanden, behövde en utbildningsanordnare som avses i lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) inte ordna utbildning, om utbildningsanordnaren inte hade möjlighet att ordna sådan utbildning som avses i lagen på annat sätt än som närundervisning. 

Enligt 5 § 5 punkten i finansieringslagen bestäms finansieringen för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar på basis av antalet undervisningstimmar och det per undervisningstimme bestämda priset per enhet. Enligt 23 § 1 mom. i finansieringslagen utfärdas genom förordning av statsrådet årligen bestämmelser om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasieutbildning som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret, med iakttagande av 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Enligt 23 § 2 mom. bestäms priserna per enhet av undervisnings- och kulturministeriet. Enligt 28 § 1 mom. beräknas de priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 20 § årligen genom att de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstundervisningen under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms. 

Bestämmelser om grundläggande konstundervisning finns i lagen om grundläggande konstundervisning. I lagen föreskrivs det inte om huruvida grundläggande konstundervisning ska ordnas som närundervisning, distansundervisning eller på något annat sätt. Våren 2020 övergick man snabbt till distansundervisning vid läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen. Under höstterminen 2020 ordnades grundläggande konstundervisning i regel som närundervisning. 

Omfattningen av och verksamhetsbetingelserna för verksamheten vid läroanstalter för grundläggande konstundervisning varierade under coronaviruspandemin bl.a. beroende konstområdet, typen av läroanstalt och läroanstaltens geografiska läge. Huruvida undervisningen var individuell eller gruppbetonad och om den var riktad till barn eller vuxna hade även det betydelse för läroanstaltens verksamhetsmöjligheter under coronaviruspandemin. 

Betydande inkomstförluster föranleddes av att intäkterna från elevavgifterna minskade. Ungefär hälften av läroanstalterna täcker över en tredjedel av sin budget med elevavgifter. Annan avgiftsbelagd verksamhet som ordnas utöver den grundläggande konstundervisningen ordnas av 70 procent av läroanstalterna (kurser, utbildningar, klubbverksamhet i skolorna). På grund av coronaviruspandemin var verksamheten år 2020 betydligt mindre än före pandemin. Ett flertal läroanstalter stärker årligen sin ekonomi genom att anskaffa medel med hjälp av olika slags evenemang där de studerande uppträder. Även den typen av medelanskaffning ställdes helt i, eller minskade avsevärt, eftersom man enligt begränsningarna i hälsosäkerhetsanvisningarna inte kunde fylla åskådarplatserna under pandemin.  

Under år 2020 ordnades undervisningen på grund av coronavirusepidemin med beaktande av hälsosäkerhetsaspekter, t.ex. genom att minska gruppstorlekarna och anskaffa det slags utrustning och material som behövdes. Undervisningslokalerna omvandlades i mer funktionell riktning, eller genom att man hyrde mer utrymme. De minskade gruppstorlekarna ökade antalet prestationer jämfört med tidigare för vissa aktörers del, samtidigt som kostnader för dem ökade och inkomsterna från elevavgifterna minskade.  

Jämfört med 2019 minskade antalet faktiska prestationer inom de olika konstområdena enligt följande: musik -1,7%, dans -2,4%, bildkonst -8,2%, hantverk -14,5%, teaterkonst -2,9%, arkitektur -33,8%, ordkonst -14,3% och cirkuskonst -22,6%. Aktörer inom mediekonst började omfattas av statsandel först vid ingången av år 2020, så till den delen finns inget jämförelsetal. I genomsnitt minskade antalet undervisningstimmar med åtta procentenheter jämfört med 2019. 

Statsandelsverksamhetens mervärdesskattefria driftskostnader för grundläggande konstundervisning uppgick år 2019 till ca 158 miljoner euro och år 2020 till ca 164 miljoner euro, vilket innebär att förändringen i driftskostnaderna uppgick till ca +3,9 procent. Vid en granskning av ändringen bör det beaktas att från ingången av år 2020 omfattade statsandelssystemet för grundläggande konstundervisning 13 nya utbildningsanordnare, vilket totalt innebär en ökning på nästan tio procent jämfört med tidigare. Antalet undervisningstimmar i statsbudgeten som läggs till grund för beräkningen av statsandelen för grundläggande konstundervisning ökade med 2,4 procent från 2019 till 2020 (2019: 1 793 800 timmar, 2020: 1 837 400 timmar. Kostnads- och prestationsuppgifterna för år 2019 och år 2020 är inte helt jämförbara. 

Med de coronastöd undervisnings- och kulturministeriets beviljade år 2020, vilka anvisades utbildningsanordnare som omfattas av statsandelen per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning och som uppgick till ett belopp av sammanlagt 8,7 miljoner euro, stöddes den grundläggande konstundervisningens kontinuitet under och över undantagsförhållandena. 

2.3  Fritt bildningsarbete

De begränsningar och rekommendationer av ordnandet av undervisning under coronviruspandemin som beskrivs ovan i avsnitt 2.1.1 har till ovan nämnda delar också gällt det fria bildningsarbetet. Enligt 9 § i tillämpningsförordningen, som gällde undantagsförhållanden, behövde huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete inte ordna utbildning, om utbildningsanordnaren inte hade möjlighet att ordna sådan utbildning som avses i lagen på annat sätt än som närundervisning. 

Enligt 8 § i lagen om fritt bildningsarbete betalas för driftskostnaderna för sådan utbildning vid läroanstalter för fritt bildningsarbete som avses i denna lag statsandel, vars årliga grund beräknas 1) i en folkhögskola genom att det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka bestämda priset per enhet, 2) i ett riksomfattande idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedygn multipliceras med det per studerandedygn bestämda priset per enhet, 3) i ett regionalt idrottsutbildningscenter genom att det för idrottsutbildningscentret fastställda antalet studerandedagar multipliceras med det per studerandedag bestämda priset per enhet, 4) i en studiecentral, ett medborgarinstitut och ett sommaruniversitet genom att det för studiecentralen, medborgarinstitutet och sommaruniversitetet fastställda antalet undervisningstimmar multipliceras med de per undervisningstimme bestämda priserna per enhet för respektive läroanstaltsform, och 5) i den läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. (Snellman-korkeakoulu) genom att det för läroanstalten fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per prestation bestämda priset per enhet, enligt vad som föreskrivs nedan. Enligt 11 § 1 mom. i den lagen fastställer undervisnings- och kulturministeriet priset per enhet för följande år i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. 

Enligt 11 § 2 mom. i lagen om fritt bildningsarbete beräknas priset per enhet för en studerandevecka årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Enligt 9 mom. bestäms priserna per enhet för folkhögskolor så att de belopp som beräknas enligt priserna per enhet och som läggs till grund för finansieringen sammanlagt motsvarar de belopp som beräknas på basis av de genomsnittliga priserna per enhet. Priset per enhet för en läroanstalt som avses i 2 § 8 mom. är detsamma som det ohöjda priset per enhet för folkhögskolor. 

Enligt 11 § 3 mom. beräknas priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten. Enligt 4 mom. beräknas priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Medborgarinstitutens genomsnittliga pris per enhet bestäms årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). 

Enligt 11 § 5 mom. i den lagen beräknas priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Enligt 6 mom. beräknas priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. 

Under pandemin har läroanstalterna inom fritt bildningsarbete strävat efter att ordna närundervisning när det har varit möjligt. Före pandemin var distansundervisning inte någon särskilt allmän undervisningsmetod inom det fria bildningsarbetet, så under pandemin har distansundervisningen utvecklats avsevärt vid olika läroanstaltsformer. Genom temporära förordningsändringar (200/2020, 364/2020, 614/2020 och 508/2021) har det också gjorts möjligt att från den 9 april 2020 ordna distansundervisning fullt ut vid folkhögskolor och idrottsutbildningscenter. Idrottsutbildningscentren slopade den undantagsbestämmelse som möjliggör omfattande distansundervisning från och med den 1 september 2021. För folkhögskolor var den temporära ändring av förordningen som gör det möjligt att ordna omfattande distansundervisning i kraft till den 31 augusti 2022. 

Pandemin har sänkt antalet faktiska prestationer år 2020. Jämfört med 2019 minskade antalet faktiska prestationer i de olika läroanstaltsformerna enligt följande: medborgarinstitut -13,8%, folkhögskolor -19,5%, sommaruniversitet -19,3%, studiecentraler -24,9% och idrottsutbildningscenter -16,0%. År 2019 uppgick driftskostnaderna för statsandelsverksamheten för medborgarinstitut till cirka 188 miljoner euro, för folkhögskolor till cirka 77 miljoner euro, för sommaruniversitet till cirka 17 miljoner euro, för studiecentraler till cirka 36 miljoner euro och för idrottsutbildningscenter till cirka 38 miljoner euro. Förändringen i driftskostnaderna från 2019 till 2020 var följande: medborgarinstitut +1,2%, folkhögskolor -9,5%, sommaruniversitet -8,8%, studiecentraler -31,0% och idrottsutbildningscenter -19,7%. 

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 beviljades 21 550 000 euro för ersättning till huvudmännen för fritt bildningsarbete för de studerandeavgifter som beror på coronavirusläget samt för förlorad avgiftsbelagd serviceverksamhet. Utbildningsstyrelsen utlyste under året två ansökningsomgångar för fördelning av anslaget. Det sammanlagda beloppet av beviljade understöd var cirka 16,3 miljoner euro, vilket innebär att cirka 5,25 miljoner euro av det anslag som reserverats för detta ändamål 2020 förblev oanvänt. I den fjärde tilläggsbudgeten för 2021 beviljades 5 000 000 euro för ersättning till huvudmännen för fritt bildningsarbete för de studerandeavgifter som beror på coronavirusläget samt för förlorad avgiftsbelagd serviceverksamhet. I Utbildningsstyrelsens utlysning var det totala beloppet av ansökningar om coronastöd något över 13,1 miljoner, varav cirka 5 miljoner euro kunde beviljas i enlighet med reserveringen i tilläggsbudgeten. 

2.4  Museer och scenkonst

Enligt 5 § 7 punkten i finansieringslagen bestäms finansieringen i fråga om basfinansiering för museer och tilläggsfinansiering för museer med regionalt ansvar samt i fråga om verksamhetsenheter för scenkonst på basis av det antal kalkylerade årsverken som fastställts för institutionen i fråga och det per kalkylerat årsverke bestämda priset per enhet. Enligt 35 § beräknas priserna per enhet för museer och verksamhetsenheter för scenkonst varje år genom att driftskostnaderna för dessa kulturinstitutioners verksamhet under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms divideras med institutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Priserna per enhet beräknas särskilt för 1) museer, 2) orkestrar, körer och andra verksamhetsenheter som i första hand är verksamma inom musikbranschen samt 3) teatrar, verksamhetsenheter inom dans- och cirkusbranschen samt andra sådana verksamhetsenheter inom scenkonst som inte är i 2 punkten avsedda verksamhetsenheter som i första hand är verksamma inom musikbranschen. Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priset per enhet i enlighet med den beräknade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder i tillämpliga delar beaktas i enlighet med vad som bestäms i 23 § 1 mom. 

Under pandemin har de begränsningar av offentliga tillställningar som bestämts med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar flera gånger lett till att framföranden av verk vid verksamhetsenheter för scenkonst ställts in eller till att betydligt mindre publik än normalt fått tillträde till evenemangen. Enligt 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar kan det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar eller regionförvaltningsverket besluta att förbjuda offentliga tillställningar, om åtgärden är nödvändig för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom. Bestämmelsen har tolkats så att offentliga tillställningar också delvis kan förbjudas med stöd av den. Förbudens närmare innehåll och omfattning har varierat betydligt under olika perioder och i olika regioner. I besluten har man t.ex. kunnat förbjuda offentliga tillställningar som överskrider ett visst maximiantal personer eller tillåta endast sådana tillställningar för allmänheten där vissa hälsosäkerhetsåtgärder iakttas. Det tillåtna maximala antalet personer har i många fall varit så lågt att det över huvud taget inte har varit möjligt att ordna evenemangen. Anvisningar på riksnivå gällande begränsningsåtgärderna har utfärdats i handlingsplanerna för genomförande av hybridstrategin för hanteringen av COVID-19-epidemin samt i social- och hälsovårdsministeriets styrningsbrev. 

Antalet personer vid verksamhetsenheterna för scenkonst har dessutom påverkats av de föreskrifter om undvikande av närkontakt som meddelats med stöd av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar. Enligt bestämmelsen, som var i kraft 22.2.—10.10.2021, förutsatte ett beslut som meddelats med stöd av den bestämmelsen att användningen av utrymmen så att man de facto kunde förebygga risk för smitta till följd av närkontakt mellan de som deltar i verksamheten samt sällskap. Med närkontakt avsågs vistelse ansikte mot ansikte eller i samma utrymmen inomhus på mindre än två meters avstånd från varandra i mer än 15 minuter eller att man har fysisk kontakt med varandra. Denna begränsning innebar i praktiken att man på scenkonstens område endast kunde ge åskådarplats till ca 10—20 procent av den normala publikmängden. 

Coronapandemin har haft konsekvenser för verksamheten vid verksamhetsenheterna för scenkonst även under de perioder då det med stöd av begränsningsbestämmelserna har varit möjligt att ordna evenemang. För evenemang av denna typ krävs planering och förberedelser som görs på lång sikt. Vanligen fastställs repertoaren inklusive tidsplan samt inledandet av biljettförsäljningen minst några månader före säsongen börjar. Osäkerheten kring dels hur sjukdomsläget utvecklar sig och samt angående vilka begränsningsbestämmelser som ska gälla har avsevärt försvårat planeringen av verksamheten och biljettförsäljningen. 

Museernas basverksamhet omfattas inte av begränsningarna av offentliga tillställningar. Tidvis har museer dock hållits stängda för allmänheten under pandemin på grund av rekommendationerna. I fråga om statens och kommunernas egna museer har staten och kommunerna fattat stängningsbeslut i egenskap av huvudman. Våren 2020 höll museerna stängt i hela landet i ca 2,5 månader enligt statsrådets riktlinjer av den 16 mars 2020. I flera regioner stängdes de på nytt för allmänheten mellan november 2020 och maj 2021. Dessutom har museernas kundantal kunnat begränsas genom de rekommendationer och föreskrifter om undvikande av närkontakt som meddelats med stöd av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar. På grund av reserestriktionerna har antalet utländska besökare rasat, och detta har påverkat särskilt huvudstadsregionens och vissa andra museers verksamhet, där andelen utländska besökare under normala förhållanden är stor. Gruppbesök och guidade besök har avbrutits, och offentliga tillställningar har inte kunnat ordnas. Detta har gällt såväl museernas egna evenemang som uthyrning av lokaler till andra aktörer. Inkomstförlusterna har således orsakats både i form av förlorade intäkter från inträdesavgifter och minskade intäkter från verksamhet på eget initiativ (hyres- och försäljningsinkomster). 

Undervisnings- och kulturministeriet har 2020 beviljat extra statsunderstöd till aktörer inom scenkonst till ett belopp av sammanlagt ca 22,6 miljoner euro och till museer till ett belopp av ca 5,6 miljoner euro. Med dessa stöd har man strävat efter att säkerställa att teatrar, orkestrar och museer klarar sig i en situation där de fasta kostnaderna kvarstår, men live-framrädanden stannar av och det inte uppstår någon inkomst. Till exempel utgörs ca en tredjedel av verksamhetsenheternas inkomster av intäkter av den egna verksamheten, dvs. av bl.a. biljettintäkter. Stödet har inte kompenserat förlusterna till fullt belopp, men har möjliggjort åtgärder genom vilka museer och verksamhetsenheter för scenkonst har kunnat hållas öppna eller inleda verksamheten på nytt genast när pandemiläget har lättat. Teatrar och orkestrar har t.ex. kunnat förbereda och repetera kommande program. I synnerhet för privata museer har pandemiläget haft en betydande inverkan på deras ekonomiska situation, eftersom intäkterna i deras fall täcker upp till 40—70 procent av utgifterna. Däremot har stängningarna och begränsningarna av museernas verksamhet inneburit rätt små inbesparingar i fråga om deras utgifter, eftersom största delen, dvs. ca 80 procent av utgifterna, består av andra utgifter än kostnader för publik- och utställningsverksamhet. Största delen av museernas kostnader föranleds av kostnader för samlings- och sakkunnigverksamhet samt lokalkostnader och andra fasta utgifter. Coronastöden har ersatt förlorade inkomster och gjort det möjligt att fortsätta sakkunnig- och samlingsarbetet. På grund av understöden har man vid verksamhetsenheterna bland annat sluppit permittera personal i samma utsträckning som man hade behövt göra utan coronastödet. 

Trots vidtagna åtgärder har pandemin sänkt antalet faktiska prestationer, dvs. årsverken, vid verksamhetsenheterna för scenkonst samt sänkt kostnaderna. År 2019 var driftsutgifterna för musik utan mervärdesskatt cirka 72 miljoner euro och för annan scenkonst cirka 190 miljoner euro. År 2020 var driftskostnaderna för musik cirka 9,5 miljoner euro, dvs. cirka 13 procent, och för annan scenkonst cirka 24,2 miljoner euro, dvs. cirka 12,7 procent mindre än 2019. På motsvarande sätt var antalet faktiska årsverken vid verksamhetsenheterna för musik 143 årsverken, dvs. cirka 12,1 procent, och vid verksamhetsenheterna för annan scenkonst såsom teater, dans och cirkus 227 årsverken, dvs. cirka 8,3 procent mindre år 2020 än år 2019. 

I fråga om museerna var driftskostnaderna utan mervärdesskatt för 2019 ca 168 miljoner euro exklusive mervärdesskatt och driftskostnaderna för år 2020 uppgick till 170 miljoner euro, vilket innebär att kostnaderna steg med ca 2 miljoner euro. Museernas kostnadsstruktur avviker från scenkonstens genom att fastighetskostnadernas andel för museernas del är relativt sett högre och den minskande publikverksamhetens inverkan på utgiftsstrukturen är mindre än vid verksamhetsenheter för scenkonst. 

4.1  De viktigaste förslagen

I denna proposition föreslås det att bestämmelserna i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete ändras så att man vid beräkningen av priserna per enhet för finansåren 2023 och 2024 i fråga om gymnasieutbildning, grundläggande konstundervisning, museer och scenkonst undantagsvis använder sig av uppgifterna om kostnader och prestationer år 2019. Motsvarande ändringar föreslås också i bestämmelserna i lagen om fritt bildningsarbete om beräkningen av priserna per enhet för studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar. 

Enligt gällande bestämmelser används vid beräkningen av priserna per enhet för finansåret 2023 uppgifterna om kostnader och prestationer år 2020 och vid beräkningen av priserna per enhet för finansåret 2024 uppgifterna om kostnader och prestationer år 2021. På grund av coronaviruspandemin och de begränsningar av verksamheten som hänför sig till den anses uppgifterna om den faktiska verksamheten 2020 och 2021 dock varken vara användbara eller jämförbara i fråga om fastställandet av priserna per enhet för de kommande finansåren. 

I propositionen föreslås också lagtekniska korrigeringar i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete i fråga om de hänvisningar som hänför sig till lagen om statsandel för kommunal basservice. Det föreslås att hänvisningarna till lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), som upphävs vid utgången av 2022, ändras till hänvisningar till den nya motsvarande lag som träder i kraft vid ingången av 2023 (618/2021).  

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

7.1  Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

2 §. Tillämpning av lagen i vissa fall. I 1 mom. i den gällande paragrafen föreskrivs det om de verksamheter för vars driftskostnader det föreskrivs om beviljande av statsandel i lagen om statsandel för kommunal basservice. Det föreslås att de föråldrade laghänvisningarna i momentet uppdateras så att de hänvisar till gällande lagar. Det föreslås att hänvisningen till sådan barndagvård som avses i lagen om småbarnspedagogik (36/1973) ändras till en hänvisning till den verksamhet som avses i lagen om småbarnspedagogik (540/2018), hänvisningen till lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) ändras till en hänvisning till den nya lagen 166/2019 med samma namn, och hänvisningen till lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) till den nya lagen 618/2021 med samma namn. 

11 §. Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Hänvisningen i paragrafens 3 mom. till 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras till en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya lagen, dvs. 35 §. Det föreslås inga andra ändringar i bestämmelsen. 

23 §. Genomsnittliga priser per enhet I paragrafens 1 mom. föreslås hänvisningen till 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras till en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya lagen, dvs. 2 §. Det föreslås inga andra ändringar i bestämmelsen. 

24 b §.Beräkning av priset per enhet för gymnasier för finansåren 2023 och 2024. Det föreslås att det till lagen temporärt fogas en ny 24 b §, där det föreskrivs om beräkning av priset per enhet i gymnasieutbildning för finansåren 2023 och 2024. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 24 § 1 och 10 mom. beräknas enligt förslaget priserna per enhet för studerande vid gymnasier för finansåren 2023 och 2024 utifrån de riksomfattande totalkostnaderna för 2019 och antalet studerande under det sistnämnda året. Under i frågavarande finansår iakttas enligt förslaget således inte bestämmelsen i 24 § 1 mom. enligt vilken priserna per enhet för studerande vid gymnasier årligen beräknas på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning enligt gymnasielagen och läropliktslagen samt av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. 

Enligt gällande 24 § 1 mom. avdras från de totalkostnader som ska beaktas först 1,44 procent för tilläggsfinansiering för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet. Enligt övergångsbestämmelsen i lag 114/2021 tillämpas bestämmelsen om finansieringsandelen för gymnasier med en särskild utbildningsuppgift enligt 24 § 1 mom. första gången vid fastställande av finansieringen för finansåret 2027. Enligt övergångsbestämmelsen är finansieringsandelen för gymnasier med en särskild utbildningsuppgift 1,57 procent vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2023 och 1,55 procent vid fastställandet av finansieringen för finansåret 2024. Enligt förslaget avdras i enlighet med 24 § 1 mom. även från de totalkostnader som ska beaktas när finansieringen för finansåren 2023 och 2024 bestäms, dvs. kostnaderna för 2019, tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift. I praktiken innebär det att avdraget görs i enlighet med den procentuella andel som anges i övergångsbestämmelsen för finansåren 2023 och 2024. 

Enlig gällande 24 § 1 mom. viktas vid beräkning av priserna per enhet antalet studerande som deltar i utbildning som handleder för examensutbildning med koefficienten 1,17. När man använder de faktiska prestationerna för finansåret 2019, ska beräkningen till denna del dock basera sig på antalet studerande och koefficienten för den utbildning som ordnats under det året, dvs. på antalet studerande inom förberedande utbildning för gymnasieutbildning och den för denna utbildning föreskrivna gällande koefficienten. Utbildning som handleder för examensutbildning ordnas först fr.o.m. den 1 augusti 2022. 

Enligt gällande 24 § 10 mom. utökas de riksomfattande totalkostnaderna för den utbildning som avses i gymnasielagen med 380 000 euro år 2019, 6 492 000 euro år 2020, 9 742 000 euro år 2021, 13 892 000 euro år 2022, 7 780 000 euro år 2023 och 4 530 000 euro år 2024. Dessa tillägg beror på nedskärningarna i semesterpenningen enligt konkurrenskraftsavtalet som var i kraft 2017—2019 samt på kostnaderna för verkställigheten av den nya gymnasielagen som trädde i kraft den 1 augusti 2019. Tilläggen på grund av nedskärningarna i semesterpenningen har behövts vid fastställandet av finansieringsnivån för 2020—2022, eftersom kostnadsbasen för finansåren 2017—2019 är lägre i motsvarighet till nedskärningarna i semesterpenningen. Det är å sin sida nödvändigt att lägga anslagsökningarna för gymnasiereformen till kostnadsbasen för 2018—2024, eftersom kostnaderna för gymnasiereformen ökar stegvis 2018—2021, men beaktas i kostnadsbasen med tre års fördröjning. 

Enligt den föreslagna bestämmelsen utökas de riksomfattande totalkostnaderna med 13 892 000 euro åren 2023 och 2024. Detta belopp utgörs på motsvarande sätt som i gällande 24 § 10 mom. av nedskärningarna i semesterpenningen enligt konkurrenskraftsavtalet samt av anslagsökningar i samband med gymnasiereformen och ersätter de belopp för 2023 och 2024 som anges i 24 § 10 mom. i den gällande lagen. Av det föreslagna beloppet är 5 742 000 euro kompensation i anslutning till konkurrenskraftsavtalet och 8 150 000 euro tilläggsanslag i anslutning till verkställigheten av gymnasiereformen. Till fullt belopp är tilläggsanslaget för verkställigheten av gymnasiereformen 8 530 000 euro, varav man i de faktiska kostnaderna i kostnadsbasen för 2019 ska anses ha beaktat den andel av tilläggsanslaget som allokerats för 2019 på 380 000 euro, men den övriga andelen läggs till kostnadsbasen som ett tillägsbelopp. Verkställandet av gymnasiereformen beaktas till fullt belopp 2022, och därför är det belopp som läggs till samma belopp åren 2023 och 2024.  

28 a §.Priset per enhet för grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar finansåren 2023 och 2024. Enligt förslaget fogas till lagen temporärt en ny bestämmelse 28 a §, där det föreskrivs om beräkning av priset per enhet för grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar finansåren 2023 och 2024. Det föreslås att med avvikelse från vad som föreskrivs i 28 § 1 mom. beräknas priserna per enhet för grundläggande konstundervisning finansåren 2023 och 2024 genom att de riksomfattande totalkostnaderna för 2019 divideras med det totala antalet undervisningstimmar under det sistnämnda året. Under ifrågavarande finansår iakttas således inte bestämmelsen i 28 § 1 mom., enligt vilken de priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 1 § årligen beräknas genom att de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstundervisningen under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms. 

Den föreslagna bestämmelsen ökar de riksomfattande totalkostnaderna med 748 000 euro. Det är fråga om en kompensation som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet och som motsvarar 28 § 2 mom. i den gällande lagen.  

29 §. Priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Hänvisningen i det inledande stycket i 1 mom. till 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras enligt förslaget till en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya lagen, dvs. 35 §. Det föreslås inga andra ändringar i bestämmelsen. 

35 c §. Priserna per enhet för museer och verksamhetsenheter för scenkonst finansåren 2023 och 2024 Det föreslås att det till lagen temporärt fogas en ny 35 c §, där det föreskrivs om beräkning av priset per enhet för museer och för verksamhetsenheter för scenkonst för finansåren 2023 och 2024. Enligt förslaget beräknas med avvikelse från vad som föreskrivs i 35 § 1 mom. priserna per enhet för finansåren 2023 och 2024 genom att driftskostnaderna för verksamheten 2019 divideras med dessa kulturinstitutioners totala antal faktiska årsverken under det sistnämnda kalenderåret. Under ifrågavarande finansår iakttas således inte bestämmelsen i 35 § enligt vilken priserna per enhet för museer och verksamhetsenheter för scenkonst varje år beräknas genom att driftskostnaderna för dessa kulturinstitutioners verksamhet under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms divideras med institutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. 

Enligt 35 § 2mom. beräknas priserna per enhet särskilt för 1) museer, 2) orkestrar, körer och andra verksamhetsenheter som i första hand är verksamma inom musikbranschen, samt 3) teatrar, verksamhetsenheter inom dans- och cirkusbranschen samt andra sådana verksamhetsenheter inom scenkonst som inte är i 2 punkten avsedda verksamhetsenheter som i första hand är verksamma inom musikbranschen. Enligt den föreslagna bestämmelsen utökas museernas driftskostnader med 324 000 euro, de i 2 mom. 2 punkten avsedda verksamhetsenheternas driftskostnader med 426 000 euro och de i nämnda mom. 3 punkten avsedda verksamhetsenheternas driftskostnaderna med 233 000 euro. Det är fråga om en kompensation som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet och som motsvarar 35 § 7 mom. i den gällande lagen. 

51 §.Utbetalning av finansiering för driftskostnader Det föreslås att hänvisningen till 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras till en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya lagen, dvs. 46 §. Det föreslås inga andra ändringar i bestämmelsen. 

64 §.Tillämpning av vissa bestämmelser i lagen om statsandel för kommunal basservice. I mom. 1 föreslås hänvisningen till 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras till en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya lagen, dvs. till 35 §. Det föreslås att hänvisningen i 1 mom. 1 punkten till 55 § 2 mom. ändras till en hänvisning till 21 § 2 mom., hänvisningen i 2 punkten till 61 § 2 mom. till en hänvisning till 53 § 2 mom., hänvisningen i 3 punkten till 62 § 3 mom. till en hänvisning till 54 § 3 mom., hänvisningen i 4 punkten till 63 § till en hänvisning till 55 § och hänvisningen i 5 punkten till 63 b § till en hänvisning till 56 §. ?? Det föreslås inga andra ändringar i bestämmelsen. 

7.2  Lagen om fritt bildningsarbete

11 §. Pris per enhet. I 4 mom. föreslås hänvisningen till 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras till en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya lagen, dvs. till 19 § 2 mom. och 22 §. Det föreslås inga andra ändringar i bestämmelsen. 

11 a §. Pris per enhet för finansåren 2023 och 2024. Det föreslås att det till lagen temporärt fogas en ny 11 a §, där det föreskrivs om beräkning av priserna per enhet under finansåren 2023 och 2024. Med avvikelse från 11 § 2—6 mom. beräknas priserna per enhet för finansåren 2023 och 2024 genom att driftskostnaderna för verksamheten i fråga 2019 divideras med antalet prestationer för verksamheten i fråga under det sistnämnda året. Under finansåren i fråga iakttas alltså inte de bestämmelser enligt vilka priserna per enhet beräknas årligen genom att driftskostnaderna för verksamheten under året före det år som föregår det då priserna per enhet bestäms divideras med antalet prestationer i verksamheten i fråga. 

Enligt 11 § 11 mom. i gällande lag utökas åren 2020—2022 driftskostnaderna för verksamheten vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8 000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. Enligt förslaget utökas driftskostnaderna för folkhögskolornas del med 55 000 euro, för de riksomfattande idrottutbildningscentrens del med 8000 euro, för medborgarinstitutens del med 1 252 000 euro och för sommaruniversitetens del med 9 000 euro. Det är fråga om en kompensation som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet och som motsvarar 11 § 11 mom. i den gällande lagen. 

12 §.Förändringen i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art. Hänvisningarna i denna paragraf till 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras enligt förslaget till en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya lagen, dvs. till 19 § 2 mom. och 22 §. Dessutom stryks omnämnandet av lagens nummer i bestämmelsen, eftersom lagens nummer nämns redan i 11 § 4 mom. Det föreslås inga andra ändringar i bestämmelsen. 

18 §. Betalning. Det föreslås att hänvisningen till 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice ändras till en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya lagen, dvs. 46 §. Det föreslås inga andra ändringar i bestämmelsen. 

11.1  Samband med andra propositioner

Avsikten är att till riksdagen under höstsessionen 2022 överlämna också en annan proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, där det föreslås att det till lagen fogas en bestämmelse om statligt specialunderstöd för småbarnspedagogik för barn som behöver internationellt eller tillfälligt skydd eller är papperslösa. I propositionerna föreslås dock inga ändringar i samma bestämmelser och de är inte direkt avhängiga av varandra. 

11.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2023 och avses bli behandlad i samband med den.