1.1
Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
8 §. Arbete som utförs i egenskap av arbetstagare. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka personer som omfattas av lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafen omfattas en person som arbetar i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen eller i ett offentligrättsligt tjänsteförhållande av lagens tillämpningsområde. Personer som arbetar i olika avtals- eller tjänsteförhållanden räknas upp i en förteckning med åtta punkter. I 7 punkten nämns den som arbetar som riksdagsledamot, riksdagens justitieombudsman eller biträdande justitieombudsman samt den som arbetar som medlem av statsrådet eller republikens president. Enligt 8 punkten tillämpas lagen också på den som arbetar i något annat offentligrättsligt tjänsteförhållande som grundar sig på lag. Syftet med punkten har varit att förhindra att det uppstår luckor i tillämpningsområdet. Vid stiftandet av lagen lade man dock inte märke till att ledamöter i Ålands lagting inte ingår i lagtexten. Ledamöterna i lagtinget är dock försäkrade under giltighetstiden för olycksfallsförsäkringslagen och det har inte varit meningen att lämna dem utanför lagens tillämpningsområde. Det föreslås därför att det till 7 punkten fogas ledamöter i Ålands lagting som personer på vilken denna lag tillämpas.
13 §. Arbete som utförs i Finland. I paragrafens 2 mom. föreslås en terminologisk precisering. I gällande lag används uttrycket överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland. I praktiken har överenskommelser om social trygghet en egen särskild betydelse, men i bestämmelsen avses enligt dess motivering överenskommelser som överlag är bindande för Finland och som innehåller bestämmelser om social trygghet. För att undvika tolkningsoklarheter föreslås det därför att uttrycket internationella överenskommelser används i momentet. Om arbetstagaren på grundval av internationella överenskommelser som är bindande för Finland inte omfattas av lagstiftningen i Finland, tillämpas denna lag inte på arbete som arbetstagaren utför i Finland.
75 §. Hur inkomster från arbete som företagare räknas in i årsarbetsinkomsten. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom., där det föreskrivs om beaktande av inkomster från arbete som utförts i egenskap av företagare under den jämförelsetid som avses i 71 § 2 mom. vid bestämmande av årsarbetsinkomsten i sådana fall där arbetet som företagare har upphört före skadefallet inträffade. Om arbetstagaren med stöd av denna lag eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar under de tre kalenderår som föregick det år då skadefallet inträffade har varit försäkrad i ett eller flera år, ska inkomsterna från arbetet som företagare räknas med i arbetsinkomsterna för dessa år i enlighet med detta moment. Som arbetsinkomst används vid utgången av varje kalenderår arbetsinkomsten som fastställts enligt lagen om pension för företagare eller årsarbetsinkomsten som fastställts enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Inkomster från arbete som utförts i egenskap av företagare beaktas inte vid beräknande av årsarbetsinkomsten, om inte han eller hon samtidigt har haft en gällande arbetsolycksfallsförsäkring och en gällande yrkessjukdomsförsäkring, endast en företagarpensionsförsäkring räcker alltså inte. Den sista dagen i det kalenderår som ska användas vid granskningstidpunkten avgör huruvida inkomsterna som företagare beaktas i beräkningen. Det föreslagna momentet gäller endast beräkningen för jämförelsetiden och ändrar inte beräknandet enligt 71 § 1 mom. av arbetsinkomsterna på grundval av de arbetsinkomster den skadade hade under det år som föregick skadefallet.
139 §.Ersättning som ska betalas till arbetsgivaren och sjukkassan. I 2 mom. föreslås det att hänvisningen till läroavtalsutbildningen enligt 17 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) ändras till en hänvisning till 70 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017) som träder i kraft den 1 januari 2018.
202 §. Avdrag från ersättningar. Det föreslås att 2 mom. ändras så att utöver ett avdrag för full permanent sjukpension ska också ett avdrag för partiell sjukpension och för rehabiliteringsstöd, som är en sjukpension för viss tid, göras på olycksfallspension på grundval av en fritidsförsäkring. Partiell sjukpension är en sjukpension enligt arbetspensionslagarna, och rehabiliteringsstöd är en sjukpension enligt både arbetspensionslagarna och folkpensionslagen (568/2007). För att undvika oklarheter föreslås det att momentets ordalydelse samtidigt preciseras genom ett tillägg om att en förutsättning för avdrag är att den pensionsförmån som ska dras av ska hänföra sig till samma skadefall som ersättningen enligt denna lag. Trots att detta konstateras i såväl 1 mom. som i meningen gällande familjepension i samma 2 mom. har det dock av misstag uteblivit ur den ursprungliga ordalydelsen.
225 a §.Finansinspektionens tillsynsuppgifter. Denna paragraf är ny. I den föreslås preciserande bestämmelser om Finansinspektionens behörighet att övervaka Olycksfallsförsäkringscentralens verksamhet. Enligt paragrafen ska Finansinspektionen svara för tillsynen över de förfaranden som ska iakttas i Olycksfallsförsäkringscentralens ersättnings- och försäkringsverksamhet och över försäkringsmatematiska faktorer. Den föreslagna paragrafen motsvarar 32 a § 4 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring som var i kraft fram till utgången av 2015. Momentet togs inte med i den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Lösningen visade sig vara felaktig eftersom bestämmelserna om Finansinspektionens allmänna befogenheter i lagen om Finansinspektionen inte med tillräcklig noggrannhet definierar Finansinspektionens befogenhet att övervaka Olycksfallsförsäkringscentralen. I lagen om Finansinspektionen definieras Olycksfallsförsäkringscentralen som en annan finansmarknadsaktör för vars del Finansinspektionens tillsynsuppgifter baserar sig på vad som i speciallagstiftningen gällande respektive samfund som är föremål för tillsyn föreskrivs om Finansinspektionens skyldigheter.
268 §. Justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient. Det föreslås att vårdbidrag och klädtillägg, vilka i misstag har uteblivit ur bestämmelsen när lagen stiftades, fogas till förteckningen i 2 mom. över de belopp som varje kalenderår ska justeras med arbetspensionsindex. Samtidigt görs en språklig ändring av den sista meningen i momentet genom att byta ut begreppet engångsersättning mot begreppet menersättning som ges ut som engångsersättning, vilken utgör den enda lagstadgade engångsersättningen.
1.2
Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
63 §. Hur inkomster av annan verksamhet beaktas i årsarbetsinkomsten. Det föreslås att 1 mom. ändras på grund av den föreslagna ändringen i 75 § 3 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Om en skadad som får ersättning med stöd av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar vid tidpunkten för skadefallet också hade ett anställningsförhållande, beaktas vid beräknande av årsarbetsinkomsten i fråga om det arbetet om beaktande i arbetsinkomsterna av övriga inkomster från arbete som företagare under jämförelsetiden.
169 §. Justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient. I paragrafens 2 mom. föreslås en motsvarande korrigering som i 268 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.
1.3
Lagen om besvärsnämnden för social trygghet
14 §. Behandling av ärendet. Riksdagen har godkänt lagen om ändring av lagen om besvärsnämnden för social trygghet och lagen träder i kraft den 1 januari 2018 (Riksdagens svar RSv 97/2017 rd). Genom lagen blev det nya namnet på nämnden besvärsnämnden för social trygghet. Till lagen fogades ett nytt 14 § 9 mom., i vilket det föreskrivs att Folkpensionsanstalten är skyldig att avgiftsfritt sända besvärsnämnden handlingar i den form som besvärsnämnden kräver. Ur momentet uteblev dock av misstag de instanser som behandlar utkomstskyddsärenden. Därför föreslås det att 14 § 9 mom. ändras så att också arbetslöshetskassan, Utbildningsfonden, närings-, trafik- och miljöcentralen, arbetslöshetsförsäkringsfonden och arbets- och näringsbyrån är skyldiga att avgiftsfritt sända besvärsnämnden handlingar i den form som besvärsnämnden kräver.