1  Nuläge och föreslagna ändringar

Rådets direktiv 2016/881/EU gäller land-för-land-rapporter som ska lämnas till skatteförvaltningen, och det är en del av det så kallade handräckningsdirektivet (rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG). Direktiv 2016/881/EU har genomförts genom att bestämmelser som gäller det har införts i lagen om beskattningsförfarande (genom lag 1489/2016). Dessutom ska de bestämmelser i direktivet som hör till området för lagstiftningen iakttas som lag i Finland på grund av att direktivet har genomförts direkt genom lagen om ändring av lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet (1488/2016). Båda lagarna har varit i kraft från och med den 1 januari 2017. 

Genom den nu föreslagna lagändringen upprepas de gällande bestämmelserna i 14 d § 6 och 7 mom. i lagen om beskattningsförfarande med samma exakthet som de bestämmelser i direktivet som gäller som lag med stöd av lag 1488/2016. Det är sålunda fråga om att samordna formuleringar i 14 d § i lagen om beskattningsförfarande med formuleringar i direktivet, och lagändringen innebär alltså ingen ändring av innehållet i den gällande lagen. Det finns ännu knappt någon tillämpningspraxis i fråga om lagstiftningen om land-för-land-rapporter för beskattningen, men lagändringen föreslås till följd av respons på meddelandet om genomförande av direktivet och således för att undvika eventuella oklarheter i tolkningen.  

Bestämmelsen i 6 mom. hänför sig till utredningsskyldigheten i andra hand och till situationer där den som är utredningsskyldig i andra hand ska vara skyldig att lämna endast sådan information som den utredningsskyldige erhållit eller inhämtat efter det att denne av det yttersta moderföretaget har begärt i 14 e § angivna uppgifter i en land-för-land-rapport och det yttersta moderföretaget har vägrat att ge dessa uppgifter.  

Enligt det föreslagna 7 mom. föreligger det dock ingen skyldighet att lämna uppgifter i andra hand i undantagssituationer, om det utländska yttersta moderföretaget i koncernen har anvisat en till koncernen hörande part med skatterättslig hemvist i Europeiska unionen att lämna en land-för-land-rapport i enlighet med de krav som framförs i 14 e §. Ett sådant anvisande kan således inte göras och befrielse från utredningsskyldighet i andra hand inte beviljas, om den till koncern hörande part i fråga som anvisats inte kan erhålla eller förvärva alla de uppgifter som krävs för att lämna en land-för-land-rapport. Skyldigheten att göra en anmälan om det yttersta moderföretagets vägran ska fortfarande gälla i enlighet med huvudregeln. 

2  Propositionens konsekvenser

Propositionen har inga statsfinansiella eller organisatoriska konsekvenser. 

3  Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid finansministeriet. 

4  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. Lagen ska tillämpas första gången på uppgifter som ska lämnas om räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2016 eller därefter.