1
Lagförslag
1 §.Registret över rättstolkar. I paragrafen föreslås allmänna bestämmelser om registret över rättstolkar och dess syfte. Syftet med lagen om registret över rättstolkar är att enligt artikel 5.2 i rättstolkningsdirektivet upprätta ett register över självständiga tolkar som har lämpliga kvalifikationer för att främja effektiv tillgång till tolkning. Syftet med det register som avses i den föreslagna lagen är att i enlighet med direktivet främja ändamålsenlig tolkning och effektiv tillgång till detsamma.
Enligt den föreslagna 1 § ska Utbildningsstyrelsen för ett register över rättstolkar vars syfte är att främja tillgången till tolkar med tillräckliga kvalifikationer i rättsliga ärenden. Av den föreslagna bestämmelsen ska det framgå att Utbildningsstyrelsen sköter underhållet av registret. Utbildningsstyrelsen avses i egenskap av registerförare ansvara för lämnande av uppgifter och för riktigheten av dem samt för informeringsskyldigheten av de personer som är införda i registret. Däremot ska bestämmelser om den behöriga myndighet som fattar beslut om de uppgifter som införs i registret finnas i 2 §. Av den föreslagna bestämmelsen ska det också framgå att registreringen gäller för tillgången till tolkar med tillräckliga kvalifikationer i rättliga frågor.
Med hjälp av registret över rättstolkar kan användare av rättstolkningstjänster också kontrollera giltigheten för tolkens införande i registret över rättstolkar. Med hjälp av registret kan myndigheter såsom domstolar, polisen eller tullen, eller privatpersoner som söker rättstolk hitta tolkar med tillräckliga kvalifikationer och å andra sidan är införande i registret ett bevis på att tolken har tillräcklig kompetens för rättstolkning.
2 §.Nämnden för registret över rättstolkar. I paragrafen föreskrivs om den behöriga myndigheten i frågor kring registrering i registret över rättstolkar. Enligt bestämmelsen ska beslut om registrering och avregistrering i registret över rättstolkar fattas av nämnden för registret över rättstolkar som finns i anslutning till Utbildningsstyrelsen och som Utbildningsstyrelsen enligt förslaget tillsätts för högst fem år i sänder. Mandatet kan med andra ord också vara kortare än fem år. Medlemmarna i nämnden avses ha uppgiften som bisyssla och de står inte i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till Utbildningsstyrelsen. Bestämmelser om sammansättningen för nämnden för registret över rättstolkar föreslås ingå i 3 §.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om den övervakning som nämnden för registret över rättstolkar utövar. Övervakningsuppgiften avses till exempel täcka behandling av förvaltningsklagan enligt 8 a kap. i förvaltningslagen.
Enligt det föreslagna 3 mom. ska Utbildningsstyrelsen besluta arvodena för medlemmarna i nämnden för registret över rättstolkar och svara för nämndens administrativa ärenden. Med förvaltningsärenden avses enligt förslaget bland annat registrering av ansökningar om införande i registret över rättstolkar och förnyelse av registrering som lämnats till nämnden för registret över rättstolkar och nämndens bokföring samt administrativa uppgifter som hänför sig till ordnandet av mötena för nämnden för registret över rättstolkar.
Enligt det föreslagna 4 mom. kan närmare bestämmelser om registernämndens uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
3 §.Registernämndens sammansättning. I 1 mom. föreskrivs om antalet medlemmar i registernämnden. Registernämnden ska tillsättas på så sätt att Utbildningsstyrelsen utnämner ordföranden och vice ordföranden samt minst fyra övriga medlemmar. För var och en av medlemmarna utses en personlig ersättare. På ersättare ska tillämpas vad som i den föreslagna lagen föreskrivs om medlemmar.
Av medlemmarna i nämnden för registret över rättstolkar föreslås minst en enligt 2 mom. företräda yrkesverksamma tolkar och minst en företräda dem som anlitar rättstolkningstjänster. Till exempel en företrädare för tolkarnas intresseorganisation kan enligt förslaget utses till den medlem som företräder yrkesverksamma tolkar. Som företrädare för dem som anlitar rättstolkningstjänster kan utifrån förslaget till exempel utses en företrädare för en domstol eller för advokater. För att säkerställa den juridiska sakkunskap som hänför sig till behandlingen av ärenden i nämnden för registret över rättstolkar samt till rättstolkning ska minst en medlem av nämnden för registret över rättstolkar ha avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och jämförande rättsvetenskap. Därtill ska minst en medlem av registernämnden enligt förslaget ha sakkunskap om högskolornas undervisning på tolknings- och översättningsområdet och en medlem sakkunskap om övrig undervisning på tolknings- och översättningsområdet. Sakkunskap om undervisning på tolkningsområdet är viktigt bland annat när nämnden ska bedöma om de studier i rättstolkning som sökanden avlagt motsvarar de krav som registrering eller förnyelse av registreringen förutsätter.
En ny medlem ska enligt förslaget utses i ställe för en medlem som avgått från sitt uppdrag som medlem av nämnden för registret över rättstolkar för det återstående mandatsperioden.
4 §.Beslutsfattandet i registernämnden. Nämnden för registret över rättstolkar avses vara ett sidoorgan som finns i anknytning till Utbildningsstyrelsen, alltså en myndighet. Således ska man vid verksamheten och vid behandling av ärenden iaktta vad som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och språklagen (423/2003).
Nämnden för registret över rättstolkar är enligt det föreslagna 1 mom. beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst två andra medlemmar är närvarande.
I enlighet med det föreslagna 2 mom. kan närmare bestämmelser om beslutsfattandet och handläggningen av ärenden i nämnden för registret över rättstolkar utfärdas genom förordning av statsrådet. De bestämmelser som kan utfärdas genom förordning av statsrådet är bland annat det förfarande som registernämnden ska iaktta vid ordnande av möten.
5 §.Förutsättningar för registrering. I paragrafen föreslås bestämmelser om de förutsättningar som ska uppfyllas för att nämnden för registret över rättstolkar ska införa en tolk i registret över rättstolkar efter ansökan. Enligt bestämmelsen ska ansökan om införande i registret göras hos nämnden för registret över rättstolkar. I enlighet med förvaltningslagen ska sökanden presentera en utredning om att förutsättningarna för registrering uppfylls. På motsvarande sätt ska nämnden för registret över rättstolkar ta reda på giltigheten av de förutsättningar för registrering som framkommer av de uppgifter nämnden har tillgång till.
Enligt 1 mom. 1 punkten är den första förutsättningen för införande i registret över rättstolkar att sökanden är myndig och att hans eller hennes handlingsbehörighet inte har begränsats. Bland annat lagen om rättegång i brottmål, offentlighetslagen och strafflagen innehåller bestämmelser om jäv och tystnadsplikt som tillämpas på tolkar. Syftet med att förutsätta myndighet och att sökandens handlingsbehörighet inte har begränsats är för sin del att främja den målsättning att tolken ska ha tillräcklig förmåga att i varje enskilt fall inse tolkningens betydelse för att garantera individens rättssäkerhet och sina egna förutsättningar att verka i en enskild tolkningssituation.
I 1 mom. 2 punkten förslås bestämmelser om den yrkeskompetens som förutsätts av den tolk som ska införas i registret. Tolkning som tillhandahålls i enlighet med artikel 2.8 i tolkningsdirektivet ska hålla tillräckligt hög kvalitet för att garantera att förfarandena går rättvist till, särskilt genom att garantera att misstänkta eller tilltalade förstår vad de anklagas för och kan utöva sin rätt till försvar. För att säkerställa tillräckligt hög kvalitet och behövlig kompetens ska man av de tolkar som införs i registret förutsätta tillräcklig kännedom om språket och verksamhetsmiljön och tolkningsmetoderna inom rättstolkning samt arbetslivsfärdigheter och insikter i tolkarbetets yrkesetik. Tillräcklig kännedom om språket och verksamhetsmiljön samt objektivitet och neutralitet är viktigt med tanke på individernas rättssäkerhet och på att förfarandena ska gå rättvist till. Både den berörda parten och behörig myndighet måste kunna lita på att tolkningen sker på ett ändamålsenligt sätt. Av en tolk som ska införas i registret över rättstolkar ska man förutsätta att tolken i praktiken ha påvisat kunskap att förmedla ett budskap oförändrat och att tolken har insikt i betydelsen av olika begrepp i respektive sammanhang. Detta förutsätter att tolken känner till den huvudsakliga verksamhetsmiljön för rättstolkning, det vill säga de verksamhetsprinciper och begrepp som tillämpas i det finländska samhällets institutioner och inom rättssystemet samt behärskar fackspråket i anknytning till dessa på sina båda arbetsspråk. Tolken ska förstå skillnaderna mellan olika typer av processer, såsom civilprocess, förvaltningsprocess och straffprocess, samt skedena i dessa processer. Tolkarna ska också behärska olika tolkningsmetoder och tolkningstekniska medel och kunna bedöma vilka som är ändamålsenliga i varje enskild tolkningsuppgift och tolkningssituation.
Enligt 1 mom. 2 punkten underpunkt a ska en tolk som avlagt specialyrkesexamen för rättstolk som följer en examensstruktur som föreskrivits med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning införas i registret. Ovan nämnda kunskaper som krävs vid rättstolkning och tillräcklig nivå på dem har bedömts och de har fastställts i grunderna för specialyrkesexamen för rättstolk som har tagits fram i samarbete med sakkunniga inom arbetslivet. Den yrkesskicklighet som krävs för specialyrkesexamen för rättstolk består av professionellt arbete och arbetslivsfärdigheter, kännedom om rättstolkens verksamhetsmiljö, rättstolkens behärskande av arbetsspråken samt färdigheter i rättstolkning. Specialyrkesexamen för rättstolk är en fristående examen som är oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats och som vid behov också kan avläggas utan utbildning som förbereder för examen om personen har förvärvat tillräcklig kompetens på något annat sätt. Den yrkesskicklighet som ska påvisas vid fristående examen kan också ha förvärvats till exempel i arbetslivet eller fritidsaktiviteter. Således kan till exempel en person som avlagt yrkesexamen för kontakttolk eller högskoleexamen i tolkning gå upp till specialyrkesexamen för rättstolk om han eller hon har förvärvat den yrkesskicklighet som fastställs i examensgrunderna i praktiska arbetsuppgifter.
En examen som lämpar sig för tolkningsområdet kan också avläggas vid högskolor. Högskoleexamina omfattar inte någon egentlig rättstolkningsexamen, men högskolor och övriga läroanstalter kan ordna specialiseringsstudier, med vilka tillräcklig yrkesskicklighet kan förvärvas under studierna eller efter att examen avlagts. Enligt 1 mom. 2 punkten underpunkt b ska också en tolk som avlagt högskoleexamen som lämpar sig för tolkens arbete och studier i rättstolkning som omfattar eller motsvarar minst 35 studiepoäng införas i registret. Närmare bestämmelser om sådana lämpliga högskoleexamina och studier i rättstolkning som avses i 3 mom. i den föreslagna paragrafen kan utfärdas genom förordning av statsrådet. För att rättstolkningskunskaperna och kompetensen hos de tolkar som införs i registret och som har avlagt olika examina och studier inte ska avvika från varandra, ska också de studier i rättstolkning som godkänns som grund för registrering och som avses i 2 mom. underpunkt b omfatta kännedom om rättstolkens verksamhetsmiljö, färdigheter i rättstolkning och behärskande av arbetsspråken samt studier om rättstolkens professionella arbete och arbetslivsfärdigheter.
Enligt 1 mom. 3 punkten i den föreslagna paragrafen är en förutsättning för införande i registret över rättstolkar att tolken gett nämnden för registret över rättstolkar en skriftlig försäkran och att tolken inte under de tre år som föregår ansökan har avförts ur registret över rättstolkar på grund av ett brott som begåtts i verksamheten som tolk eller något annat förfarande som är uppenbart olämpligt på det sätt som avses i 7 § 3 eller 4 punkten i förslaget. Artikel 5.3 i tolkningsdirektivet omfattar en bestämmelse om konfidentialitet. Enligt den ska medlemsstaterna se till att tolkar och översättare iakttar konfidentialitet i fråga om den tolkning och översättning som tillhandahållits i enlighet med direktivet. Rättstolkar får i sitt arbete sekretessbelagda uppgifter, såsom privatpersoners hälsouppgifter eller uppgifter som hänför sig till en pågående brottsundersökning. Tolken ska både känna till sekretessbestämmelserna och dessutom absolut iaktta dem. Förutom att tolken ska iaktta tystnadsplikt, är det med tanke på tolkens pålitlighet viktigt att tolken inte är involverad i ett ärende i vilket hans eller hennes opartiskhet kan äventyras. Flera bestämmelser som förpliktar myndigheter att sköta tolkningen ålägger dem ansvaret att säkerställa att tolken är pålitlig. Den skriftliga försäkran ska enligt förslaget fungera som ett bevis på tolkens personliga engagemang i den konfidentialitet uppgiften kräver och för sakenlig skötsel av uppgiften. Genom den skriftliga försäkran förbinder sig tolken att följa det yrkesetiska regelverket för rättstolkar och ärendenas konfidentialitet. Huruvida en tolk funnits skyldig till ett brott i sin verksamhet som tolk ska enligt förslaget inte undersökas separat då tolken ansöker om införande i registret för första gången, men om en tolk som ansöker om införande i registret under de tre år som föregår ansökan har avförts ur registret över rättstolkar på grund av detta eller på grund av någon annan olämplig verksamhet, kan tolken enligt förslaget inte införas i registret förrän tidsfristen enligt bestämmelsen gått ut.
Om den examen eller de studier som avses i 1 mom. 2 punkten har avlagts tidigare än fem år innan ansökan om införande i registret över rättstolkar blir anhängig förutsätter införandet enligt 2 mom. att sökanden påvisar att han eller hon upprätthållit sin rättstolkningsförmåga. I fråga om en person som ansöker om registrering på basis av en högskoleexamen och på basis av studier i rättstolkning räcker det med att antingen examen eller studierna i rättstolkning har avlagts under de fem år som föregår ansökan, om studierna i rättstolkning till exempel har avlagts efter examen.
I enlighet med 3 mom. i förslaget kan närmare bestämmelser om hur upprätthållandet av rättstolkningsförmågan enligt 2 mom. kan påvisas utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om sådana lämpliga högskoleexamina och studier i rättstolkning som avses i 1 mom. 2 punkten underpunkt b.
6 §. Registreringens giltighetstid. Enligt 1 mom. ska en tolk som uppfyller i 5 § föreskrivna förutsättningar införas i registret över rättstolkar för en viss tid på fem år åt gången. Registreringen avses således alltid vara i kraft fem år om tolken inte inom denna tidsfrist avförs ur registret på de grunder som föreslås i 7 §. Nämnden för registret över rättstolkar ska enligt förslaget ge tolken ett intyg över införande i registret. I momentet föreslås ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om innehållet i det intyg som ges till tolken.
Enligt 2 mom. kan införandet i registret över rättstolkar efter den utsatta tiden förnyas efter ansökan, om de i 5 § 1 mom. föreskrivna förutsättningarna fortfarande uppfylls och tolken påvisar att han eller hon upprätthållit sin rättstolkningsförmåga n. För att tolken utan avbrott ska vara införd i registret över rättstolkar förutsätter det att tolken i god tid innan den utsatta tiden går ut ansöker om förnyelse av registrering och påvisar att han eller hon upprätthållit sin rättstolkningsförmåga. Enligt förslaget kan förnyelse av införande i registret över rättstolkar dock ansökas tidigast sex månader innan tidsfristen enligt 1 mom. går ut. I enlighet med det föreslagna 5 § 3 mom. kan närmare bestämmelser om hur upprätthållandet av rättstolkningsförmågan kan påvisas utfärdas genom förordning av statsrådet
7 §.Avregistrering. I paragrafen ska enligt förslaget föreskrivas om de fall då nämnden för registret över rättstolkar ska stryka en tolk ur registret under giltighetstiden för införandet i registret över rättstolkar.
Enligt 1 punkten i den föreslagna paragrafen ska en tolk avföras ur registret över rättstolkar om tolken begär det skriftligt.
Enligt 2 punkten ska nämnden för registret över rättstolkar avföra en tolk ur registret över rättstolkar om tolken inte uppfyller de villkor för registrering som föreskrivs i 5 § 1 mom. Enligt punkten ska tolken avföras ur registret över rättstolkar t.ex. om tolkens handlingsbehörighet har begränsats. Om tolken har införts i registret utgående från felaktiga uppgifter, såsom ett förfalskat examensbetyg, eller om det skett något annat fel då beslut om registreringen har fattats, ska ärendet avgöras i enlighet med förvaltningslagen såsom rättelse av fel och tolken ska avföras ur registret, om förutsättningarna för registreringen inte hade uppfyllts.
Enligt 3 punkten ska nämnden för registret över rättstolkar avföra en tolk ur registret över rättstolkar om tolken genom dom i domstol funnits skyldig till ett brott som han eller hon begått i sin verksamhet som tolk. Enligt förslaget ska det brott som avses i punkten ha begåtts i verksamheten som tolk. En sådan gärning kan till exempel vara sekretessbrott i enlighet med 38 kap. i strafflagen. Att avföra en tolk ur registret över rättstolkar om tolken är skyldig till ett brott som han eller hon begått i sin verksamhet som tolk är nödvändigt främst för att säkerställa att de tolkar som införts i registret över rättstolkar är pålitliga. En förutsättning för avförande ur registret över rättstolkar på grund av den föreslagna punkten är tillräknande som en domstol konstaterat. Enligt 2 mom. ska ett ärende som avses i punkten avgöras av nämnden för registret över rättstolkar på basis av ett meddelande av domstol som avses i 11 §. En domstol ska enligt den föreslagna 11 § meddela nämnden för registret över rättstolkar om beslut där en tolk som införts i registret över rättstolkar funnits skyldig till ett brott som begåtts i hans eller hennes verksamhet som tolk
Enligt 4 punkten ska nämnden för registret över rättstolkar avföra en tolk ur registret över rättstolkar om tolken på annat sätt genom sin verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig att verka som rättstolk. Enligt denna punkt kan avförande ur registret över rättstolkar komma på fråga till exempel på grund av uppenbart olämplig verksamhet som kommit fram i en förvaltningsklagan som lämnats till nämnden för registret över rättstolkar. Denna punkt kan tillämpas till exempel i de fall i vilka tolken så allvarligt har brutit mot tolkarnas yrkesetiska regelverk att administrativ styrning enligt 53 c § i förvaltningslagen inte är en tillräcklig åtgärd. Den verksamhet som avses i denna punkt ska bedömas i relation till de förpliktelser som ingår i den skriftliga försäkran som är en förutsättning för registrering i registret över rättstolkar och som tolken förbundit sig att följa. Dessa är bland annat att tolken ska iaktta tystnadsplikt, beakta jäv, vara opartisk och inte missbruka information.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska ett ärende som avses i punkten avgöras av nämnden för registret över rättstolkar på basis av ett skriftligt klagomål om tolken eller ett meddelande från en myndighet. I enlighet med förvaltningslagen ska nämnden för registret över rättstolkar höra tolken före avförande ur registret i synnerhet då ärendet baserar sig på information som någon annan än den registrerade själv lämnat.
Syftet med grunderna för avförande ur registret över rättstolkar enligt 1 mom. 3 och 4 punktern är att i fråga om de tolkar som är införda i registret främja kravet på konfidentialitet enligt artikel 5.3 i tolkningsdirektivet.
8 §.Uppgifter som antecknas i registret över rättstolkar. I registret över rättstolkar ska enligt förslaget antecknas tolkens namn, personbeteckning och adress samt uppgifter om den examen eller de studier som avses i 3 § 1 mom. 2 punkten och som förutsätts för införande i registret samt uppgifter om upprätthållandet av rättstolkningsförmågan. De uppgifter om studier som ska införas i registret är om tolken har avlagt specialyrkesexamen för rättstolk eller en högskoleexamen och studier i rättstolkning, när examen eller studierna har avlagts och vilka som är tolkens arbetsspråk enligt examen eller studierna. I registret över rättstolkar kan på tolkens begäran utöver adressuppgifter införas även e-postadress, telefonnummer eller någon annan kontaktuppgift. Med tanke på att registret över rättstolkar ska vara praktiskt att använda är det ändamålsenligt att tolken också meddelar sin e-postadress eller sitt telefonnummer till registret för att han eller hon ska kunna kontaktas även med kort varsel. Det avses dock inte vara obligatoriskt att uppge kontaktuppgifter. Adressuppgifter måste emellertid införas i registret för att upprätthålla registret över rättstolkar och för kommunikation som hänför sig till registreringen. Enligt förslaget ska nämnden för registret över rättstolkar utgående från uppgifterna i registret bland annat skicka meddelanden om att giltighetstiden för registreringen går ut och information om ansökan om förnyelse av införandet i registret. I registret över rättstolkar ska enligt förslaget också antecknas hur tolken har påvisat att han eller hon upprätthållit sin rättstolkningsförmåga om det är fråga om en examen eller studier som avlagts under de fem år som föregår ansökan eller förnyelse av registreringen.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska en tolk som införts i registret över rättstolkar omedelbart meddela nämnden för registret över rättstolkar om de uppgifter som införts i registret har ändrats. Ändringar i registeruppgifterna som är av teknisk natur, såsom adressändring, kan göras av Utbildningsstyrelsen som upprätthåller registret.
De uppgifter som införts i registret över rättstolkar ska enligt 3 mom. raderas utan oskäligt dröjsmål om registreringens giltighet har upphört eller om tolken avförts ur registret eller om nämnden för registret över rättstolkar har fått uppgift om att en tolk som införts i registret har dött. Uppgift om avförande av en tolk ur registret över rättstolkar på basis av 7 § 1 mom. 3 eller 4 punkten ska dock bevaras i tre år från avförandet. Uppgift om avförande av en tolk ur registret över rättstolkar på basis av att tolken begått ett brott i sin verksamhet som tolk eller på grund av någon annan uppenbart olämplig verksamhet ska enligt förslaget bevaras i tre år från avförandet för att nämnden för registret över rättstolkar ska kunna kontrollera i registeruppgifterna om det föreligger något hinder enligt 5 § 1 mom. 3 punkten för att registrera en tolk som ansöker om det.
9 §.Behandling av uppgifterna i registret över rättstolkar. I 1 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs hur de uppgifter om vilka det finns bestämmelser i lagen förhåller sig till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och personuppgiftslagen (523/1999). De uppgifter som införs i registret över rättstolkar är personuppgifter som avses i personuppgiftslagen, och enligt 2 § i personuppgiftslagen ska man vid behandling av personuppgifter iaktta vad som bestäms i personuppgiftslagen, om inte annat bestäms någon annanstans i lag. I personuppgiftslagen avses med personuppgifter alla slags anteckningar som beskriver en fysisk person eller hans egenskaper eller levnadsförhållanden som kan hänföras till honom själv eller till hans familj eller någon som lever i gemensamt hushåll med honom. Enligt 1 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är myndighetshandlingar offentliga, om inte något annat föreskrivs särskilt i offentlighetslagen eller i någon annan lag. Den föreslagna lagen avses inte innehålla några bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt som avviker från offentlighetslagen. Det betyder att offentligheten och sekretessen i fråga om de uppgifter som införs i registret över rättstolkar ska fastställas enligt offentlighetslagen. Enligt 24 § 1 mom. 28 punkten i offentlighetslagen är sekretessbelagda myndighetshandlingar, om inte något annat föreskrivs särskilt, en förvaltningsmyndighets handlingar och register med uppgifter om en dömd, en häktad eller en person som annars berövats sin frihet, om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte äventyrar personens framtida utkomst, anpassning i samhället eller säkerhet, och om det finns grundad anledning att lämna ut uppgiften. Således fastställs sekretessen för uppgifter i registret över rättstolkar som gäller en dom enligt 7 § 1 mom. 3 punkten på det sätt som föreskrivs i nämnda punkt i offentlighetslagen. Detsamma ska gälla hemligt telefonnummer som personen uppgett (24 § 1 mom. 31 punkten i offentlighetslagen).
Utöver vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet kan man via ett allmänt datanätverk enligt 2 mom. publicera uppgifter om namnet och uppgifter om i vilka språk tolken avlagt den examen eller de studier som avses i 3 § 1 mom. 2 punkten. På begäran av en tolk som införts i registret kan även tolkens verksamhetsområde, e-postadress, telefonnummer eller någon annan kontaktuppgift publiceras via ett allmänt datanätverk. Enligt 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får personuppgifter ur en myndighets personregister, om inte något annat särskilt bestäms i lag, lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen förutsätts det att mottagarens rätt att registrera och använda personuppgifter kontrolleras. I fråga om information som publiceras via ett allmänt datanätverk kan detta inte kontrolleras. I bestämmelsen avses ingå en komplett lista över de uppgifter som kan publiceras via ett allmänt datanätverk om en tolk som införts i registret. På en webbplats kan man således inte publicera information till exempel om att en tolk avförts ur registret eller var de studier eller den examen som registreringen grundar sig på har avlagts. På begäran av en tolk som införts i registret kan enligt förslaget även tolkens e-postadress, telefonnummer eller någon annan kontaktuppgift publiceras via ett allmänt datanätverk. Med någon annan kontaktuppgift avses till exempel kontaktuppgifter till en tolkförmedlingstjänst, såsom en webbadress. Syftet är att samtycke till att publicera uppgifter om en tolk på internet ska inhämtas då tolken ansöker om införande i registret. Tolken avses också ha möjlighet att i samband med ansökan meddela om han eller hon vill att något annat telefonnummer eller en e-postadress eller någon annan kontaktuppgift ska publiceras via ett allmänt datanätverk. En tolk som införts i registret har enligt det föreslagna momentet rätt att förbjuda att uppgifter om honom eller henne publiceras. Förbudsrätten avses gälla publicering av alla de uppgifter som nämns i momentet.
10 §.Avgifter. Kostnaderna för upprätthållandet av registret över rättstolkar ska enligt förslaget täckas med de ansökningsavgifter som tas ut för införande i registret. Således avses paragrafen innehålla bestämmelser om att nämnden för registret över rättstolkar tar ut en avgift av sökanden för handläggningen av ansökan som avses i 5 § 1 mom. och 6 § 2 mom. På avgiften tillämpas enligt förslaget vad som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Enligt 2 § 2 punkten i lagen om grunderna för avgifter till staten avses med offentligrättslig prestation en sådan prestation av en statlig myndighet vars efterfrågan grundar sig på lag eller förordning och som myndigheten har faktisk ensamrätt att utföra. Den avgift som tas ut för införande i registret över rättstolkar och för förnyelse av registreringen ska anses vara en offentligrättslig prestation som avses i lagen om grunderna för avgifter till staten. Med stöd av den hänvisningsbestämmelse som föreslås i bestämmelsen bestäms den myndighet som beslutar om avgifterna, indrivningen av avgifterna, sökande av ändring och övriga ärenden som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten enligt den lagen.
11 §.Anmälningsplikt för domstol. En domstol ska enligt den föreslagna 11 § meddela nämnden för registret över rättstolkar om beslut där en tolk som införts i registret över rättstolkar funnits skyldig till ett brott som begåtts i hans eller hennes verksamhet som tolk. Anmälningsplikten enligt den föreslagna bestämmelsen avses gälla den grund för avförande av en tolk ur registret över rättstolkar som finns i 7 § 3 punkten. En liknande bestämmelse om anmälningsplikt för domstol finns i lagen om auktoriserade translatorer. Bestämmelsen skiljer sig från den bestämmelse som finns i lagen om auktoriserade translatorer i det att anmälningsplikten i lagen om auktoriserade translatorer gäller ett utslag genom vilket en auktoriserad translator har dömts till straff för ett brott, medan den nu föreslagna anmälningsplikten gäller beslut där någon funnits skyldig till ett brott som begåtts i hans eller hennes verksamhet som tolk. För att anmälningsplikt ska uppstå förutsätts med andra ord inte att tolken döms till straff.
12 §.Sökande av ändring. Ändring i ett beslut av nämnden för registret över rättstolkar som gäller införande i registret över rättstolkar, förnyelse av registreringen eller avförande ur registret får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Bland annat behörig besvärsmyndighet, besvärsrätten och besvärstiden ska bestämmas enligt förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsdomstolens beslut får enligt förslaget överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärsrätt.
Eftersom lagen om grunderna för avgifter till staten enligt förslaget ska tillämpas på den avgift som tas ut av sökanden ska också ändring i ansökningsavgiften sökas på det sätt som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten. Ändring i ett beslut av Utbildningsstyrelsen som gäller lämnande av uppgifter från registret eller i något motsvarande beslut som registerföraren fattat ska däremot sökas på det sätt som föreskrivs i tillämplig lagstiftning, såsom i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
2
Närmare bestämmelser och föreskrifter
Förslaget till lag om register över rättstolkar ska innehålla ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om uppgifterna för nämnden för registret över rättstolkar (2 § 4 mom.), om beslutsfattandet och handläggningen av ärenden i nämnden för registret över rättstolkar (4 § 3 mom.), om villkoren för den skriftliga försäkran som förutsätts för införande i registret över rättstolkar (5 § 1 mom. 3 punkten), om påvisande av att rättstolkningsförmågan upprätthållits samt om de lämpliga högskoleexamina och studier i rättstolkning som förutsätts för införande i registret över rättstolkar (5 § 3 mom.) samt om innehållet i det intyg som ges till tolken (6 § 1 mom.).
Med stöd av bemyndigandet i 2 § 4 mom. i lagsförslaget kan närmare bestämmelser vid behov utfärdas genom förordning av statsrådet till exempel i anslutning till hur nämnden för registret över rättstolkar i praktiken ska övervaka de tolkar som införts i registret eller om att nämnden för registret över rättstolkar har möjlighet att lämna anvisningar eller rekommendationer som gäller rättstolkning.
Enligt i 4 § 3 mom. i lagsförslaget kan närmare bestämmelser om mötena för nämnden för registret över rättstolkar och röstning vid beslut utfärdas genom förordning av statsrådet.
Närmare bestämmelser om den skriftliga försäkran som avses i 5 § 1 mom. 3 punkten i lagförslaget utfärdas genom förordning av statsrådet. Syftet är att utfärda bestämmelser om innehållet i den skriftliga försäkran genom förordning av statsrådet. Syftet med den skriftliga försäkran är att tolken genom den ska förbinda sig att följa de författningar och yrkesetiska bestämmelser som gäller tolkens arbete. Den skriftliga försäkran ska åtminstone innehålla en försäkran om att tolken iakttar tystnadsplikt, beaktar jäv, är opartisk och inte missbrukar information. Därtill ska tolken försäkra att han eller hon i sitt arbete som tolk också annars agerar ärligt och främjar rättvisa.
Enligt 5 § 3 mom. i lagförslaget genom förordning av statsrådet får därtill utfärdas närmare bestämmelser om sådana högskoleexamina som är lämpliga högskoleexamina som avses i 5 § 1 mom. 2 punkten underpunkt b i den föreslagna lagen. Lämpliga högskoleexamina för tolkens arbete är till exempel åtminstone högre högskoleexamina i språk- och översättningsvetenskap inom humanistisk utbilning som avses i universitetslagen. Därtill får närmare bestämmelser utfärdas genom förordning av statsrådet om innehållet i ovan avsedda studier i rättstolkning och hur omfattningen av studier i rättstolkning, som inte uppgetts i studiepoäng, ska bedömas. Såsom nämns i detaljmotiveringen för 5 § 1 mom. 2 punkten underpunkt b, ska de i punkten avsedda studierna i rättstolkning åtminstone omfatta kännedom om rättstolkens verksamhetsmiljö, färdigheter i rättstolkning och behärskande av arbetsspråket samt studier om rättstolkens professionella arbete och arbetslivsfärdigheter på så sätt att de tillsammans med en lämplig högskoleexamen kan anses ge minst den yrkesskicklighet som påvisas genom specialyrkesexamen för rättstolk.
Om examen eller studierna som avses i 5 § 1 mom. 2 punkten i den föreslagna lagen har avlagts tidigare än fem år innan ansökan om införande i registret över rättstolkar blir anhängig förutsätter införandet att sökanden påvisar att han eller hon upprätthållit sin rättstolkningsförmåga. Enligt 6 § 2 mom. i lagsförslaget förutsätter också förnyelse av registreringen att tolken påvisar att han eller hon upprätthållit sin rättstolkningsförmåga. I enlighet med 5 § 3 mom. i förslaget kan närmare bestämmelser om hur upprätthållandet av rättstolkningsförmågan kan påvisas utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om huruvida upprätthållandet av rättstolkningsförmågan kan påvisas genom arbetserfarenhet och/eller studier och hurdan utredning som krävs till exempel för utförda tolkningsuppdrag ska utfärdas genom förordning av statsrådet.
I enlighet med det föreslagna 6 § 1 mom. kan närmare bestämmelser om innehållet i det intyg som ges till tolken utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet ska utfärdas bestämmelser om att intyget utöver tolkens personuppgifter ska omfatta datum för införande i registret, giltigheten för registreringen och hur giltigheten kan kontrolleras.
Beloppet av den avgift som ska tas ut för ansökan om införande i registret över rättstolkar och förnyelse av registreringen ska enligt 8 § i lagen om grunderna för avgifter till staten fastställas av undervisnings- och kulturministeriet. Bestämmelser om ärendet ska utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.
4
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Den föreslagna lagen är relevant i synnerhet med tanke på skydd för privatlivet och för personuppgifter enligt 10 § och rättsskydd enligt 21 § i grundlagen, och därtill ska bestämmelserna bedömas i förhållande till överföring av förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter som föreskrivs i 124 § i grundlagen.
Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas enligt momentet i fråga genom lag. Grundlagsutskottets tolkningspraxis har varit att lagstiftarens handlingsutrymme begränsas dels av den här bestämmelsen, dels av att skyddet för personuppgifter delvis ingår i samma moment som skyddet för privatlivet. För skyddet av personuppgifter har utskottet ansett det viktigt att det i lag åtminstone ingår bestämmelser om målet med registreringen, vad de berörda personuppgifterna innehåller, tillåtna användningsändamål inklusive rätt att lämna ut dem, hur länge uppgifterna ska lagras i personregister och de registrerades rättssäkerhet. Dessutom krävs det att bestämmelserna i lag är heltäckande och ingående. Kravet om bestämmelser i lag gäller också möjligheten att ge ut personuppgifter via teknisk uppkoppling (GrUU 32/2008 rd, GrUU 11/2008 rd).
Införande i registret enligt den föreslagna lagen baserar sig på tolkens ansökan och är således frivilligt. I registret över rättstolkar ska enligt lagförslaget införas tolkens namn, personbeteckning och adress samt uppgifter om den examen eller de studier som förutsätts för införande i registret samt uppgifter om upprätthållandet av rättstolkningsförmågan. Syftet med registret över rättstolkar är bland annat att främja att rättegångar går rättvist till på det sätt att den myndighet som ansvarar för tolkningen kan säkra tolkningens kvalitet genom att anlita en tolk som införts i registret över rättstolkar. För att det ska vara möjligt att kontrollera identiteten av en tolk som är införd i registret över rättstolkar, ska registret utöver namn också innehålla tolkens personbeteckning. Uppgifterna om tolkens adress samt den examen eller de studier på grund av vilka tolken har införts i registret är nödvändiga för att upprätthålla registret över rättstolkar och med tanke på registrets användningsändamål. De uppgifter om studier som ska antecknas i registret är bland annat de språk i vilka personen har avlagt den examen som registreringen grundar sig på och i vilka språk tolken med andra ord har förvärvat den kompetens som förutsätts för registrering. På offentligheten och behandlingen av uppgifterna som införts i registret över rättstolkar tillämpas enligt förslaget lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och personuppgiftslagen. Således ska till exempel på behandlingen av personbeteckning tillämpas det som föreskrivs i personuppgiftslagen.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet kan man enligt 9 § 2 mom. i den föreslagna lagen via ett allmänt datanätverk publicera uppgifter om namnet i fråga om en tolk som införts i registret över rättstolkar, samt uppgifter om i vilka språk tolken avlagt den examen eller de studier som förutsätts för införande i registret. På begäran av en tolk som införts i registret kan även tolkens verksamhetsområde, e-postadress, telefonnummer eller någon annan kontaktuppgift publiceras via ett allmänt datanätverk. De uppgifter som publiceras via ett allmänt datanätverk är således specificerade i lagen och publicering av de kontaktuppgifter som avses i bestämmelsen är enligt förslaget endast möjligt på begäran av en tolk som införts i registret. En tolk som införts i registret avses ha rätt att förbjuda att uppgifter om honom eller henne publiceras. Syftet är att skapa en tjänst i likhet med registret över auktoriserade translatorer där man via ett allmänt datanätverk kan söka tolk genom enskild sökning på tolkens namn, verksamhetsområde och/eller arbetsspråk. Syftet med att publicera uppgifter via ett allmänt datanätverk är att man kan kontrollera om tolken är införd i registret samt att få tillgång till en tillräckligt kompetent tolk också i de fall då den myndighet som ansvarar för registret och den tjänsteman eller de tjänstemän som har nyttjanderätt till tjänsten inte kan nås. Ett användarvänligt sätt att hitta relevanta uppgifter är särskilt viktigt i sådana typiska brådskande myndighetsärenden, såsom behandling av tvångsmedelsärenden, vars tidsfrister förutsätter att en tolk ska anlitas utanför tjänstetid och med kort varsel.
Enligt lagförslaget ska 8 § 2 mom. innehålla bestämmelser om radering av de uppgifter som införts i registret över rättstolkar. Uppgifterna som införts i registret över rättstolkar ska enligt bestämmelsen raderas utan oskäligt dröjsmål om registreringens giltighet har upphört eller om tolken avförts ur registret eller om nämnden för registret över rättstolkar får uppgift om att en tolk som införts i registret har dött. Uppgift om avförande av en tolk ur registret över rättstolkar på grund av ett brott eller något annat förfarande som är uppenbart olämpligt bör dock bevaras i tre år från avförandet. Det är nödvändigt att bevara uppgift om avförande av en tolk ur registret över rättstolkar på grund av ett brott eller något annat förfarande som är uppenbart olämpligt för att ett av målen med registret, dvs. att garantera de registrerade tolkarnas pålitlighet, inte ska äventyras. Om uppgiften om avförande inte bevaras under den föreskrivna tiden kan tolken på ansökan införas i registret på nytt omedelbart efter avförandet. De handlingar och register med uppgifter om en dom på grund av ett brott som begåtts i verksamheten som tolk avses i enlighet med 24 § 1 mom. 28 punkten i offentlighetslagen också vara sekretessbelagda, om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte äventyrar personens framtida utkomst, anpassning i samhället eller säkerhet, och om det finns grundad anledning att lämna ut uppgiften. Utifrån ovan nämnda omständigheter anses den föreslagna regleringen inte äventyra det skydd för privatliv och personuppgifter som tryggas genom 10 § i grundlagen.
Enligt lagförslaget fattar nämnden för registret över rättstolkar beslut om införande i och avförande ur registret över rättstolkar och den avses också övervaka de registrerade tolkarnas verksamhet. Nämnden avses vara ett organ som finns i anknytning till Utbildningsstyrelsen och som är sammansatt av medlemmar som Utbildningsstyrelsen utser. Medlemmarna avses ha tjänsten som bisyssla och de står inte i tjänsteförhållande till Utbildningsstyrelsen. I 124 § i grundlagen förbjuds givande av uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt till andra än myndigheter. Grundlagsutskottet har ansett att en nämnd som finns i anknytning till en myndighet är en myndighet av det slag som avses i 124 § i grundlagen i de fall då det i lagen finns detaljerade bestämmelser om hur nämnden tillsätts och vilken sammansättning den har och hur ärendena bereds och behandlas i nämnden samt om nämndens beslutanderätt och nämndens personal, och bestämmelserna behöver alltså inte ställas i relation till grundlagsbestämmelsen om överföring av förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter (GrUU 2/2013 rd). Eftersom bestämmelserna om nämnden för registret över rättstolkar enligt förslaget är förenliga med grundlagens 119 § 2 mom. om statsförvaltningens organ omfattar förslaget inga bestämmelser om överföring av förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter.
Enligt förslaget ska beslut som nämnden för registret över rättstolkar fattat kunna överklagas till förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsdomstolens beslut ska kunna överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärsrätt. Enligt 21 § i grundlagen har var och en har rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Grundlagsutskottet har inte ansett att besvärstillståndssystemet strider mot 21 § i grundlagen. I allt fler ärendekategorier används omprövningsförfarande vars ställning som rättsskyddsmedel har stärkts bland annat genom att komplettera 7 a kap. i förvaltningslagen med allmänna bestämmelser om det. Omprövningsförfarande kan enligt grundlagsutskottet ses som det första steget i processen för att söka ändring, fastän det inte handlar om rättskipning i domstol. Grundlagsutskottet har konstaterat att det genom reglering av besvärstillstånd är möjligt att minska den typ av besvär till högsta förvaltningsdomstolen som leder till beslut i ärendekategorier där de rättsmedel som kommer före högsta förvaltningsdomstolen i de flesta fall kan anses vara tillräckliga med avseende på rättssäkerheten. Grundlagsutskottet har ansett att ärendets art och betydelse inte nödvändigtvis i alla ärendekategorier, till exempel i återkallande av näringstillstånd, förutsätter att målet kan komma upp i högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd (GrUU 55/2014 rd). De beslut som nämnden för registret över rättstolkar fattar om införande i eller avförande ur registret inbegriper enligt regeringen ingen sådan kränkning av individens näringsidkande eller sådana juridiskt krävande frågor att ett beslut, som förvaltningsdomstolen meddelat med anledning av ändringssökande, ska kunna överklagas genom besvär till högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd. Högsta förvaltningsdomstolens föreslagna skyldighet eller möjlighet att bevilja besvärstillstånd när grunderna enligt lagen uppfylls ska räcka till att garantera rättssäkerheten i ärendekategorin i fråga.
Införande i registret över rättstolkar är ingen förutsättning för att verka som rättstolk och inverkar således inte på näringsfriheten enligt 18 § i grundlagen. Tolken kan vid näringsidkande emellertid dra nytta av att vara införd i registret när tolken har sådan behörighet att verka som rättstolk som bekräftats av en myndighet. Således kan införande i registret ha faktisk betydelse vid näringsidkande, till exempel i fråga om sådana språk i vilka det också finns många tolkar som inte är införda i registret. Enligt förslaget kan tolken avföras ur registret om en tolk genom dom i domstol funnits skyldig till ett brott som han eller hon begått i sin verksamhet som tolk eller på annat sätt genom sin verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig att fungera som rättstolk. De grunder enligt vilka tolken kan avföras ur registret är enligt regeringens uppfattning så väsentliga med tanke på rättstolkens yrkesskicklighet och pålitlighet att bestämmelserna kan anses vara motiverade med beaktande av rättstolkens roll i att säkerställa en rättvis rättegång.
Med stöd av vad som uppgetts ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning.