Senast publicerat 03-11-2021 13:57

Regeringens proposition RP 171/2017 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, 63 och 169 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar samt 14 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det ändringar i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, som har varit i kraft sedan den 1 januari 2016. Vid tillämpningen av lagen har det framkommit att det finns bestämmelser som kräver korrigering. En del av de föreslagna ändringarna är lagtekniska ändringar och en del materiella ändringar. Det föreslås att det i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar också görs motsvarande behövliga ändringar. 

Bestämmelsen om beräkningen av årsarbetsinkomsten vid en obligatorisk försäkring föreslås bli ändrad så att arbetsinkomsten för företagare och lantbruksföretagare bättre än för närvarande beaktas i fall där företagarverksamheten har upphört innan det inträffar ett skadefall i arbete som utförs i ett anställningsförhållande. 

I lagen infogas dessutom enligt förslaget en ny bestämmelse där Finansinspektionens behörighet att övervaka Olycksfallsförsäkringscentralens verksamhet preciseras. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2018. 

ALLMÄN MOTIVERING

1  Nuläge och bedömning av nuläget

Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) trädde i kraft vid ingången av 2016. I den ovan nämnda lagen definieras mer exakt än i den tidigare lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) bland annat vilka personer som omfattas av tillämpningsområdet, vad som utgör territoriellt tillämpningsområde, vad som utgör grunder för ersättning samt vilka förfaranden som tillämpas vid ersättningshandläggningen. En del preciseringar av teknisk karaktär har gjorts i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar efter att den trädde i kraft. Vid tillämpningspraxisen har det hittills kommit fram att det har ansetts vara nödvändigt att ändra några bestämmelser. 

1.1.1  Bestämmande av årsarbetsinkomsten för en arbetstagare som tidigare har varit verksam som företagare

Årsarbetsinkomsten för en skadad arbetstagare bestäms så att arbetsinkomsterna för året som föregick skadefallet (arbetsinkomsten som den skadade hade på skadedagen) jämförs med medeltalet av arbetsinkomsterna under de tre kalenderår som föregick skadefallet (jämförelsetid). Om arbetsinkomsterna som den skadade hade på skadedagen inte med minst 20 procent avviker från medeltalet som nämns ovan, betraktas som årsarbetsinkomst den arbetsinkomst som den skakade hade på skadedagen. Om arbetsinkomsterna avviker med minst 20 procent från medeltalet av arbetsinkomsterna under jämförelsetiden, betraktas som årsarbetsinkomst medeltalet av arbetsinkomsterna under jämförelsetiden och den arbetsinkomst som den skadade hade på skadedagen. Om den avvikelse som nämns dock beror på en förändring i arbetsinkomsterna som bedöms vara bestående, betraktas som årsarbetsinkomst den arbetsinkomst som den skadade hade på skadedagen. 

I arbetsinkomsterna under jämförelsetiden beaktas inte inkomster från arbete som företagare. Inkomster från arbete som företagare beaktas i årsarbetsinkomsterna bara om den skadade vid tidpunkten för skadan har varit försäkrad i sitt arbete som företagare. Om den skadade har arbetat som företagare eller lantbruksföretagare men har avslutat det arbetet innan han eller hon har skadats i ett skadefall som har inträffat i arbete som utförts i ett anställningsförhållande, bestäms årsarbetsinkomsten enbart utifrån inkomster från arbetet som utförts i anställningsförhållandet. Då kan det gå så att arbetsinkomsterna som den skadade hade på skadedagen är 20 procent högre än medeltalet av arbetsinkomsterna under jämförelsetiden, om den skadade under jämförelsetiden har övergått från arbete som företagare till arbete i ett anställningsförhållande. Arbetsinkomsterna för jämförelsetiden blir då låga, om det inte har funnits några inkomster på basis av arbete i ett anställningsförhållande. Om arbetsinkomsterna som den skadade hade på skadedagen inte ännu kan anses utgöra en bestående förändring, kan årsarbetsinkomsten som baserar sig på medeltalet bli avsevärt lägre än inkomstnivån för det nya arbetet. En bestående förändring anses i regel inte utgöras av en situation där arbetsförhållandet har pågått en relativt kort tid, till exempel endast tre månader. Om övergången till det nya arbetet har lett till att arbetet som företagare har avslutats, kan en sådan ersättning för inkomstbortfall som baserar sig på en låg årsarbetsinkomst inte anses utgöra ett rättvist resultat. Situationen korrigeras genom att inkomsterna från det avslutade arbetet som företagare beaktas när årsarbetsinkomsten bestäms. En skadad som tidigare har arbetat som företagare och som har börjat ett nytt jobb är då i samma ställning som en som tidigare har arbetat i ett anställningsförhållande. I bägge fallen ska arbetsinkomster som intjänats innan det nya arbetet inleddes beaktas i uträkningen av årsarbetsinkomsten. Det har uppskattats att det årligen kan förekomma högst några tiotals fall där årsarbetsinkomsten för en arbetstagare som tidigare varit verksam som företagare inte kan bestämmas på grundval av inkomsterna från det nya arbetet. 

2  Föreslagna ändringar

2.1  Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar

2.1.1  Bestämmande av årsarbetsinkomsten för arbetstagare som tidigare varit verksamma som företagare

I propositionen föreslås det att tidigare arbetsinkomster från arbete som företagare ska beaktas vid bestämmandet av årsarbetsinkomsten för arbetstagare som varit verksamma som företagare innan skadefallet inträffade. Detta förhindrar att årsarbetsinkomsten blir oskäligt låg i fall där inkomster från det nya arbetet inte ännu kan användas som grund för årsarbetsinkomsten. 

En före detta företagares arbetsinkomst beaktas om arbetet som utfördes som företagare har varit försäkrat med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller med stöd av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2016). Företagarens arbetsinkomst ska räknas med i arbetsinkomsterna för de tre kalenderår som föregick skadefallet (jämförelsetid). Som arbetsinkomst används den arbetsinkomst som har fastställts enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) och som används också i företagarens frivilliga arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, eller arbetsinkomst som har fastställts enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Ändringen gäller endast en skadad som vid tidpunkten för skadefallet inte längre är försäkrad som företagare. Om personen vid tidpunkten för skadan utöver i arbete i ett anställningsförhållande är försäkrad som företagare ska inkomsterna för arbetet som företagare enligt gällande lag beaktas i årsarbetsinkomsten. Förslaget orsakar heller inga ändringar i beräknandet av arbetsinkomsterna för året som föregick skadefallet. 

2.1.2  Korrigering av bristerna i vissa bestämmelser

Det föreslås att bestämmelsen om vilka personer som omfattas av lagens tillämpningsområde justeras så att det till bestämmelsen fogas ett uttryckligt omnämnande om att ledamöter i Ålands lagting omfattas av skyddet för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Det föreslås att ordalydelsen i bestämmelsen som gäller det territoriella tillämpningsområdet preciseras genom att i stället för begreppet överenskommelser om social trygghet använda begreppet internationella överenskommelser. Med stöd av gällande lag dras sjukpension av från olycksfallspension som betalas på basis av en frivillig fritidsförsäkring. Det föreslås att lagen förtydligas genom att precisera att det med sjukpension också avses sjukpension som beviljas för viss tid, det vill säga rehabiliteringsstöd och partiell sjukpension. Det föreslås att en bestämmelse som funnits i den tidigare lagen återinförs i lagen, det vill säga bestämmelsen där Finansinspektionens tillsynsuppgift gällande övervakningen av Olycksfallsförsäkringscentralen preciseras. Dessutom föreslås det att förteckningen över förmåner som ska indexjusteras varje år utvidgas med de två förmåner som saknas i den. 

2.2  Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

I lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar föreslås en ändring som beror på ändringen om bestämmande av årsarbetsinkomsten som föreslås i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Dessutom föreslås det att förteckningen över förmåner som ska indexjusteras på samma sätt som i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar utvidgas med de två förmåner som saknas i förteckningen. 

2.3  Lagen om besvärsnämnden för social trygghet

I lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) föreslås en korrigering som av misstag missades när lagen behandlades förra gången i riksdagen (RP 74/2017 rd). 

3  Propositionens konsekvenser

De föreslagna ändringarna har inga konsekvenser för statsfinanserna. En ändring av 75 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar höjer beloppet av ersättningen för inkomstbortfall i enskilda fall som ska ersättas både med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och med stöd av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Den föreslagna ändringen kan dock inte anses inverka på försäkringspremienivån i enlighet med den obligatoriska försäkringen för arbetstiden eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, eftersom det förekommer endast några få fall där ersättningsnivån höjs, uppskattningsvis sammanlagt några tiotals fall per år. Den föreslagna ändringen gällande årsarbetsinkomsten har ingen försämrande inverkan på arbetstagares ersättningar jämfört med nuläget. 

4  Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. I beredningen har ytterligare deltagit Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Akava rf, Finlands näringsliv rf, KT Kommunarbetsgivarna, Företagarna i Finland rf och Olycksfallsförsäkringscentralen. Parterna är eniga om de föreslagna ändringarna. Också Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och Finansinspektionen har hörts om lagförslaget. 

DETALJMOTIVERING

1  Lagförslag

1.1  Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar

8 §. Arbete som utförs i egenskap av arbetstagare. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka personer som omfattas av lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafen omfattas en person som arbetar i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen eller i ett offentligrättsligt tjänsteförhållande av lagens tillämpningsområde. Personer som arbetar i olika avtals- eller tjänsteförhållanden räknas upp i en förteckning med åtta punkter. I 7 punkten nämns den som arbetar som riksdagsledamot, riksdagens justitieombudsman eller biträdande justitieombudsman samt den som arbetar som medlem av statsrådet eller republikens president. Enligt 8 punkten tillämpas lagen också på den som arbetar i något annat offentligrättsligt tjänsteförhållande som grundar sig på lag. Syftet med punkten har varit att förhindra att det uppstår luckor i tillämpningsområdet. Vid stiftandet av lagen lade man dock inte märke till att ledamöter i Ålands lagting inte ingår i lagtexten. Ledamöterna i lagtinget är dock försäkrade under giltighetstiden för olycksfallsförsäkringslagen och det har inte varit meningen att lämna dem utanför lagens tillämpningsområde. Det föreslås därför att det till 7 punkten fogas ledamöter i Ålands lagting som personer på vilken denna lag tillämpas. 

13 §. Arbete som utförs i Finland. I paragrafens 2 mom. föreslås en terminologisk precisering. I gällande lag används uttrycket överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland. I praktiken har överenskommelser om social trygghet en egen särskild betydelse, men i bestämmelsen avses enligt dess motivering överenskommelser som överlag är bindande för Finland och som innehåller bestämmelser om social trygghet. För att undvika tolkningsoklarheter föreslås det därför att uttrycket internationella överenskommelser används i momentet. Om arbetstagaren på grundval av internationella överenskommelser som är bindande för Finland inte omfattas av lagstiftningen i Finland, tillämpas denna lag inte på arbete som arbetstagaren utför i Finland. 

75 §. Hur inkomster från arbete som företagare räknas in i årsarbetsinkomsten. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom., där det föreskrivs om beaktande av inkomster från arbete som utförts i egenskap av företagare under den jämförelsetid som avses i 71 § 2 mom. vid bestämmande av årsarbetsinkomsten i sådana fall där arbetet som företagare har upphört före skadefallet inträffade. Om arbetstagaren med stöd av denna lag eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar under de tre kalenderår som föregick det år då skadefallet inträffade har varit försäkrad i ett eller flera år, ska inkomsterna från arbetet som företagare räknas med i arbetsinkomsterna för dessa år i enlighet med detta moment. Som arbetsinkomst används vid utgången av varje kalenderår arbetsinkomsten som fastställts enligt lagen om pension för företagare eller årsarbetsinkomsten som fastställts enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Inkomster från arbete som utförts i egenskap av företagare beaktas inte vid beräknande av årsarbetsinkomsten, om inte han eller hon samtidigt har haft en gällande arbetsolycksfallsförsäkring och en gällande yrkessjukdomsförsäkring, endast en företagarpensionsförsäkring räcker alltså inte. Den sista dagen i det kalenderår som ska användas vid granskningstidpunkten avgör huruvida inkomsterna som företagare beaktas i beräkningen. Det föreslagna momentet gäller endast beräkningen för jämförelsetiden och ändrar inte beräknandet enligt 71 § 1 mom. av arbetsinkomsterna på grundval av de arbetsinkomster den skadade hade under det år som föregick skadefallet. 

139 §.Ersättning som ska betalas till arbetsgivaren och sjukkassan. I 2 mom. föreslås det att hänvisningen till läroavtalsutbildningen enligt 17 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) ändras till en hänvisning till 70 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017) som träder i kraft den 1 januari 2018. 

202 §. Avdrag från ersättningar. Det föreslås att 2 mom. ändras så att utöver ett avdrag för full permanent sjukpension ska också ett avdrag för partiell sjukpension och för rehabiliteringsstöd, som är en sjukpension för viss tid, göras på olycksfallspension på grundval av en fritidsförsäkring. Partiell sjukpension är en sjukpension enligt arbetspensionslagarna, och rehabiliteringsstöd är en sjukpension enligt både arbetspensionslagarna och folkpensionslagen (568/2007). För att undvika oklarheter föreslås det att momentets ordalydelse samtidigt preciseras genom ett tillägg om att en förutsättning för avdrag är att den pensionsförmån som ska dras av ska hänföra sig till samma skadefall som ersättningen enligt denna lag. Trots att detta konstateras i såväl 1 mom. som i meningen gällande familjepension i samma 2 mom. har det dock av misstag uteblivit ur den ursprungliga ordalydelsen. 

225 a §.Finansinspektionens tillsynsuppgifter. Denna paragraf är ny. I den föreslås preciserande bestämmelser om Finansinspektionens behörighet att övervaka Olycksfallsförsäkringscentralens verksamhet. Enligt paragrafen ska Finansinspektionen svara för tillsynen över de förfaranden som ska iakttas i Olycksfallsförsäkringscentralens ersättnings- och försäkringsverksamhet och över försäkringsmatematiska faktorer. Den föreslagna paragrafen motsvarar 32 a § 4 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring som var i kraft fram till utgången av 2015. Momentet togs inte med i den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Lösningen visade sig vara felaktig eftersom bestämmelserna om Finansinspektionens allmänna befogenheter i lagen om Finansinspektionen inte med tillräcklig noggrannhet definierar Finansinspektionens befogenhet att övervaka Olycksfallsförsäkringscentralen. I lagen om Finansinspektionen definieras Olycksfallsförsäkringscentralen som en annan finansmarknadsaktör för vars del Finansinspektionens tillsynsuppgifter baserar sig på vad som i speciallagstiftningen gällande respektive samfund som är föremål för tillsyn föreskrivs om Finansinspektionens skyldigheter. 

268 §. Justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient. Det föreslås att vårdbidrag och klädtillägg, vilka i misstag har uteblivit ur bestämmelsen när lagen stiftades, fogas till förteckningen i 2 mom. över de belopp som varje kalenderår ska justeras med arbetspensionsindex. Samtidigt görs en språklig ändring av den sista meningen i momentet genom att byta ut begreppet engångsersättning mot begreppet menersättning som ges ut som engångsersättning, vilken utgör den enda lagstadgade engångsersättningen. 

1.2  Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

63 §. Hur inkomster av annan verksamhet beaktas i årsarbetsinkomsten. Det föreslås att 1 mom. ändras på grund av den föreslagna ändringen i 75 § 3 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Om en skadad som får ersättning med stöd av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar vid tidpunkten för skadefallet också hade ett anställningsförhållande, beaktas vid beräknande av årsarbetsinkomsten i fråga om det arbetet om beaktande i arbetsinkomsterna av övriga inkomster från arbete som företagare under jämförelsetiden. 

169 §. Justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient. I paragrafens 2 mom. föreslås en motsvarande korrigering som i 268 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

1.3  Lagen om besvärsnämnden för social trygghet

14 §. Behandling av ärendet. Riksdagen har godkänt lagen om ändring av lagen om besvärsnämnden för social trygghet och lagen träder i kraft den 1 januari 2018 (Riksdagens svar RSv 97/2017 rd). Genom lagen blev det nya namnet på nämnden besvärsnämnden för social trygghet. Till lagen fogades ett nytt 14 § 9 mom., i vilket det föreskrivs att Folkpensionsanstalten är skyldig att avgiftsfritt sända besvärsnämnden handlingar i den form som besvärsnämnden kräver. Ur momentet uteblev dock av misstag de instanser som behandlar utkomstskyddsärenden. Därför föreslås det att 14 § 9 mom. ändras så att också arbetslöshetskassan, Utbildningsfonden, närings-, trafik- och miljöcentralen, arbetslöshetsförsäkringsfonden och arbets- och näringsbyrån är skyldiga att avgiftsfritt sända besvärsnämnden handlingar i den form som besvärsnämnden kräver. 

2  Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Bestämmelserna om bestämmande av årsarbetsinkomsten i 75 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och i 63 § 1 mom. lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar tillämpas på skadefall som inträffar först efter att lagen trätt i kraft. På skadefall som inträffat före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som nämns ovan i den lydelse de hade vid ikraftträdandet av denna lag. 

I fråga om 75 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och 63 § 1 mom. i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar gäller en övergångsbestämmelse, enligt vilken årsarbetsinkomst enligt lagen om olycksfallsförsäkring istället för arbetsinkomst enligt 2015 år lag om pension för företagare används som inkomst från arbete som företagare, eftersom en olycksfallsförsäkring för en företagare fram till 2015 inte förutsatte en gällande pensionsförsäkring för företagare. 

Lagen om besvärsnämnden för social trygghet bör träda i kraft samtidigt som den lag som riksdagen redan tidigare har godkänt (RSv 97/2017 rd) träder i kraft, det vill säga den 1 januari 2018. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) 8 § 7 punkten., 13 § 2 mom., 139 § 2 mom., 202 § 2 mom. och 268 § 2 mom. samt 
fogas till 75 § ett nytt 3 mom. och till lagen en ny 225 a § som följer: 
8 § Arbete som utförs i egenskap av arbetstagare 
Om inte något annat föreskrivs nedan ska denna lag tillämpas på personer som arbetar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7) som republikens president, medlem av statsrådet, tjänsteman vid republikens presidents kansli, riksdagens justitieombudsman eller biträdande justitieombudsman, riksdagsledamot eller ledamot i Ålands lagting, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13 § Arbete som utförs i Finland 
Kläm 
Denna lag tillämpas inte på arbete som en arbetstagare utför i Finland, om arbetstagaren på grundval av EU:s förordningar om social trygghet eller sådana internationella överenskommelser som är bindande för Finland inte omfattas av lagstiftningen i Finland. 
Kläm 
75 § Hur inkomster från arbete som företagare räknas in i årsarbetsinkomsten 
Kläm 
Om den skadade vid tidpunkten för skadefallet inte har utfört sådant arbete som företagare som avses i 1 mom., men han eller hon under den jämförelsetid som avses i 71 § 2 mom. har haft en gällande frivillig försäkring för arbetstiden enligt 188—190 §, ska den skadade företagarens arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare beaktas som arbetsinkomst under jämförelsetiden vid utgången av respektive jämförelseår. På motsvarande sätt ska den arbetsinkomst som vid utgången av respektive jämförelseår gällt enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar beaktas som arbetsinkomst under jämförelsetiden, om inte den skadade vid tidpunkten för skadefallet har utfört sådant arbete som avses i 2 mom. 
139 § Ersättning som ska betalas till arbetsgivaren och sjukkassan 
Kläm 
En arbetsgivare som har betalat lön till den skadade på grundval av sådan läroavtalsutbildning enligt 70 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017) som har ersatts som rehabilitering enligt denna lag, har rätt att upp till lönebeloppet få den ersättning för inkomstbortfall som den skadade har beviljats för samma tid. 
Kläm 
202 § Avdrag från ersättningar 
Kläm 
På olycksfallspension som den skadade får på grundval av en fritidsförsäkring ska ett avdrag göras för delinvalidpension, rehabiliteringsstöd och sjukpension enligt någon annan lag som den skadade får för samma tid och samma skadefall och för därpå följande ålderspension och dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. På familjepension som betalas till en förmånstagare ska ett avdrag göras för familjepension som på motsvarande sätt betalas för samma skadefall med stöd av någon annan lag. 
Kläm 
28 kap. 
Olycksfallsförsäkringscentralen 
225 a § Finansinspektionens tillsynsuppgifter 
Finansinspektionen svarar för tillsynen över de förfaranden som ska iakttas i Olycksfallsförsäkringscentralens ersättnings- och försäkringsverksamhet och över försäkringsmatematiska faktorer. 
268 § Justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient 
Kläm 
Olycksfallspension, rehabiliteringspenning som betalas från och med årsdagen för skadedagen, fortlöpande menersättning, vårdbidrag, klädtillägg och familjepension justeras varje kalenderår med arbetspensionsindexet enligt 98 § i lagen om pension för arbetstagare. Menersättning som betalas ut som engångsersättning justeras med det arbetspensionsindex som nämns ovan enligt den tidpunkt då ersättningen betalas. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 75 § 3 mom. tillämpas på skadefall som inträffar efter att lagen trätt i kraft. 
När 75 § 3 mom. i lagen tillämpas ska i stället för arbetsinkomst enligt 2015 års lag om pension för företagare årsarbetsinkomsten enligt 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) användas. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 63 och 169 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) 63 § 1 mom. och 169 § 2 mom. som följer: 
63 § Hur inkomster av annan verksamhet beaktas i årsarbetsinkomsten 
Om den skadade vid tidpunkten för skadefallet också hade ett eller flera anställningsförhållanden, beaktas i årsarbetsinkomsten även de inkomster han eller hon fått av dessa anställningsförhållanden, med iakttagande av vad som föreskrivs i 71—73, 78 och 81 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och med stöd av 80 § i den lagen. I det fallet beaktas även vad som i 75 § 3 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om beaktande av arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare under jämförelsetiden. 
Kläm 
169 § Justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient 
Kläm 
Olycksfallspension, rehabiliteringspenning som betalas från och med årsdagen för skadedagen, fortlöpande menersättning, vårdbidrag, klädtillägg och familjepension justeras varje kalenderår med arbetspensionsindexet enligt 98 § i lagen om pension för arbetstagare. Menersättning som betalas ut som engångsersättning justeras med det arbetspensionsindex som nämns ovan enligt den tidpunkt då ersättningen betalas. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 63 § 1 mom. tillämpas på skadefall som inträffar efter att lagen trätt i kraft. 
När 75 § 3 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillämpas med stöd av 63 § 1 mom. i lagen ska i stället för arbetsinkomst enligt 2015 års lag om pension för företagare årsarbetsinkomsten enligt 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) användas. 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 14 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) 14 § 9 mom., sådant det lyder i lag ( /2017), som följer: 
14 § Behandling av ärendet 
Kläm 
Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassan, Utbildningsfonden, närings-, trafik- och miljöcentralen, arbetslöshetsförsäkringsfonden samt arbets- och näringsbyrån är skyldiga att avgiftsfritt sända besvärsnämnden handlingar i den form som besvärsnämnden kräver. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 2 november 2017 
Statsminister Juha Sipilä 
Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila