1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag (403/2020) trädde i kraft den 5 juni 2020 (statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag, 418/2020). I lagen föreskrivs det inte bara om stöd för återanställning utan också om en skälig gottgörelse för skyldigheten att hålla förplägnadsföretagens kundutrymmen stängda (4.4–31.5.2020) på det sätt som riksdagen förutsatte (RSv 14/2020 rd/EkUB 5/2020 rd).
Bestämmelserna om gottgörelse i lagens 5 § grundar sig på artikel 107.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (”artikel 107.2 b”). Stöd enligt den artikeln är avsedda för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser. Tillämpningen av denna artikel utesluter inte tidigare förluster i det stödmottagande företagets verksamhet, såsom i Europeiska unionens övriga ramverk för statligt stöd. Eftersom den gottgörelse som avses i lagen i Finland i enlighet med riksdagens vilja riktades till alla de förplägnadsföretag som omfattades av skyldigheten att hålla stängt, var det enda alternativet med tanke på Europeiska unionens regler för statligt stöd att knyta gottgörelsesystemet till artikel 107.2 b.
De gottgörelser som beviljats med stöd av lagen är på grund av kopplingen till artikel 107.2 b underställda den justering i efterhand som Europeiska kommissionen förutsätter och som i lagen kallas ”utfallsbaserad begränsning” (7 § 6 mom.). Genom den säkerställs det att gottgörelsen inte betalas till ett större belopp än den förlust som uppkommit under tiden för skyldigheten att hålla stängt (4.4–31.5.2020) nettad med resultatet under jämförelseperioden Jämförelseperioden är antingen april–maj 2019 eller januari–februari 2020, beroende på under vilken period medelvärdet av försäljningen per månad har varit större.. Med gottgörelsen kan således inte täckas förluster som uppkommit på grund av skyldigheten att hålla stängt annat än i fråga om den andel som överstiger förlusten under jämförelseperioden. Om den faktiska förlusten under den tidigare jämförelseperioden hade varit t.ex. 1 000 euro och under stängningsperioden 2 500 euro, skulle gottgörelsens maximibelopp vara begränsat till 1 500 euro. Om den utfallsbaserade granskningen visar att gottgörelsen har betalats till ett större belopp än det som begränsningen tillåter, återbetalas gottgörelsen till den överstigande delen till utvecklings- och förvaltningscentret. Om återbetalning inte görs, återkräver utvecklings- och förvaltningscentret det grundlösa beloppet (13 §).
Genomförandet av den utfallsbaserade granskningen förutsätter utöver upprättandet av ett sedvanligt bokslut också exceptionella bokföringsmässiga åtgärder. För såväl stängningsperioden som jämförelseperioden ska förplägnadsföretaget göra upp separata resultaträkningar för att det ska kunna säkerställas att den utfallsbaserade begränsningen realiserats på det sätt som förutsätts i lagen. Dessa resultaträkningar görs inte upp automatiskt i bokföringssystemen, utan de förutsätter en separat kalkylmässig fördelning för att de poster som hänförs till perioderna i fråga ska beaktas enligt prestationsprincipen samt övriga principer enligt 3 kap. 2 och 3 § i bokföringslagen (1336/1997) i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG. Bokföringsnämnden har gett anvisningar om dessa beräkningsförfaranden i sitt utlåtande 2005/2020 (22.9.2020).
Dessutom ges till bokslutet på det sätt som förutsätts i 7 § 6 mom. i lagen särskilda noter om den ovan beskrivna resultaträkningen per period för att visa att den utfallsbaserade begränsningen realiserats. Likaså ska revisorn i sin revisionsberättelse lämna uppgift om att begränsningen har realiserats (7 § 7 mom.).
De bokföringsmässiga specialuppgifter som den utfallsbaserade begränsningen förutsätter medför tillsammans med revisorns verifieringsåtgärder kostnader för förplägnadsföretagen, eftersom de går utanför revisionsbyråernas och revisorernas sedvanliga avtalsförpliktelser och därför kommer att debiteras förplägnadsföretagen i form av särskilda arvoden. Det har i lagen inte heller föreskrivits någon miniminivå för gottgörelsen, eftersom alla förplägnadsföretag som har lidit skada av skyldigheten att hålla stängt har rätt till den. Om gottgörelsen är av ringa värde är det alltså möjligt att de särskilda arvoden som avses ovan och som tas ut för de särskilda bokförings- och revisionsåtgärder som den utfallsbaserade begränsningen förutsätter är större än den gottgörelse som företaget får. I sig är det möjligt för ett förplägnadsföretag att undvika de kostnader som föranleds av en utfallsbaserad granskning genom att återbetala gottgörelsen i sin helhet innan bokslutet fastställs (14 §).
Numera, efter lagens ikraftträdande, har Europeiska kommissionen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes den 2 juli 2020 ändrat den tillfälliga ramen för statligt stöd så att möjligheten att få stöd också utsträcks till små företag som redan före covid-19-epidemin befann sig i svårigheter utan att stödet är förbundet med motsvarande kalkylmässiga begränsningar som det stödsystem som avses i artikel 107.2 b och som på det sätt som beskrivs ovan ligger till grund för Finlands bestämmelser om gottgörelse.
Med tanke på den kostnadsbelastning som den utfallsbaserade granskningen medför för små företag och som kan vara betydande i förhållande till den erhållna gottgörelsen är det motiverat att ändra gottgörelseförfarandet så att det omfattas av lättnaderna i det ovannämnda kommissionsbeslutet. Eftersom små företag då inte längre ska omfattas av den utfallsbaserade begränsning som avses i lagens 7 § 6 mom. och vars verifiering förutsätter betydande beräkningstekniskt arbete och kostnader, finns det inte heller behov av särskild bokslutsinformation om hur begränsningen realiserats eller av revisionsåtgärder som gäller den.
1.2
Beredning
Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet.
Vid beredningen har tjänstemän som vid Europeiska kommissionen arbetar med frågor som rör statligt stöd kontaktats, och enligt deras informella ställningstagande förutsätter de bestämmelser som avses i propositionen ingen behandling i kommissionen. I ställningstagandet betonas dessutom de finländska myndigheternas ansvar vid övervakningen av förutsättningarna för beviljande av stöd i fråga om maximibeloppet 800 000 euro.
Propositionen har varit ute på remiss den 3–17 november 2020.
2
Nuläge och bedömning av nuläget
Vid de datatekniska masskörningar som möjliggörs med stöd av 9 § 1 mom. i lagen betalades sammanlagt cirka 74 miljoner euro i gottgörelse till 7016 förplägnadsföretag i juli–augusti 2020. Dessutom har utvecklings- och förvaltningscentret på basis av ansökningar betalat gottgörelser till ett belopp av cirka 16 miljoner euro fram till den 27 oktober 2020. Vid nämnda tidpunkt hade 32 procent av alla ansökningar ännu inte behandlats (501 st.), vilket innebär att det sammanlagda beloppet av gottgörelserna kommer att stiga i och med att det fattas beslut om dem. Ansökningstiden gick ut den 31 augusti 2020 (8 §).
En ansenlig del av förplägnadsföretagen är mikroföretag eller små företag och för dem kan den administrativa kostnadsbelastning som beskrivs i avsnitt 1.1 för tillsynen över den utfallsbaserade begränsningen enligt 7 § 6 mom. i samband med upprättandet av följande bokslut bli betydande i förhållande till den erhållna gottgörelsen.
4
Förslagen och deras konsekvenser
4.1
De viktigaste förslagen
Den föreslagna bestämmelsen innebär att förplägnadsföretag som är små företag eller mikroföretag inte längre ska omfattas av den utfallsbaserade begränsning som avses i lagens 7 § 6 mom. och vars verifiering förutsätter betydande beräkningstekniskt arbete och kostnader. Därmed finns det inte heller behov av särskild bokslutsinformation om hur begränsningen realiserats eller av revisionsåtgärder som gäller den. Förslaget påverkar inte förutsättningarna för beviljande av stöd eller beräkningsbestämmelserna, och därför är bestämmandet av gottgörelsen inte beroende av om förplägnadsföretaget är litet eller inte. Med andra ord skulle gottgörelsen ha beviljats till samma belopp om den föreslagna bestämmelsen hade ingått i lagen redan när den trädde i kraft den 29 maj 2020.
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
De föreslagna bestämmelserna förenklar på ett betydande sätt de krav som i fråga om bokslutsinformationen ställs på små förplägnadsföretag. Av små förplägnadsföretag förutsätts inte längre kontroll av den erhållna gottgörelsens belopp i förhållande till den nettoförlust som realiserats under stängningsperioden (utfallsbaserad begränsning), som i enlighet med 7 § 6 mom. i den gällande lagen ska göras i efterhand på basis av bokslutsuppgifter.
Förslaget har inga konsekvenser för finska statens budgetekonomi, eftersom bestämmelsen inte innebär någon ändring av de anslag som godkänts för att stödja förplägnadsföretag genom den gällande lagen. Bestämmelserna innebär att betalningen av skäliga gottgörelser till förplägnadsföretag inom ramen för EU:s stödsystem i fråga om små företag överförs från det stödsystem enligt artikel 107.2 b som anmälts till Europeiska kommissionen till systemet för tillfälligt statligt stöd enligt kommissionens meddelande av den 2 juli 2020 om en tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19.
Finlands tillfälliga covid-19-ramstödsprogram (kommissionens beslut SA.56995) grundar sig på artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt på avsnitt 3.1 i den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder (kommissionens meddelande 2020/C 91 I/01 med ändringar). Ramstödsprogrammet utvidgades genom kommissionens beslut av den 13 juli 2020 så att stöd också får beviljas mikroföretag och små företag som redan befann sig i svårigheter den 31 december 2019 (kommissionens beslut SA.57958). Ändringen baserar sig på kapitel 3.1 i den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder. Förutsättningarna för statliga stödåtgärder enligt kapitlet ändrades till denna del genom kommissionens meddelande av den 2 juli 2020 (2020/C 218/03).
Förslaget har inte mer än ringa konsekvenser för utvecklings- och förvaltningscentrets verksamhet. Den föreslagna bestämmelsen förutsätter inte att gottgörelsebesluten behandlas på nytt, eftersom förutsättningarna för beviljande av stöd inte ändras genom propositionen. Däremot ska utvecklings- och förvaltningscentret övervaka maximibeloppet för det företagsspecifika stödet och säkerställa att små förplägnadsföretag inte har beviljats statligt stöd till ett belopp som överstiger sammanlagt 800 000 euro för kalenderåren 2019 och 2020. Tillsynen ska i praktiken i första hand genomföras som informationstekniska jämförelsekörningar. Statskontoret ska för detta ändamål lämna utvecklings- och förvaltningscentret uppgifter om eventuella stöd enligt Europeiska kommissionens beslut (SA.56995 (2020/N)) som det har betalat till förplägnadsföretag.
6
Remissvar
Remissyttranden om utkastet till proposition inkom från Finlands näringsliv rf, utvecklings- och förvaltningscentret, Turism- och Restaurangförbundet rf, Finlands Revisorer, Företagarna i Finland rf och Statskontoret. Yttrandena var i huvudsak positiva. Finlands näringsliv och Turism- och Restaurangförbundet föreslog att tillämpningsområdet ska utvidgas till att omfatta också förplägnadsföretag som är större än små företag. Detta skulle dock inte vara tillåtet enligt EU:s regelverk, så förslaget har inte genomförts i propositionen. Dessutom tog de två ovannämnda remissinstanserna fasta på att små företag som har återbetalat gottgörelse på basis av ett bokslut som upprättats redan före lagens ikraftträdande, även om de inte längre är skyldiga att göra det efter det att den föreslagna bestämmelsen trätt i kraft, kan hamna utanför den föreslagna lättnaden. Utifrån denna iakttagelse har den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen preciserats så att små företag i den beskrivna situationen hos utvecklings- och förvaltningscentret kan ansöka om att gottgörelsen betalas tillbaka.
7
Specialmotivering
9 a §.Undantag för små företag. Det föreslås att till 3 kap. i lagen fogas en ny paragraf som omfattar lättnader för små företag, vilket innebär att det inte krävs att ett litet förplägnadsföretags bokslutsinformation ska vara lika detaljerad som större aktörers bokslutsinformation. Lättnaden grundar sig på Europeiska kommissionens beslut av den 29 juni 2020 att ändra den tillfälliga ramen för statligt stöd så att möjligheten att få stöd utsträcks också till små företag som redan före covid-19-epidemin befann sig i svårigheter utan att stödet har motsvarande kalkylmässiga begränsningar som stöd enligt artikel 107.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Därför är det också motiverat att den gottgörelse för skyldigheten att hålla restauranglokaler stängda 4.4–31.5.2020 som det föreskrivs om i 3 kap. i den gällande lagen (”Gottgörelse för verksamhetsbegränsningar”) ska omfattas av lättnaderna i det ovannämnda kommissionsbeslutet. Eftersom små företag inte längre ska omfattas av den utfallsbaserade begränsning som avses i lagens 7 § 6 mom. och vars verifiering förutsätter betydande beräkningstekniskt arbete och kostnader, finns det inte heller behov av särskild bokslutsinformation om hur begränsningen realiserats.
Det föreslagna 1 mom. anger tillämpningsområdet. Lättnaderna gäller med stöd av den föreslagna 1 och 2 punkten sådana förplägnadsföretag som på basis av både antalet anställda och omsättningen eller balansomslutningen betraktas som små företag. Som små företag definieras enligt artikel 2.2 i bilagan till kommissionens rekommendation (2003/361/EG) ”... företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.” Europeiska kommissionen har gett följande anvisningar om tolkningen av artikeln (Användarhandledning – om definitionen av SMF-företag 2015, s. 11): ”Företaget måste uppfylla kraven på antalet medarbetare för att räknas som ett SMF-företag. Ett SMF-företag kan emellertid välja att uppfylla antingen kravet på årsomsättning eller kravet på balansomslutning. Företaget måste inte uppfylla båda kraven och får överskrida ett av dem utan att företagets SMF-status påverkas.” De nämnda 1 och 2 punkterna ska tillämpas i enlighet med den här citerade anvisningen från kommissionen.
I 3 punkten fastställs för sin del, på det sätt som Europeiska kommissionen förutsätter, det maximibelopp för statligt stöd som ett litet förplägnadsföretag kan få sammanlagt under det innevarande kalenderåret och det föregående kalenderåret till 800 000 euro. Bestämmelsens konsekvenser kan beskrivas genom ett exempel där ett litet förplägnadsföretag redan har beviljats maximigottgörelse för verksamhetsbegränsningen i enlighet med gällande 6 § 2 mom. i lagen, dvs. 500 000 euro. För att detta företag ska omfattas av de nu föreslagna lättnaderna i fråga om bokslut får andra statliga stöd inte ha beviljats till ett belopp som överstiger 300 000 euro. Överskridandet av nämnda gräns på 800 000 euro leder dock inte i sig till återkrav. Eftersom företaget i fråga – i enlighet med definitionen i detta moment – då inte omfattas av tillämpningsområdet för den föreslagna paragrafen, ska det omfattas av de krav på bokslutsinformation som anges i den gällande lagen och genom vilka det säkerställs att den utfallsbaserade begränsning som anges i 7 § 6 mom. realiseras. Först i det fall att begränsningen inte realiseras är förplägnadsföretaget återbetalningsskyldigt med hot om återkrav.
Det föreslagna 2 mom. innehåller en konstaterande bestämmelse om att paragrafen grundar sig på ett beslut av Europeiska unionen av den 2 juli 2020, som behandlas närmare ovan i samband med 1 mom., i stället för den bestämmelse som avses i den andra meningen i den gällande 5 §.
Enligt det föreslagna 3 mom. ska små förplägnadsföretag inte ha återbetalningsskyldighet som baserar sig på överskridande av den utfallsbaserade begränsningen enligt 7 § 6 mom. i den gällande lagen och sådana företag ska således inte omfattas av det beräkningstekniskt och kostnadsmässigt tunga kravet på att det till bokslutet upprättas noter som verifierar att den utfallsbaserade begränsningen realiserats. Det finns inte heller något behov av att verifiera den utfallsbaserade begränsningen som en sådan åtgärd vid revision som avses i 7 § 7 mom. i den gällande lagen.
I ikraftträdandebestämmelsen föreslås det att de föreslagna lättnaderna ska utsträckas också till sådana små förplägnadsföretag som redan beviljats gottgörelse eller vars ansökan om gottgörelse är anhängig när denna lag träder i kraft. I detta avseende saknar det betydelse om den erhållna gottgörelsen har betalats som massutbetalning (9 § 1 mom.) eller på ansökan (9 § 3 mom.). Eftersom den föreslagna paragrafen inte påverkar förutsättningarna för beviljande av gottgörelse eller beräkningsbestämmelserna är bestämmandet av gottgörelsen inte heller beroende av om förplägnadsföretaget är litet eller inte. Med andra ord skulle gottgörelsen ha beviljats till samma belopp, om bestämmelsen hade ingått i lagen redan när den trädde i kraft den 29 maj 2020. För de förplägnadsföretag till vilka gottgörelsen redan har betalats ut innebär lättnaden således inte att förutsättningarna för beviljande ska behandlas på nytt vid utvecklings- och förvaltningscentret. Dessutom gör ikraftträdandebestämmelsen det möjligt att på ansökan betala tillbaka redan återbetald gottgörelse till ett litet företag vars bokslut upprättades innan denna paragraf trädde i kraft.
Det föreslagna 4 mom. lindrar kraven på bokslutsinformation, eftersom den i 7 § 6 mom. avsedda tillsynen över att den utfallsbaserade begränsningen realiserats inte behövs i små företag, när den rättsliga grunden blir Europeiska kommissionens beslut av den 2 juli 2020, som behandlas ovan i motiveringen till 1 mom. Som noter till bokslutet ska – utöver vad som förutsätts i bokföringslagstiftningen – med stöd av den föreslagna 1 punkten uppges att det berörda förplägnadsföretaget uppfyller kriterierna för små företag, om vilka det föreskrivs i 1 mom. 1 och 2 punkten i enlighet med EU-rekommendationen. I noterna ska det också i enlighet med den föreslagna 2 punkten verifieras att maximibeloppet 800 000 euro inte har överskridits i och med den erhållna gottgörelsen. Denna information behövs för genomförandet av den tillsyn som Europeiska kommissionen förutsätter. De krav i fråga om noterna som följer av momentet gäller således enbart det bokslut som upprättas för den första räkenskapsperioden efter begränsningsperioden (3.4–31.5.2020).
Det föreslagna 5 mom. innehåller en förtydligande anvisning för det fall att begränsningarna enligt 4 mom. inte realiserats. Då faller – i överensstämmelse med 1 mom. – det berörda förplägnadsföretaget helt utanför tillämpningsområdet för denna paragraf, vilket innebär att de noter om att den utfallsbaserade begränsningen realiserats som förutsätts i det gällande 7 § 6 mom. ska läggas fram. Likaså ska också de övriga bestämmelserna om utfallsbaserad begränsning, såsom bl.a. skyldigheten att återbetala gottgörelsen eller en del av den, tillämpas i det fall att begränsningen inte har realiserats utan gottgörelsens belopp överskrider begränsningen räknat enligt bokslutsinformationen i efterhand.
Det föreslagna 6 mom. omfattar en sådan verifieringsuppgift för revisorer som motsvarar det gällande 7 § 7 mom. I det fall att en revisor har valts för ett lagstadgat revisionsuppdrag i ett förplägnadsföretag ska revisorn i sin revisionsberättelse också lämna uppgifter om att förutsättningarna för tillämpning av denna paragraf uppfylls.
Det föreslagna 7 mom. ålägger utvecklings- och förvaltningscentret att i egenskap av behörig myndighet övervaka att den maximigräns på 800 000 euro som baserar sig på EU-lagstiftningen inte överskrids i små förplägnadsföretag som omfattas av tillämpningsområdet för denna paragraf.
Det föreslagna 8 mom. innehåller ett förslag till en informativ bestämmelse som baserar sig på kraven i den temporära ramen för Europeiska unionens instrument för statligt stöd. Europeiska kommissionen ska separat offentliggöra sådana beviljade gottgörelser som är 100 000 euro eller större. Utvecklings- och förvaltningscentret ansvarar i egenskap av behörig myndighet för att skyldigheten att offentliggöra uppgifter fullgörs.