1.1  Bakgrund

Ett centralt mål i statsminister Sanna Marins regerings regeringsprogram är att utbildnings- och kompetensnivån höjs på alla utbildningsstadier, skillnaderna i lärande minskar och den utbildningsmässiga jämlikheten ökar. Uppnåendet av detta mål främjas genom regeringsprogrammets skrivning om utarbetande av nationella principer för identifiering och erkännande av kunnande. Syftet med principerna är att kunnande som individen förvärvat på olika sätt ska komma fram i arbetslivet och utbildningssystemet. I regeringsprogrammet ingår också en parlamentarisk reform av det kontinuerliga lärandet, som ska svara på behovet för var och en att utveckla och förnya sitt kunnande under hela livet. 

Den parlamentariska gruppen för kontinuerligt lärande godkände riktlinjerna för reformen av kontinuerligt lärande den 17 december 2020 (Statsrådet (2020). Kompetens ger trygghet i framtiden: Riktlinjer för den parlamentariska reformen av kontinuerligt lärande (Statsrådets publikationer 2020:38). I riktlinjerna konstateras att det i servicesystemet för kontinuerligt lärande till stöd för tjänsterna behövs samordning och en struktur som gör det möjligt att främja matchningen mellan utbud och efterfrågan på kompetens, förutse kompetensbehov, förnya och anskaffa kompetenstjänster samt stöda samarbetsstrukturerna i regionerna. I riktlinjerna konstateras det också att kunnande som förvärvats i arbetet och även annars bör identifieras på ett bättre sätt än för närvarande så att vars och ens styrkor identifieras, men också så att åtgärder för att utveckla yrkeskompetensen ska kunna riktas rätt. 

Riksdagen har som ett led i genomförandet av reformen om kontinuerligt lärande godkänt lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021), som trädde i kraft den 1 september 2021. Enligt 2 § 1 mom. 3 punkten i lagen är en av uppgifterna för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (nedan servicecentret) att finansiera utbildning och andra kompetenstjänster som riktar sig särskilt till dem som har sysselsättning eller står utanför arbetskraften och som kompletterar det övriga offentligt understödda utbildningsutbudet. Servicecentret finansierar utbildningar genom att bevilja statsunderstöd eller genom att anskaffa utbildnings- och kompetenstjänster. 

1.2  Beredning

Kontinuerligt lärande 

Den 23 augusti 2021 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en arbetsgrupp för att bereda en utvidgning av de riksomfattande informationsresurserna med uppgifter från annan än reglerad utbildning. Beredningsgruppen hade till uppgift att bereda införandet av uppgifter om utbildningar som servicecentret finansierar och som NTM-centralerna anskaffat i informationsresurser enligt lagen om nationella studie- och examensregister samt att utreda och bereda de lagändringar som behövs för införandet av uppgifter. Till medlemmar i arbetsgruppen utsågs företrädare för undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, Utbildningsstyrelsen och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (nedan UF-centret). 

Grundläggande konstundervisning 

Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte den 30 augusti 2021 en utredare för att göra en förstudie om främjande av identifiering och erkännande av kunnande som förvärvats i grundläggande konstundervisning. Utredaren hade till uppgift att utreda vilken beredskap läroanstalterna inom den grundläggande konstundervisningen har att ansluta sig till den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning (informationsresursen Koski) som avses i 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister. Därtill skulle utredaren utreda det samarbete som läroanstalterna för grundläggande konstundervisning har med gymnasierna vid genomförandet av gymnasiediplom samt praxis för identifiering och erkännande av grundläggande konstundervisningsstudier i gymnasierna. Vidare skulle utredaren utarbeta eventuella förslag om vilka reformer och fortsatta åtgärder som kan vidtas för att stärka identifieringen och erkännandet av kunnandet inom den grundläggande konstundervisningen. 

Förstudien överlämnades till undervisnings- och kulturministeriet den 18 november 2021 (undervisnings- och kulturministeriet 2021: Förstudie för att främja identifiering och erkännande av kunnande som förvärvats inom grundläggande konstundervisning. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2021:48). Enligt förstudien förhåller sig läroanstalterna huvudsakligen positivt till informationsresursen Koski och överföringen av uppgifter till den. Av de läroanstalter som svarade på enkäten som utarbetades som grund för förstudien understödde 75 procent av läroanstalterna inom grundläggande konstundervisning att dataöverföringen skulle möjliggöras och 90 procent av läroanstalterna inom fritt bildningsarbete. Även andra aktörer inom den grundläggande konstundervisningen hade en positiv inställning. Dataöverföringarna anses stärka den grundläggande konstundervisningens olika konstområdens ställning som en del av utbildningssystemet och lyfta fram det kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen på samma nivå som det kunnande som förvärvats inom studierna inom fritt bildningsarbete. 

I förstudien föreslås det att undervisnings- och kulturministeriet ska vidta åtgärder för att möjliggöra att uppgifter om studier inom grundläggande konstundervisning kan föras in i informationsresursen Koski. Det föreslås att omfattningen av de studier som förs in i informationsresursen definieras i studiepoäng för att underlätta identifieringen och erkännandet av kunnandet samt för att göra studierna mer jämförbara med studier på andra utbildningsnivåer. Det föreslås inte att studiepoäng ska ersätta undervisningstimmar t.ex. som grund för statsandelen per undervisningstimme, utan definitionerna ska användas parallellt. 

Remissbehandling 

Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition har begärts av centrala berörda grupper. Utkastet till proposition var på remiss mellan den 20 januari och den 7 mars 2022. Utlåtandena och propositionens övriga beredningsdokument kan läsas på propositionens projektsidor på adressen: https://okm.fi/sv/projekt?tunnus=OKM074:00/2021.  

2.1  Kontinuerligt lärande

Enligt 1 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021) främjar servicecentret kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder och tillgången på kompetent arbetskraft. Enligt 2 § 1 mom. har servicecentret till uppgift att inom sitt verksamhetsområde 1) utveckla och samordna informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster; 2) analysera prognostiseringsuppgifter om kompetens- och arbetskraftsbehov; 3) finansiera utbildning och andra kompetenstjänster som riktar sig särskilt till dem som har sysselsättning eller står utanför arbetskraften och som kompletterar det övriga offentligt understödda utbildningsutbudet; 4) stödja regionala och andra samarbetsnätverk samt främja deras verkningsfullhet. 

Servicecentrets finansieringsformer för utbildning och kompetenstjänster är beviljande av statsunderstöd och anskaffningsverksamhet. Servicecentret ordnar inte självt utbildning, utan endast finansierar och anskaffar sådan verksamhet. Utifrån ett observerat utbildnings- och kompetensbehov utlyser servicecentret statsunderstöd eller upphandlingsförfaranden för genomförande av den utbildning eller kompetenstjänst som behövs. Statsunderstödstagarna eller de aktörer som är parter i upphandlingsavtalet ansvarar för ordnandet av utbildningen. 

Servicecentret har till uppgift att vara en utbildningsfinansiär som kompletterar det grundläggande utbud av utbildning som ordnas med statsandelsfinansiering och högskolornas basfinansiering samt NTM-centralernas upphandlingsverksamhet i fråga om arbetskraftsutbildning. Servicecentret finansierar utbildning som fyller luckor i utbildningssystemet och riktar sig till underrepresenterade grupper och utbildning vars särskilda målgrupp är personer som har sysselsättning och personer som är utanför arbetslivet. 

Enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021) kan servicecentret bevilja statsunderstöd för anordnande av sådana examina och examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017), utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), anordnande av i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar, anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare och anordnande av sådan undervisning i samiska och samisk kultur som avses i lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010). 

Enligt 9 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning kan servicecentret anskaffa utbildning och andra kompetenstjänster. I paragrafen avgränsas inte närmare den utbildning eller de kompetenstjänster som servicecentret kan anskaffa, utan utgångspunkten är att servicecentret kan anskaffa utbildning och kompetenstjänster inom ramen för sitt verksamhetsområde. I praktiken begränsas anskaffningen av de förutsättningar som anges i annan lagstiftning och som gäller utbildningsaktörernas möjligheter att tillhandahålla utbildningstjänster som en del av sin företagsekonomiska verksamhet. Den utbildning som servicecentret anskaffar är i regel kortvarig utbildning. Föremål för upphandlingen kan också vara sådana samlade kompetenser som inte ingår i ramen för den reglerade utbildningen, utan placerar sig i gränsområdet mellan olika utbildningsstadier och utbildningsområden. De samlade kompetenser som anskaffningen gäller kan skräddarsys enligt behov. Yrkeshögskolor och universitet samt privaträttsliga sammanslutningar, inklusive dotterbolag som ägs av kommuner och samkommuner, kan delta i anbudsförfaranden för servicecentrets anskaffningar. 

I lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) föreskrivs det om nationella informationsresurser, såsom informationsresursen inom undervisning och utbildning (nedan informationsresursen Koski), högskolornas riksomfattande datalager (nedan datalagret Virta), läropliktsregistret, studentexamensregistret och antagningsregistret. I informationsresursen Koski förs det in uppgifter om den undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning, den utbildning som avses i gymnasielagen, den utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning, den utbildning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och den utbildning som avses i lagen om fritt bildningsarbete. Datalagret Virta är en informationsresurs som är avsedd för centraliserat bevarande och centraliserad användning av högskolornas uppgifter om studierätt, anmälningar, examina och studieprestationer. 

När servicecentret finansierar sådan reglerad utbildning som anges i lagen om servicecentret har anordnare av yrkesutbildning och högskolor redan med stöd av nuvarande bestämmelser och avtal skyldighet att föra in uppgifter om utbildningarna i Koski och Virta oberoende av finansieringssättet. De utbildningar som finansieras av servicecentret avskiljs i informationsresurserna utifrån finansieringskällan. 

Huvudmän för läroanstalter inom fritt bildningsarbete är skyldiga att föra in uppgifter om utbildning som riktas till läropliktiga i informationsresursen. Huvudmän för läroanstalter inom fritt bildningsarbete har också möjlighet att föra in uppgifter om andra utbildningar, om huvudmannen har beslutat att erbjuda införande av uppgifter för studerande som deltar i utbildningen och den studerande samtycker till att uppgifterna förs in. När servicecentret finansierar annan utbildning än sådan som ordnas för läropliktiga vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete är huvudmännen dock inte skyldiga att föra in uppgifter i informationsresursen Koski. 

De gemensamt personuppgiftsansvariga för de informationsresurser som det föreskrivs om i lagen om nationella studie- och examensregister varierar enligt ändamålet med informationsresursen. Utbildningsanordnarna, huvudmännen för läroanstalterna och Utbildningsstyrelsen är gemensamt personuppgiftsansvariga för informationsresursen Koski. Informationsresursen Koski drivs av Utbildningsstyrelsen i fråga om behandling och utlämnande. Undervisnings- och kulturministeriet samt universiteten och yrkeshögskolorna är gemensamt personuppgiftsansvariga för informationsresursen Virta. Undervisnings- och kulturministeriet svarar för informationsresursens allmänna funktion och för de tekniska förutsättningarna för att föra in, behandla och lämna ut uppgifter. 

I lagen om nationella studie- och examensregister föreskrivs det om tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter via vilken en person kan se och använda sina egna uppgifter som ingår i de register och informationsresurser som avses i denna lag och genom vilken myndigheterna på ett centraliserat, tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt får de uppgifter som de behöver t.ex. för statistikföring eller finansiering från ett och samma ställe. I tjänsten kan en person dessutom ge sitt samtycke till att en uppgift som finns i registret lämnas ut med hjälp av tjänsten. 

Lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021) trädde i kraft den 1 september 2021. Rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning, som finns i anslutning till servicecentret, har vid sitt möte den 4 mars 2022 godkänt prioriteringarna för servicecentrets verksamhet för 2022. I verksamhetsplanen konstateras att när det gäller utbildning som kompletterar det befintliga utbildningsutbudet och andra kompetenstjänster utlyser servicecentret på basis av identifierade utbildnings- och kompetensbehov statsunderstöd och inleder upphandlingsförfaranden. Prioriteringarna för fördelningen av finansieringen år 2022 är: 

Kompletterande utbildningar och utbildningar som ger behörighet inom branscher med brist på kompetent arbetskraft bl.a. för dem som avlagt examen någon annanstans än i Finland 

Branscher som drabbats av coronapandemin 

Digital kompetens samt kunnande i anslutning till den gröna omställningen (bl.a. bioekonomi och cirkulär ekonomi) 

Kompetensutveckling för dem som arbetar i branscher med överutbud för att förbättra konkurrenskraften på arbetsmarknaden för dem som arbetar i branschen och för att stödja karriärvägar till stabilare branscher som har en ökande sysselsättande effekt 

Stärkande av konkurrenskraften på arbetsmarknaden för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden 

Servicecentret har utlyst sina första statsunderstöd den 4 april 2022. Servicecentret genomför de första konkurrensutsättningarna och upphandlingarna 2022. Servicecentret fattar statsunderstödsbesluten utifrån ansökningarna och anbuden och ingår upphandlingsavtal för att genomföra utbildningarna. 

På ordnandet av utbildningen, antagningen av studerande, antagningen som studerande samt på den studerandes rättigheter och skyldigheter tillämpas enligt 10 § i lagen om Servicecentret vid anordnande av reglerad utbildning vad som föreskrivs i den lag som gäller om utbildningen i fråga, om inte något annat föreskrivs i lagen om servicecentret. I praktiken genomför och beslutar således en anordnare av reglerad utbildning om antagningen av studerande i enlighet med sin egen praxis oberoende av om utbildningen finansieras med statsunderstöd eller genom upphandling. Vid anskaffning av annan än reglerad utbildning tillämpas 13—15 § i lagen på anordnande av utbildning, antagning av studerande och antagning som studerande samt på den studerandes rättigheter och skyldigheter. I praktiken genomför anordnaren av annan än reglerad utbildning studerandeantagningen och servicecentret beslutar om antagningen som studerande på framställning av utbildningsanordnaren. 

Enligt en bedömning som framförts i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning och till lagar som har samband med den (RP 76/2021 rd) innebär anslaget på 40 miljoner euro för kontinuerligt lärande för 2021 att cirka 10 500 personer utbildas. I enlighet med Finlands återhämtnings- och resiliensplan som ingår i Finlands program för hållbar tillväxt anvisas servicecentret dessutom åren 2021—2024 sammanlagt 30 miljoner euro inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility) för finansiering av utbildnings- och kompetenstjänster. Servicecentret beviljades fem miljoner euro för detta ändamål i den tredje tilläggsbudgeten för 2021 och 11 miljoner euro i budgeten för 2022. I enlighet med EU-rådets verkställighetsbeslut ska minst 7 800 personer inleda de utbildningar som finansieras med faciliteten för återhämtning och resiliens före utgången av juni 2025.  

2.2  Grundläggande konstundervisning

Enligt lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) avses med grundläggande konstundervisning sådan målinriktad och från nivå till nivå fortskridande undervisning inom olika områden av konsten som i första hand riktar sig till barn och unga och som samtidigt ger eleverna förmåga att uttrycka sig och söka sig till yrkesutbildning och utbildning på högre nivå inom konstområdet i fråga. Undervisningsområdena är arkitektur, bildkonst, handarbete, mediekonst, musik, ordkonst, cirkuskonst, dans och teaterkonst. 

Den grundläggande konstundervisningen är en självständig del av det finländska utbildningssystemet som placerar sig i gränsområdet mellan utbildnings- och kulturpolitiken. Undervisningen är frivillig för eleven och leder inte till examen. Undervisningen grundar sig på läroplansgrunder som fastställts av Utbildningsstyrelsen. Grundläggande konstundervisning ges av yrkespersoner, vars behörighetsvillkor det föreskrivs om i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998). 

Enligt lagen om grundläggande konstundervisning kan kommunen ordna grundläggande konstundervisning. Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja en samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna grundläggande konstundervisning. Grundläggande konstundervisning kan, enligt vad ministeriet beslutar, ordnas också i statliga läroanstalter. Utbildning som avses i nämnda lag ordnas i musikläroanstalter, andra läroanstalter som ordnar grundläggande konstundervisning eller på annat sätt. Utbildningsanordnaren kan också ordna tjänsterna tillsammans med andra utbildningsanordnare eller skaffa dem av en offentlig eller privat sammanslutning eller stiftelse. Utbildningsanordnaren svarar för att de tjänster som den skaffat ordnas i enlighet med nämnda lag. 

Grundläggande konstundervisning ordnas runtom i Finland, i ca 90 procent av kommunerna. År 2021 omfattades 139 läroanstalter av statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning. Antalet läroanstalter utanför statsandelen var cirka 135. Antalet läroanstalter inom fritt bildningsarbete som omfattades av statsandelen per undervisningstimme och som ordnade grundläggande konstundervisning var cirka 123. Undervisning ges enligt en allmän och fördjupad lärokurs och det finns sammanlagt ca 128 000 elever. Av eleverna är ca 10 000 vuxna. Läroanstalternas storlek varierar betydligt. De läroanstalter som får statsandel har i genomsnitt ett större antal elever än de läroanstalter som står utanför statsandelssystemet. Grundläggande konstundervisning ges mest i musik, näst mest i bildkonst och dans. Vid många läroanstalter undervisas flera olika konstområden. 

För närvarande är det inte möjligt att föra in uppgifter om studieprestationer inom den grundläggande konstundervisningen i informationsresursen Koski. Från den 1 augusti 2021 har läroanstalterna inom fritt bildningsarbete haft möjlighet att föra in uppgifter om prestationer inom fritt bildningsarbete i informationsresursen i fråga. Riksdagens kulturutskott konstaterade i sitt betänkande om regeringens proposition om registrering av uppgifter om utbildning inom fritt bildningsarbete (KuUB 2/2021 rd) att det inte var problemfritt att lämna den grundläggande konstundervisningen utanför den föreslagna reformen. Utskottet ansåg det vara viktigt att utreda om den grundläggande konstundervisningen kan tas med i reformen och betonade främjandet av metoder för identifiering och erkännande av kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen på lika villkor som andra motsvarande studieprestationer. 

En kommun som ordnar grundläggande konstundervisning får statsandel enligt antalet invånare i kommunen så som föreskrivs i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) beviljas en kommun, samkommun, privat sammanslutning eller stiftelse som med stöd av lagen om grundläggande konstundervisning har beviljats rätt till statsandel enligt antalet undervisningstimmar statsandel för driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som omfattas av statsandelen per undervisningstimme. Finansieringen av den grundläggande konstundervisningens driftskostnader bestäms enligt kalkylerade grunder. För sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar bestäms finansieringen på basis av antalet undervisningstimmar och det per undervisningstimme bestämda priset per enhet. 

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal undervisningstimmar som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret. Enligt budgetpropositionen för 2022 är det timantal som används som beräkningsgrund för statsandelen i fråga om grundläggande musikundervisning högst 1 658 000 och i annan grundläggande konstundervisning som beviljas statsandel på basis av antalet undervisningstimmar högst 179 400 timmar. 

Bedömning av eleven är en del av utbildningssystemet inom den grundläggande konstundervisningen. Utbildningsstyrelsen beslutar om grunderna för bedömningen och om de uppgifter som ska antecknas på betyget. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen 2017 får eleven ett betyg över den allmänna lärokursen på konstområdet. I betyget har man samlat uppgifter om de studier eleven genomfört. Betyget innehåller inte en bedömning av elevens kunnande eller framsteg. Bedömningen av den grundläggande konstundervisningens fördjupade lärokurs grundar sig på studiehelheternas mål, som beskrivs i den läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren. På betyget över den fördjupade lärokursen får eleven en verbal bedömning av genomförandet av lärokursen. Bedömningen inom olika konstområden i fråga om både den allmänna och den fördjupade lärokursen preciseras enligt konstområde i grunderna för läroplanen. 

2.3  Utlämnande av uppgifter ur nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning

Enligt 5 § 1 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999; nedan offentlighetslagen) avses i lagen med handling utom en framställning i skrift eller bild även ett meddelande som avser ett visst objekt eller ärende och uttrycks i form av tecken som på grund av användningen är avsedda att höra samman och vilket kan uppfattas endast med hjälp av automatisk databehandling eller en ljud- eller bildåtergivningsanordning eller något annat hjälpmedel. Enligt 5 § 2 mom. avses med myndighetshandling en handling som innehas av en myndighet och som har upprättats av myndigheten eller av någon som är anställd hos en myndighet eller som har inkommit till en myndighet för behandling av ett visst ärende eller i övrigt inkommit i samband med ett ärende som hör till myndighetens verksamhetsområde eller uppgifter. 

Enligt 9 § i offentlighetslagen har var och en rätt att ta del av en offentlig myndighetshandling. Bestämmelser om en parts rätt att ta del av en handling finns i 16 §. Enligt paragrafens 3 mom. får personuppgifter ur en myndighets personregister, om inte något annat särskilt bestäms i lag, lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. 

Syftet med den sistnämnda bestämmelsen är att förhindra att personuppgifter lämnas ut i form av massutlämnande ur personregister. Dataombudsmannen har i sitt styrbeslut om planen för öppna data av den 3 september 2013 ansett att 16 § 3 mom. i offentlighetslagen i praktiken innebär att ”en förutsättning för utlämnande av personuppgifter är att mottagaren enligt personuppgiftslagen (523/1999) har rätt att behandla personuppgifterna i fråga. I fråga om mottagaren förutsätts utöver den lagenliga grunden för behandling (8 §, 12 § och 14 kap. i personuppgiftslagen) dessutom att behandlingen av personuppgifter är sakligt motiverad med hänsyn till den personuppgiftsansvariges verksamhet (6 § i personuppgiftslagen), att de utlämnade uppgifterna behövs med tanke på den personuppgiftsansvariges verksamhet (9 § i personuppgiftslagen) samt att även andra dataskyddsprinciper (bl.a. 5, 7, 24, 32 och 33 § i personuppgiftslagen) förverkligas.” Samma principer tillämpas fortfarande när man i stället för den upphävda personuppgiftslagen tillämpar den allmänna dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)) samt den nationella dataskyddslagen (1050/2018) som kompletterar dataskyddsförordningen. 

Enligt 10 § i lagen om nationella studie- och examensregister får uppgifter ur den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning lämnas ut till 

1) myndigheter som enligt lag eller en lagstadgad uppgift har rätt att av en utbildningsanordnare få sådana uppgifter som finns i informationsresursen, sekretessbelagda uppgifter dock endast om det separat uttryckligen i lag föreskrivs om utlämnande av uppgifterna eller rätten att få uppgifterna, 

2) Sysselsättningsfonden till den del den med stöd av lag har rätt att få uppgifter som finns i informationsresursen, 

3) den ansvariga arbetsplatshandledaren eller bedömaren av kunnandet för en studerande inom yrkesutbildningen, till den del denne med stöd av lag har rätt att få uppgifter som finns i informationsresursen, 

4) den som med stöd av ett i 29 § 5 mom. avsett samtycke från den berörda personen har rätt att få uppgifter som finns i informationsresursen. 

5) den som med stöd av ett i 109 a § 4 mom. i lagen om yrkesutbildning avsett samtycke från den berörda personen har rätt att få uppgifter som finns i informationsresursen. 

Enligt regeringens proposition med förslag till sistnämnda lagrum (RP 72/2017 rd) ska genom bestämmelserna för myndigheterna eller andra aktörer inte i sak skapas några nya rättigheter att få uppgifter, utan rätten att få uppgifter som finns i informationsresursen ska fastställas med stöd av bestämmelserna om utlämnande och erhållande av information i den allmänna lagstiftningen och vederbörande speciallagstiftning. Utlämnandet av uppgifter ur en myndighets personregister fastställs enligt bestämmelserna i offentlighetslagen och personuppgiftslagen. Personuppgifter ur en myndighets personregister får lämnas ut om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. Kulturutskottet har i sitt betänkande om ifrågavarande regeringsproposition (KuUB 9/2017 rd) konstaterat att enligt utredning till kulturutskottet är avsikten med propositionen att till den del uppgifter lämnas ut via den tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter som avses i den föreslagna lagens 6 kapitel, tillämpas bestämmelserna om hur uppgifter lämnas ut i 29 § i den föreslagna lagen i stället för 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. Via utlämningstjänsten lämnas uppgifter endast ut på elektronisk väg. Vid utlämnande av uppgifter på annat sätt än via utlämningstjänsten följs 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. 

Innebörden av 10 § 1 mom. i lagen om nationella studie- och examensregister förblir oklar, eftersom det i bestämmelsen särskilt räknas upp de aktörer till vilka uppgifter får lämnas ut. På basis av detta är det inte klart om avsikten med bestämmelsen är att på något sätt avgränsa de aktörer och ändamål till vilka uppgifter får lämnas ut. Med beaktande av att avsikten med bestämmelsen inte är att föreskriva om rätten att få uppgifter eller att i övrigt begränsa rätten att få uppgifter enligt offentlighetslagen eller att föreskriva om massutlämnande av uppgifter, behöver regleringen förtydligas för att det inte ska råda oklarhet om förutsättningarna för utlämnande av uppgifter ur informationsresursen. 

4.1  De viktigaste förslagen

Kontinuerligt lärande 

I propositionen föreslås det att det i lagen om nationella studie- och examensregister föreskrivs om en skyldighet för utbildningsanordnaren att lagra uppgifter om annan än reglerad utbildning som finansieras av servicecentret. Enligt förslaget införs uppgifterna i ett nytt register över annan än reglerad utbildning som anskaffats av Servicecentret. De uppgifter som införs i registret är personens namn och studentnummer, den utbildning som den studerande genomgår samt när utbildningen inleds och avslutas samt antalet timmar. Dessutom registreras uppgift om att utbildningen slutförts samt om att kunnandet bedömts, om detta har gjorts. Enligt förslaget är utbildningsanordnaren skyldig att föra in dessa uppgifter i registret i fråga. Vid införandet av uppgifter utnyttjas befintliga tjänster, såsom Koski-tjänsten, organisationstjänsten och eGrunder-tjänsten. Uppgifterna kan föras in antingen via ett gränssnitt eller via ett system avsett för införande av uppgifter. För införandet av uppgifter kan man använda befintliga tekniska lösningar. Om anordnaren inte har eller inte öppnar ett gränssnitt, ska uppgifterna föras in i det system som är avsett för att föra in uppgifter. 

I propositionen föreslås det också att huvudmän för läroanstalter för fritt bildningsarbete är skyldiga att föra in uppgifter om de utbildningar som finansieras av servicecentret i informationsresursen Koski. I propositionen föreslås inga ändringar i yrkesutbildningsanordnarnas eller högskolornas skyldigheter att lagra uppgifter, utan de för in uppgifter om reglerad utbildning som servicecentret finansierar eller anskaffar med statsunderstöd inom ramen för den gällande lagstiftningen. 

Grundläggande konstundervisning 

I propositionen föreslås att det ska bli möjligt att föra in utbildningsuppgifter om grundläggande konstundervisning i informationsresursen Koski. De uppgifter som införs är den utbildning som eleven har genomgått, utbildningens omfattning i studiepoäng, utbildningens start- och sluttidpunkt och en bedömning av elevens kunnande. 

Införandet av uppgifter förutsätter att utbildningsanordnaren har beslutat att erbjuda alla elever som deltar i samma utbildning införande av uppgifter i informationsresursen, att utbildningens omfattning har fastställts i studiepoäng och att eleven samtycker till att uppgifterna förs in. Införandet förutsätter också att utbildningsanordnaren har gjort en kompetensbaserad beskrivning av utbildningen, dvs. utarbetat en läroplan och bedömt elevens prestation. Läroplanen förs in i Utbildningsstyrelsens tjänst eGrunder. Det föreslås att det i lagen om grundläggande konstundervisning föreskrivs om att de utbildningar som ska införas anges i studiepoäng. 

Efter att uppgifterna införts i registret kan en person i regel själv administrera sina uppgifter i informationsresursen i Utbildningsstyrelsens tjänst Min Studieinfo efter det att tjänsten har utvidgats till att gälla även uppgifter om utbildning inom grundläggande konstundervisning. I tjänsten kan han eller hon ge sitt samtycke till att uppgifterna lämnas ut genom att skapa en länk till sina studieprestationer i informationsresursen och skicka den till exempel till en arbetsgivare. Om eleven inte vill lämna ut uppgifter någonstans alls, ska uppgifterna enligt förslaget i regel vara tillgängliga endast för personen själv och för utbildningsanordnaren eller huvudmannen för den läroanstalt som lagrat uppgifterna och för Utbildningsstyrelsen som upprätthåller informationsresursen. Enligt förslaget har myndigheterna dock i vissa situationer med stöd av annan lagstiftning rätt till uppgifter i informationsresursen. En närmare redogörelse för sådana situationer finns i avsnitt 4.2.2 Konsekvenser för myndigheterna och 4.2.4 Konsekvenser för dataskyddet. 

På grund av undervisningens fria karaktär har man inte velat föreslå någon lagstadgad skyldighet att föra in uppgifter om utbildningen i fråga om grundläggande konstundervisning. Enligt förslaget genomförs den föreslagna reformen inte med utgångspunkt i myndighetsbehov, utan syftet med reformen är att tillgodose elevernas intresse genom att göra synliggöra det kunnande de har. Indirekt skulle även övriga läroanstalter och arbetslivet dra nytta av lagändringen. Den föreslagna reformen främjar kontinuerligt lärande och därmed också samhällets intressen. De uppgifter som införts i informationsresursen Koski används inte för att beräkna statsandelarna för läroanstaltsformerna inom den grundläggande konstundervisningen, och statsandelssystemet för grundläggande konstundervisning ändras således inte i samband med reformen. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

7.1  Lag om nationella studie- och examensregister

2 §. Tillämpningsområde. Det föreslås att det till 1 mom. fogas en ny 10 punkt, enligt vilken lagen i fortsättningen också ska tillämpas på utbildning enligt lagen om grundläggande konstundervisning. Därtill fogas till lagen en ny 11 punkt, enligt vilken lagen ska tillämpas på utbildning enligt lagen om servicecentret. Momentets 1—9 punkter motsvarar den gällande bestämmelsen i övrigt, men efter 9 punkten fogas ett kommatecken i stället för punkten. Till 2 mom. fogas ett omnämnande av det föreslagna registret över annan än reglerad utbildning som servicecentret anskaffat. 

4 §. Ändamålet med informationsresursen. I paragrafen föreskrivs det om användningsändamålet för de uppgifter som förs in i informationsresursen Koski. Det föreslås att det till 6 mom. fogas en bestämmelse om att en person med avvikelse från det som föreskrivs i 1—5 mom. själv beslutar också om användningsändamålen för de föreslagna uppgifterna i 9 e §. För närvarande gäller undantaget endast uppgifter om utbildning inom fritt bildningsarbete. Avsikten är att den registrerade själv med stöd av gällande 29 § 5 mom. ska administrera utlämnandet av uppgifterna enligt den nya 9 e §. Det föreskrivs inte något visst användningsändamål för uppgifterna. Det kan dock antas att personer kommer att lämna ut uppgifter som beskriver kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen för mycket liknande ändamål som de som beskrivs i 1 mom. 

6 §.Registrering av uppgifter i informationsresursen Till 2 mom. fogas enligt förslaget en bestämmelse om att Utbildningsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter också om datastrukturen i fråga om de uppgifter om grundläggande konstundervisning som avses i den nya 9 e §. 

9 a §.Uppgifter om utbildning som riktar sig till läropliktiga och till kontinuerligt lärande som anordnas inom det fria bildningsarbetet. I den gällande paragrafen föreskrivs det att en huvudman för en läroanstalt enligt lagen om fritt bildningsarbete i fråga om studerande som deltar i utbildning som avses i 7 a kap i den nämnda lagen samt utbildning som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen ska föra in i den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning uppgifter om den utbildning som genomförs, när studierna inletts, tillfälligt avbrutits och avslutats, genomförda studier och bedömningen av kunnandet. 

Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att till den fogas ett omnämnande av utbildning som riktar sig till kontinuerligt lärande. Enligt förslaget fogas till paragrafen en skyldighet för huvudmän för läroanstalter att på motsvarande sätt som för utbildning riktad till läropliktiga föra in i informationsresursen uppgifter om utbildning som finansieras av servicecentret och som avses i 8 § 1 mom. 2 punkten i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. 

Enligt 2 § 3 punkten i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning har servicecentret till uppgift att finansiera utbildning och andra kompetenstjänster som riktar sig särskilt till dem som har sysselsättning eller står utanför arbetskraften och som kompletterar det övriga offentligt understödda utbildningsutbudet. Servicecentret kan i detta syfte i enlighet med 8 § i den lagen bevilja statsunderstöd för utbildning som anordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete. Då är det fråga om utbildning av vars namn eller andra uppgifter det inte ens indirekt framgår uppgifter som kan höra till särskilda kategorier av personuppgifter. Detta ska dessutom säkerställas i villkoren i statsunderstödsbeslutet. Då kräver införandet av uppgifter inte på det sätt som föreskrivs i 9 d den registrerades samtycke som en särskild skyddsåtgärd, utan läroanstaltens huvudman kan förpliktas att föra in uppgifter om den utbildning som servicecentret finansierar i informationsresursen. 

9 e §.Uppgifter om grundläggande konstundervisning. Det föreslås att det till lagen fogas en ny 9 e § om uppgifter som ska föras in om utbildning inom grundläggande konstundervisning. Paragrafen gäller utbildningar som har definierats i studiepoäng. Enligt förslaget föreskrivs om fastställande av utbildningens omfattning i studiepoäng i 7 a § som föreslås bli fogad till lagen om grundläggande konstundervisning. 

Enligt 1 § i lagen om grundläggande konstundervisning avses med grundläggande konstundervisning sådan målinriktad och från nivå till nivå fortskridande undervisning inom olika områden av konsten som i första hand riktar sig till barn och unga och som samtidigt ger eleverna förmåga att uttrycka sig och söka sig till yrkesutbildning och utbildning på högre nivå inom konstområdet i fråga. Den grundläggande konstundervisningen är en del av det finländska utbildningssystemet och på grund av verksamhetens karaktär även målinriktad hobbyverksamhet. 

Anordnare av grundläggande konstundervisning definieras i 2 § i lagen om grundläggande konstundervisning. Kommunen kan ordna grundläggande konstundervisning direkt med stöd av lagen. Därtill kan undervisnings- och kulturministeriet bevilja en samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna grundläggande konstundervisning. Statliga läroanstalter får ordna grundläggande konstundervisning genom beslut av ministeriet. Utbildningsanordnaren kan ordna grundläggande konstundervisning själv eller skaffa undervisningstjänster från någon annan offentlig eller privat aktör. I båda situationerna svarar utbildningsanordnaren för att man i undervisningen iakttar lagen och en läroplan enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. På motsvarande sätt som detta system föreskrivs det i den föreslagna paragrafen att utbildningsanordnaren också ska svara för att uppgifter om utbildningen förs in i informationsresursen i de situationer som avses i paragrafen. 

Enligt 1 mom. är en förutsättning för införande av uppgifter att det har beslutats att införande ska erbjudas alla elever som deltar i samma utbildning. Med detta avses för det första att utbildningen ges vid samma läroanstalt. Exempelvis en kommun som är utbildningsanordnare kan skaffa tjänster inom grundläggande konstundervisning på musikområdet från olika musikläroanstalter eller från sammanslutningar som driver sådana läroanstalter. Med samma utbildning avses då utbildning vid en och samma musikläroanstalt och inte t.ex. alla tjänster inom grundläggande konstundervisning på musikområdet som kommunen anskaffat från olika musikläroanstalter eller sammanslutningar som driver sådana.  

Med samma utbildning hänvisas dessutom till lärokurserna för grundläggande konstundervisning, som Utbildningsstyrelsen fastställer i grunderna för läroplanen. De gällande bestämmelserna om grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen har utfärdats den 20 september 2017. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningens allmänna lärokurs är den kalkylerade omfattningen av den allmänna lärokursen 500 timmar, varav de gemensamma studierna omfattar 300 timmar och temastudierna 200 timmar (Utbildningsstyrelsen, föreskrifter och anvisningar 2017:11 a). Enligt grunderna för läroplanen för den fördjupade lärokursen är den kalkylerade omfattningen av den fördjupade lärokursen 1 300 timmar, varav grundstudierna omfattar 800 timmar och de fördjupade studierna 500 timmar (Utbildningsstyrelsen, föreskrifter och anvisningar 2017:12 a). Till samma utbildning som avses i den föreslagna paragrafen hör exempelvis elever som vid samma musikläroanstalt avlägger samma studienivå inom den grundläggande konstundervisningen på musikområdet, dvs. till exempel den allmänna lärokursens gemensamma studier. 

De uppgifter som ska föras in är för det första utbildningens namn och omfattning. Av utbildningens namn ska framgå vilket konstområde utbildningen gäller. De gällande grunderna för läroplanen gäller arkitektur, bildkonst, slöjd, mediekonst, musik, dans, ordkonst, cirkuskonst och teaterkonst. De uppgifter om utbildningens omfattning som ska föras in i informationsresursen gäller grunddelarna av de hela lärokurser som anges i grunderna för läroplanen: gemensamma studier i den allmänna lärokursen, temastudier i den allmänna lärokursen, grundstudier i den fördjupade lärokursen och fördjupade studier i den fördjupade lärokursen. Med utbildningens omfattning avses att utbildningen definieras i studiepoäng. Bestämmelser om detta föreslås i 7 a § i lagen om grundläggande konstundervisning. 

Det föreslås att tidpunkten för när utbildningen inletts och avslutats införs i registret. Med undantag för uppgifter om utbildning med fri inriktning inom fritt bildningsarbete, som förs in med den studerandes samtycke, registreras i fråga om alla andra utbildningar som förs in i informationsresursen förutom tidpunkten när utbildningen avslutats även tidpunkten när utbildningen inletts. Registrering av tidpunkten för inledandet är viktigt i fråga om uppgifter om utbildning inom grundläggande konstundervisning för att utbildningens faktiska längd ska framgå av informationsresursen. Detta förbättrar elevens möjligheter att utnyttja de uppgifter som lagrats i informationsresursen och ökar också möjligheterna för dem som registrerar utbildningsinformationen att börja föra in uppgifterna redan i det skede när utbildningen inleds. Eleven kan då se sina utbildningsuppgifter i Min Studieinfo genast från början av studierna efter att den grundläggande konstundervisningen har inkluderats i utbildningsutbudet i Min Studieinfo. 

När en elev har slutfört en allmän eller fördjupad lärokurs inom grundläggande konstundervisning med godkänt resultat antecknas det i informationsresursen som bedömning av elevens kunnande att eleven har godkänts. Underkända eller beskrivande bedömningar förs inte in i informationsresursen. 

Ett villkor för införandet av utbildningsuppgifter är att eleven samtycker till att uppgifterna införs. Kravet på samtycke grundar sig på att uppgiften om en persons deltagande i grundläggande konstundervisning kan vara en sekretessbelagd uppgift. Detta gäller om deltagandet i utbildningen är ett sådant fritidsintresse som avses i 24 § 1 mom. 32 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Sådan information omfattas av integritetsskyddet. Beslut om huruvida det är fråga om sådan information fattas när uppgiften begärs av myndigheten. 

I 2 mom. föreskrivs det enligt förslaget närmare om samtycket. För att utbildningen ska kunna definieras i studiepoäng på det sätt som föreslås i lagen om grundläggande konstundervisning och bedömas, ska samtycke ges när undervisningen börjar i fråga om studienivån (gemensamma studier i den allmänna lärokursen, temastudier i den allmänna lärokursen, grundstudier i den fördjupade lärokursen och fördjupade studier i den fördjupade lärokursen) i den lärokurs som ska föras in i informationsresursen. Av samtycket ska det framgå att det har getts frivilligt och uttryckligen. Med uttrycklighet avses att personen vet var uppgifterna lagras, vem som kan behandla dem efter lagringen och hur personen senare kan administrera utlämnandet av uppgifterna i tjänsten Min Studieinfo. 

För införande av uppgifter om ett minderårigt barn som har fyllt 15 år krävs samtycke också av barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. I fråga om barn under 15 år ges samtycket av barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Detta beror på att vårdnadshavaren enligt 4 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) ska trygga barnets utveckling och välfärd på det sätt som föreskrivs i 1 § i den lagen. Vårdnadshavaren har i detta syfte rätt att bestämma bl.a. om barnets utbildning och fritidsintressen. Vårdnadshavaren företräder barnet i frågor som gäller barnets person, om inte något annat föreskrivs i lag. 

Uppgiften om samtycket ska bevaras varaktigt. Om den som gett sitt samtycke senare återkallar det, ska uppgiften om detta antecknas på samma ställe. Samtycket kan när som helst återkallas genom att meddela detta till Utbildningsstyrelsen, som svarar för informationsresursen. Om det inte längre finns någon grundad anledning att behandla uppgifterna, ska uppgifterna efter det att personen återkallat sitt samtycke raderas ur informationsresursen. 

10 §.Utlämnande av uppgifter ur informationsresursen. Det föreslås att förteckningen över aktörer till vilka uppgifter får lämnas ut ur informationsresursen stryks i 1 mom. Detta förtydligar på det sätt som anges ovan i avsnitt 4.2.4 bestämmelserna om utlämnande av uppgifter och ändrar inte de facto det gällande rättsläget. I momentet föreskrivs i fortsättningen att Utbildningsstyrelsen beslutar om utlämnande av uppgifter ur informationsresursen och svarar för att utlämnandet sker på ett lagenligt sätt. Genom den föreslagna regleringen förtydligas ansvarsfördelningen mellan de gemensamt personuppgiftsansvariga för informationsresursen. Utbildningsstyrelsen ska i egenskap av upprätthållare av informationsresursen och av den tjänst för utlämnande av uppgifter som avses i 6 kap. och som utnyttjar informationsresursen också ansvara för utlämnandet av uppgifter direkt ur informationsresursen. 

Paragrafens2 mom. motsvarar gällande bestämmelse. 

I det gällande 3 mom. föreskrivs att det som föreskrivs i 1 och 2 mom. inte tillämpas på de uppgifter om fritt bildningsarbete som avses i 9 d §. Grunden för regleringen har varit att utlämnandet av dessa uppgifter ska administreras av den registrerade själv med stöd av det gällande 29 § 5 mom. Liksom ovan konstaterats innehåller 1 mom. inga bestämmelser om rätten att få uppgifter, varvid ifrågavarande reglering i praktiken inte begränsar utlämnandet av uppgifter ur informationsresursen. Eftersom det ändå föreslås att den informativa regleringen i 1 mom. ska slopas och eftersom det föreslås att det i momentet i fortsättningen föreskrivs om den personuppgiftsansvarige som ansvarar för utlämnandet, finns det ingen grund för en sådan avgränsning som i nuvarande 1 mom. I 2 mom. bevaras däremot avgränsningen av Utbildningsstyrelsens möjlighet att utgående från informationsresursen ta fram datamaterial som behövs för utvärdering, forskning, utveckling, statistikföring och annan uppföljning av undervisningen och utbildningen samt styrning och finansiering . En motsvarande avgränsning av utnyttjandet av uppgifterna föreslås också i fråga om uppgifter om grundläggande konstundervisning enligt 9 e §. 

I paragrafen föreslås dessutom ett nytt 4 mom. med en informativ hänvisning till 9 a § i lagen om yrkesutbildning, där det föreskrivs om utlämnande av uppgifter som avses i 9 § 2—4 mom. i denna lag och som gäller den personliga utvecklingsplanen för kunnandet för studerande i yrkesutbildning. 

11 d §.Utlämnande av uppgifter ur registret. I den gällande paragrafen föreskrivs om utlämnande av uppgifter ur läropliktsregistret. I motiveringen till paragrafen konstateras att regleringen i sak motsvarar 10 § 1 mom. 1 punkten (RP 173/2020 rd). Bestämmelsen kan således inte anses begränsa tillämpningen av 16 § 3 mom. i offentlighetslagen på utlämnandet av uppgifter. Därför föreslås det att 1 mom. ändras på motsvarande sätt som 10 § 1 mom. så att det i momentet föreskrivs om den personuppgiftsansvarige som ansvarar för utlämnandet av uppgifter och så att den informativa regleringen om utlämnande av uppgifter till myndigheter stryks i momentet. Också i fråga om läropliktsregistret svarar Utbildningsstyrelsen för utlämnande av uppgifter från registret och för att utlämnandet sker på ett lagenligt sätt. 

5 a kap. Registret över annan än reglerad utbildning som anskaffats av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning 

Det föreslås att det till lagen fogas ett nytt 5 a kap. där det föreskrivs om uppgifter om studerande inom annan än sådan reglerad utbildning som avses i 10 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning och som anskaffas av servicecentret enligt 9 § i den lagen. Det är fråga om ett nytt register som innehåller uppgifter om den genomförda utbildningens namn och längd samt om bedömningen av kunnandet, om en sådan har gjorts. 

27 a §.Ändamålet med registret över annan än reglerad utbildning. I den föreslagna paragrafen föreskrivs om registrets användningsändamål. Paragrafen motsvarar i sak 4 § i fråga om nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning och 11 a § i fråga om användningsändamålet för läropliktsregistret. I 1 mom. föreskrivs det att uppgifterna i registret används när en person söker till utbildning, under utbildningen, i arbetslivet samt när personen ansöker om utbildningsrelaterade förmåner. I fråga om utbildning avses i praktiken den utbildning som den studerande söker sig till eller som han eller hon deltar i efter utbildningen i fråga. Uppgifterna i registret kan således utnyttjas vid antagningen av studerande när en person eventuellt söker till någon annan utbildning efter den utbildning som införts i registret. Dessutom kan de uppgifter om kunnande som framgår av registret utnyttjas i övrig utbildning när man bedömer vilket kunnande som redan förvärvats. Till exempel enligt 46 § i lagen om yrkesutbildning har utbildningsanordnaren till uppgift att utreda och identifiera det kunnande som en studerande tidigare har förvärvat med stöd av dokument och annan utredning som den studerande lägger fram. I arbetslivet kan man utnyttja uppgifterna om kunnande när en person söker arbete och vid beslut om personens eventuella arbetsuppgifter. Även om det är fråga om kortvarig utbildning i kursform, kan kunnande som förvärvats genom utbildningen ha betydelse i ovannämnda situationer. Dessutom kan uppgifterna om utbildningen utnyttjas när en person ansöker om vuxenutbildningsstöd eller för att få arbetslöshetsförmån för frivilliga studier, om de övriga lagstadgade villkoren uppfylls. 

I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att uppgifterna även kan användas när andra myndigheter sköter sådana lagstadgade uppgifter för vilka uppgifterna i registret behövs. Genom bestämmelsen säkerställs det att uppgifterna kan utnyttjas också för andra ändamål än de som nämns i 1 mom. när det är fråga om en myndighet som har en sådan grund för behandling av uppgifter som avses i artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. 

Enligt 3 mom. får de uppgifter som införts i registret även användas för utvärdering, statistikföring och uppföljning av utbildningar. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar bestämmelsen om användningsändamålet för informationsresursen inom undervisning och utbildning i 5 § 4 mom. 

27 b §.De gemensamt personuppgiftsansvariga för registret över annan än reglerad utbildning samt ansvarsfördelningen mellan dem Enligt 1 mom. är servicecentret och Utbildningsstyrelsen gemensamt personuppgiftsansvariga för registret, och deras ansvar fördelas på det sätt som föreslås i paragrafen. 

Enligt artikel 26.1 i dataskyddsförordningen är det fråga om gemensamt personuppgiftsansvar då två eller flera personuppgiftsansvariga gemensamt fastställer ändamålen med och medlen för behandlingen. De fastställer genom ett ömsesidigt arrangemang på ett transparent sätt vars och ens ansvarsområde för att de skyldigheter som anges i förordningen ska iakttas, särskilt vad gäller användningen av de registrerades rättigheter och de uppgifter som gäller utlämnande av uppgifter. De personuppgiftsansvarigas ansvarsområden kan dock fastställas även i den lagstiftning som tillämpas på personuppgiftsansvariga i en medlemsstat. Utbildningsstyrelsen svarar på det sätt som föreslås i 1 mom. för registrets allmänna funktion och för den tekniska anslutning som behövs för att föra in, behandla och lämna ut uppgifter. Utbildningsstyrelsen ska i egenskap av upprätthållare av befintliga register och informationsresurser också ha kompetens och resurser att svara för upprätthållandet av det nya registret. Dessutom kan Utbildningsstyrelsen utnyttja den tekniska miljö som den utvecklat för att upprätthålla registret. Det föreslås att Utbildningsstyrelsen åläggs ansvar för registerföringen och även beslutsprövning i fråga om utlämnande av uppgifter. Utbildningsstyrelsen får således sådana uppgifter som hör till en personuppgiftsansvarig, och därför föreslås det att Utbildningsstyrelsen ska vara en gemensamt personuppgiftsansvarig enligt artikel 26 i dataskyddsförordningen. 

Gemensamt personuppgiftsansvarig är också servicecentret, som fastställer ändamålen med och metoderna för behandlingen av uppgifter till den del det är fråga om uppgifter om utbildning som ska föras in i registret. Servicecentret beslutar i samband med anskaffning enligt 9 § i lagen om servicecentret hurudan utbildning det anskaffar och vilka villkor det ställer för utbildningen som anskaffas. Servicecentret beslutar med stöd av 13 § i den lagen också om antagningen av studerande och därmed om vems uppgifter som förs in i registret. Enbart det faktum att utbildningsanordnaren åläggs att föra in uppgifter i registret om utbildning som anordnaren genomfört på basis av ett upphandlingsavtal utgör ingen grund för att utbildningsanordnarna ska betraktas som gemensamt personuppgiftsansvariga. Utbildningsanordnarna är personuppgiftsansvariga för behandlingen av personuppgifter för eget ändamål. I det nu föreslagna registret är det dock fråga om ett separat riksomfattande register och utbildningsanordnarna deltar inte i fastställandet av ändamålen med och metoderna för behandlingen av personuppgifter på det sätt som förutsätts i artikel 26 i dataskyddsförordningen. 

I 2 mom. föreskrivs det enligt förslaget om ansvarsfördelningen mellan de gemensamt personuppgiftsansvariga. Enligt förslaget svarar servicecentret för att uppgifterna är korrekta enligt artikel 5.1 d i den allmänna dataskyddsförordningen samt för den registrerades rätt till rättelse enligt artikel 16. Även om utbildningsanordnaren är skyldig att föra in uppgifter om utbildningens innehåll, svarar servicecentret i egenskap av den som anskaffar utbildningen gentemot den registrerade för uppgifternas riktighet och för den registrerades rätt att rätta uppgifterna. I upphandlingsavtalet ska servicecentret avtala närmare med utbildningsanordnaren om förfaranden och metoder för att säkerställa att uppgifterna är korrekta och för att rätta uppgifterna. I praktiken ska behovet av att rätta uppgifterna i första hand bedömas utifrån det som antecknats i det betyg som getts den studerande. Utbildningsstyrelsen svarar i övrigt för den personuppgiftsansvariges övriga skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen och för tillgodoseendet av den registrerades övriga rättigheter. Eftersom grunden för behandling av uppgifter är artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, är det fråga om tillgodoseende av den registrerades rättigheter enligt dataskyddsförordningen som hänför sig till den behandlingsgrunden. 

Utbildningsstyrelsen ska i egenskap av gemensamt personuppgiftsansvarig föra ett register över den behandling som utförts under Utbildningsstyrelsens ansvar på det sätt som förutsätts i artikel 30 i dataskyddsförordningen. Dessutom ansvarar Utbildningsstyrelsen för det samarbete med tillsynsmyndigheten som anges i artiklarna 31—33 i dataskyddsförordningen, för säkerheten i samband med behandlingen av personuppgifter samt för anmälan av en personuppgiftsincident till tillsynsmyndigheten. 

27 c §.Uppgifter om utbildningen och införande av uppgifterna. I paragrafen föreslås bestämmelser om vilka uppgifter som ska föras in i registret. Med stöd av 1 mom. ska en aktör som ordnar sådan annan av servicecentret anskaffad utbildning enligt 9 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning än reglerad utbildning enligt 10 § i den lagen i fråga om studerande som deltar i den utbildningen föra in utbildningens namn, start- och slutdatum och timantal samt uppgift om att utbildningen slutförts i registret. I enlighet med syftet med servicecentret är det fråga om utbildning som riktar sig särskilt till dem har sysselsättning och dem som står utanför arbetskraften och som kompletterar det övriga offentligt understödda utbildningsutbudet. Med utbildningens startdatum avses den faktiska dagen då den studerande har inlett utbildningen och inte dagen då beslutet om antagning som studerande meddelades. På motsvarande sätt avses med slutdatumet den faktiska dagen då utbildningen har avslutats. I detta fall gäller också slutdatumet för utbildningen som baserar sig på ett beslut som servicecentret fattat med stöd av 14 § 1 mom. i lagen om servicecentret. Således finns det i registret också uppgifter om studerande vars utbildning har slutat före utbildningens egentliga slutdatum. Med utbildningens timantal avses det antal timmar som anges för utbildningen i beskrivningen av den. Eftersom det i regel är fråga om deltidsutbildning, ger uppgiften om utbildningens start- och slutdatum inte nödvändigtvis rätt bild av utbildningens omfattning, och därför preciserar timantalet uppgiften om utbildningens omfattning. I registret ska dessutom föras in uppgift om huruvida utbildningen har slutförts. Med detta avses uppgift om huruvida personen har deltagit i hela utbildningen. Om den studerandes kunnande har bedömts, sparas uppgifter om bedömningen. Om genomförande av bedömning avtalas från fall till fall i samband med anskaffningen. 

Utbildningsanordnaren känner till utbildningens namn och innehåll samt dess längd, och då är det ändamålsenligast att aktören i fråga för in uppgifterna direkt i registret i stället för att servicecentret för in uppgifterna utifrån den information som anordnaren meddelat. Vid införandet av uppgifter utnyttjas Koski-systemet. Om utbildningen ordnas av en aktör som redan har de tekniska lösningar som krävs för att föra in uppgifterna i informationsresursen Koski, kan den utnyttja dessa befintliga lösningar för att föra in uppgifterna. Således kan till exempel anordnare av yrkesutbildning eller läroanstalter inom fritt bildningsarbete utnyttja den befintliga tekniska lösningen. Om anordnaren inte redan har någon befintlig tekniskt lösning för att föra in uppgifter via ett gränssnitt eller om lösningen inte skulle fungera, kan uppgifterna föras in med det system som är avsett för införandet. Systemet används åtminstone av högskolor och sådana anordnare som inte ordnar lagstadgad undervisning eller utbildning och som inte vill öppna ett gränssnitt till Koski-tjänsten. 

I 2 mom. föreslås det att det i registret som identifieringsuppgifter införs den studerandes namn och det studentnummer som avses i 3 a §. Utbildningsstyrelsen ger personen ett studentnummer på det sätt som föreskrivs i 3 a § och utbildningsanordnaren ska föra in identifieringsuppgifterna i registret efter att servicecentret har beslutat om antagningen av studerande. 

Enligt förslaget föreskrivs det i 3 mom. att Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare hur de som för in uppgifter ska hålla uppgifterna aktuella. Utbildningsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om datastrukturen i fråga om de uppgifter som avses ovan. 

27 d §. Utlämnande av uppgifter ur registret över annan än reglerad utbildning. Enligt förslaget föreskrivs det i 1 mom. att Utbildningsstyrelsen svarar för utlämnandet av uppgifter och för att utlämnandet av uppgifter sker på ett lagenligt sätt. Enligt 2 mom. får Utbildningsstyrelsen utgående från uppgifterna i registret ta fram datamaterial som behövs för utvärdering, forskning, utveckling, statistikföring och annan uppföljning samt styrning och finansiering när det gäller undervisningen och utbildningen. 

27 e §.Tid för bevarande av uppgifterna i registret över annan än reglerad utbildning. I paragrafen föreslås det att de uppgifter som införs i registret ska bevaras i 50 år efter avslutad utbildning. Med tidpunkten för avslutandet avses det i registret antecknade slutdatumet för utbildningen. 

28 §.Ändamålet med tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter samt uppgifter som lämnas ut. I paragrafen föreskrivs det om de uppgifter som ska lämnas ut i studie- och utlämningstjänsten. Det föreslås att det till 2 mom. 1 punkten fogas som uppgifter som ska utlämnas genom tjänsten de uppgifter som avses i den föreslagna 9 e § och som kan lämnas ut på basis av samtycke på det sätt som föreskrivs i 29 § 5 mom. Dessutom föreslås det att det till 2 mom. fogas en ny 1 b-punkt, där det föreskrivs att uppgifter i registret över utbildning som anskaffats av Servicecentret för kontinuerligt lärande ska lämnas ut med hjälp av tjänsten. 

29 §. Utlämnande av uppgifter via tjänsten. Enligt förslaget fogas till 6 mom. ett omnämnande av att 2 och 4 mom. i paragrafen i fråga inte heller ska tillämpas på uppgifter som avses i den nya 9 e §. På samma sätt som i fråga om 9 d § administreras utlämnandet av uppgifter enligt den nya 9 e § av den registrerade själv i tjänsten med stöd av det gällande 29 § 5 mom. 

7.2  Lagen om grundläggande konstundervisning

7 a §.Omfattning av utbildning som förs in i nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning. Det föreslås att det till lagen om grundläggande konstundervisning fogas en ny 7 a § som gäller de uppgifter om grundläggande konstundervisning som ska föras in i informationsresursen inom undervisning och utbildning. För att dessa uppgifter ska kunna föras in i informationsresursen måste utbildningens omfattning anges i studiepoäng så att en arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng. Omvandlingen av den tid som används för lärande till studiepoäng grundar sig på europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (European Credit Transfer and Accumulation System), enligt vilket studiepoängen motsvarar det lärande som grundar sig på definierade inlärningsresultat och den arbetsmängd som hänför sig till det. 

Utbildningsstyrelsen beslutar om grunderna för bedömningen av en elev. I grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen (2017) beskrivs studiernas innehåll och mål på ett kunskapsbaserat sätt. Med kunskapsbasering avses att kunskapen uttrycks verbalt och beskrivs. I stället för att beskriva det innehåll som studeras beskrivs elevens kunnande. 

Utbildningsanordnaren ska godkänna en läroplan för varje konstområde. Bedömningen av eleven görs i förhållande till den läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren. Minimikravet är att det kunnande som förvärvats inom utbildningen har godkänts, det vill säga att elevens kunnande motsvarar minst den nivå som ingår i den kunskapsbaserade beskrivningen av utbildningen. Eleven kan inom två månader efter att ha fått del av bedömningen begära att den lärare eller de lärare som utfört bedömningen förnyar den. Om eleven är missnöjd med den nya bedömningen eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan eleven begära omprövning av bedömningen av rektorn. I ett beslut som gäller omprövning av bedömningen får ändring inte sökas genom besvär.