1  Bakgrund och beredning

2  Nuläge och bedömning av nuläget

3  Målsättning

Lagförslagets övergripande mål är att främja användningen av alternativa drivkrafter i trafiken och således bidra till att utsläppsminskningar nås inom trafiken. 

Syftet med propositionen är att ändra lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter så att den motsvarar den reviderade EU-lagstiftningen om statligt stöd, alltså de minimis-förordningen. Propositionen syftar till att göra det möjligt att bevilja stöd för gasdrivna paketbilar och lastbilar efter den 1 juli 2024. Ett mål är att göra det möjligt att bevilja anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar och lastbilar utan nationella begränsningar, varvid stöd kan fås oberoende av företagets bransch och fordonets användningsändamål.  

Ett ytterligare mål med propositionen är att i lagen återinföra möjligheten till konverteringsstöd för gas- och etanolkonverteringar. Syftet med stödet till gas- och etanolkonverteringar är att möjliggöra en omställning i fråga om drivkraft också för sådana hushåll och företag som inte står i beråd att skaffa en ny utsläppssnål bil.  

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Alternativa handlingsvägar

6  Remissvar

På grund av propositionens brådskande natur har man varit tvungen att avvika från de sedvanliga anvisningarna om remiss och hörande i samband med lagberedning. Propositionen har varit på remiss med en kortare tidsfrist än vanligt för att riksdagen ska ha möjlighet att behandla lagändringarna så att de i enlighet med övergångsbestämmelsen i de minimis-förordningen kan träda i kraft senast den 1 juli 2024. Remissbehandlingen ordnades 21 februari–22 mars 2024. 

Utkastet till proposition var på remiss hos sammanlagt 32 instanser, inbegripet organisationer, företrädare för näringslivet, ministerier och statliga myndigheter. 

Dessa instanser var jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet, statsrådets kansli, miljöministeriet, Ålands landskapsregering, Transport- och kommunikationsverket, Konkurrens- och konsumentverket, Autoalan Keskusliitto ry, Autoalan tiedotuskeskus, Bilimportörerna och -industrin rf, Bioenergi rf, Finsk Energiindustri rf, Etanoliautoilijat ry, Gasgrid Finland Oy, Gasum Oy, Avfallshanteringsförening rf, Naturresursinstitutet, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Neste Abp, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Suomen Kaasuyhdistys ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Finlands miljöcentral och Teknologiateollisuus ry. 

Det kom in 29 yttranden om utkastet till proposition, och av dem lämnades tre in efter det att remissbehandlingen avslutats. Remissyttrande lämnades av jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, Ålands landskapsregering, Transport- och kommunikationsverket, Konkurrens- och konsumentverket, Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf (gemensamt yttrande), Bioenergi rf, Etanoliautoilijat ry, Gasum Oy, Naturresursinstitutet, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Finlands miljöcentral, Sähköinen Liikenne ry, Rahtarit ry, North European Oil Trade Oy (NEOT), Företagarna i Finland rf, Logistiikkayritysten Liitto ry, Suomen Taksiliitto ry, StepOne Tech Oy och Suomalainen Energiaosuuskunta (SEO). 

Av de ovannämnda meddelade jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och inrikesministeriet att de inte har något att yttra i ärendet.  

Remissinstanserna understödde allmänt anskaffningsstöden för paketbilar och lastbilar som en metod för att minska utsläppen från trafiken. De ändringar som föreslogs på grund av ändringarna i EU:s lagstiftning om statligt stöd ansågs allmänt vara viktiga. Dessutom ansåg många remissinstanser att konverteringsstöden är ett sätt att främja en rättvis omställning och understödde att möjligheten att ansöka om stöden återinförs i lagen. Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf lyfte i sitt yttrande däremot fram synpunkter enligt vilka konverteringsstöden inte är motiverade. Av remissinstanserna hade Finlands miljöcentral ingen entydig ståndpunkt när det gäller konverteringsstöd. 

De ändringsförslag som lades fram i yttrandena gällde i huvudsak en förlängning av ansökningstiden för stödprogrammet och lagens giltighetstid samt en utvidgning av de fordon som stöds och en höjning av stödbeloppen. Flera remissinstanser önskade att lagförslagen ska träda i kraft så snart som möjligt så att stöd för anskaffning av gasdrivna lastbilar ska kunna beviljas också företag som utför godstransporter på väg för annans räkning för anskaffning av en paketbil eller lastbil som är avsedd för godstransporter på väg och för att det inte ska bli ett avbrott i stödprogrammet. 

I flera yttranden betonades biogasens roll när det gäller att uppnå utsläppsminskningar inom den tunga trafiken. Enligt yttrandet från Gasum Oy kan över en femtedel av landsvägstrafikens energianvändning täckas av potentialen för produktion av biogas. En del remissinstanser lyfte också fram de möjligheter elen ger att öka energieffektiviteten i logistikkedjorna och övergången från fossila bränslen. I fråga om väte konstaterades det i vissa yttranden att stödåtgärder fortfarande behövs för att inleda användningen av väte i trafiken. Konverteringsstöden (etanol och gas) ansågs i flera yttranden vara viktiga åtgärder bland annat för att i olika inkomstklasser minska utsläppen från det nuvarande bilbeståndet. 

I vissa yttranden framkom behovet av att vid sidan av fordon stödja byggandet av distributionsinfrastruktur för alternativa drivkrafter. I ett yttrande framfördes det att det för yrkesmässig godstrafik bör skapas ett system där de kostnadsökningar som användningen av biodiesel medför kompenseras. I vissa yttranden önskades det att motiveringen till propositionen kompletteras särskilt i fråga om de huvudsakliga konsekvenserna och konsekvenserna för statsfinanserna.  

På basis av yttrandena har motiveringen till propositionen allmänt kompletterats bland annat genom att ta med konsekvenserna för statsfinanserna och tydligare än tidigare lyfta fram vilka konsekvenser anskaffningsstöden för gasdrivna paketbilar och lastbilar och konverteringsstöden har för antalet gasdrivna fordon och distributionsinfrastrukturen. Till förslagets huvudsakliga konsekvenser har dessutom fogats resultaten av den enkätundersökning om konverteringsstöd som Transport- och kommunikationsverket låtit göra. Även propositionens målsättning har preciserats något.  

Finansministeriet lyfte i sitt yttrande fram brister i propositionsutkastet när det gällde konsekvenserna för statsfinanserna. Finansministeriet påpekade i sitt yttrande att man vid bedömningen av eventuella behov av personalresurser i första hand bör sträva efter att prioritera uppgifter och kostnader inom förvaltningsområdet med beaktande av det svaga läget i Finlands offentliga finanser och påminde om att beslut om resursfördelningen fattas i budgetarna och planen för de offentliga finanserna. Transport- och kommunikationsverket tog i sitt yttrande fasta på behovet av personalresurser i anslutning till stödbehandlingen. Utifrån finansministeriets yttrande har propositionens motiveringar kompletterats när det gäller konsekvenserna för statsfinanserna.  

Enligt finansministeriets yttrande handlade propositionsutkastets målsättning mer om de viktigaste förslagen i propositionen än om de egentliga målsättningarna, och behovet av stödprogrammet bör fortfarande motiveras särskilt med tanke på distributionsskyldigheten. I flera andra yttranden (bland annat Finlands miljöcentral, Finlands naturskyddsförbund rf, Bioenergi rf, NEOT Oy, Etanoliautoilijat ry och StepOne Tech Oy) lyftes det fram olika synpunkter för att komplettera motiveringen till förslaget, bland annat med tanke på distributionsskyldigheten och effekterna av anskaffningsstöden för gasdrivna paketbilar och lastbilar. Konkurrens- och konsumentverket betonade i sitt yttrande vikten av uppföljning i efterhand. 

På basis av finansministeriets yttrande har målsättningen med lagförslaget preciserats. Propositionens huvudsakliga konsekvenser har dessutom kompletterats med resultaten av den enkätundersökning som Transport- och kommunikationsverket låtit göra. Utifrån de ovannämnda yttrandena anges det dessutom tydligare än tidigare i motiveringen till propositionen vilka konsekvenser anskaffningsstöden för gasdrivna paketbilar och lastbilar och konverteringsstöden har för antalet gasdrivna fordon och distributionsinfrastrukturen.  

Enligt miljöministeriets yttrande är de ändringar som ingår i propositionen motiverade och ett steg i rätt riktning med tanke på utvecklingen av utsläppen från trafiken, även om lagändringarnas uppskattade konsekvenser för utsläppen i sin helhet blir rätt marginella. Enligt miljöministeriets yttrande är transportsektorn en viktig del av ansvarsfördelningssektorn och effektiva åtgärder för att minska utsläppen behövs i allt större utsträckning under de kommande åren. Erfarenheterna av anskaffnings- och konverteringsstöden är positiva, vilket enligt miljöministeriets yttrande talar för att de ska fortsätta. Miljöministeriet lyfter i sitt yttrande fram att de stöd som nu föreslås också har en relativt god kostnadseffektivitet. 

Ålands landskapsregering ansåg att lagförslaget i huvudsak är lagtekniskt, med undantag för förslagen om återinförande av konverteringsstödet. Ett återinförande av konverteringsstödet har enligt landskapsregeringen inget samband med självstyrelsepolitiska frågor eller näringsgrenar som är viktiga för Åland. Ålands landskapsregering ansåg därför att lagändringarna inte har några konsekvenser för Åland. 

Transport- och kommunikationsverket ansåg i sitt yttrande att de ändringar som görs med stöd av den reviderade de minimis-förordningen är motiverade och konstaterade att de föreslagna ändringarna försätter stödsökandena i en jämlik ställning och underlättar verkets behandling av ansökan till denna del. Även Konkurrens- och konsumentverket, Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Bioenergi rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Rahtarit ry, Finlands miljöcentral, Logistiikkayritysten Liitto ry, Företagarna i Finland rf och SEO ansåg det vara viktigt att begränsningarna av anskaffningsstödet för gasdrivna lastbilar slopas i och med ändringarna i EU:s lagstiftning om statligt stöd. Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Bioenergi rf, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Logistiikkayritysten Liitto ry, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och SEO lyfte i sina yttranden fram att de understöder förslaget om att höja det totala beloppet av stöd per företag till 300 000 euro.  

Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf framförde i sitt gemensamma yttrande att det är ytterst viktigt att ändringarna sätts i kraft så snabbt som möjligt och motiverade sin ståndpunkt bland annat med att efterfrågan på gasdrivna lastbilar upphörde i början av 2024. Också Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Bioenergi rf, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry och Logistiikkayritysten Liitto ry önskade att lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt.  

Transport- och kommunikationsverket, Konkurrens- och konsumentverket, Etanoliautoilijat ry, Bioenergi rf, Gasum Oy, Rahtarit ry, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry och Finlands naturskyddsförbund rf understödde i sina yttranden förslagen om återinförande av konverteringsstöd för etanol- och gaskonverteringar och motiverade sina synpunkter bland annat med att stöden bidrar till utsläppsminskning och är en metod för att påskynda omställningen av trafiken bort från fossila bränslen på ett rättvist sätt. StepOne Tech Oy uppgav i sitt yttrande att bolaget allmänt understöder de förslag som Etanoliautoilijat ry lagt fram i sitt yttrande. Etanoliautoilijat ry betonade i sitt yttrande att konverteringsstödet är kostnadseffektivt. 

Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf lyfte i sitt yttrande fram synpunkter, såsom att stoppa höjningen av bilbeståndets genomsnittliga ålder, att förbättra trafiksäkerheten, att minska de lokala utsläppen, ansvarsfrågor till följd av konverteringsarbeten samt de ringa konsekvenserna för avgasutsläppen, utifrån vilka man kan kritisera det föreslagna återinförandet av konverteringsstöden i lagen. Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf föreslog att det återstående anslaget för renodlade eldrivna personbilar, som nu föreslås bli använt till konverteringsstöd, överförs till anskaffningsstöden för gas-, el- och vätedrivna paketbilar och lastbilar, varvid verkningarna av anslaget på utsläppsminskningarna enligt dem obestridligen kan verifieras. Förslaget har inte beaktats vid färdigställandet av regeringspropositionen, eftersom det inte är förenligt med allmän budgetpraxis att ändra användningsändamålet för det budgeterade anslaget genom ombudgetering.  

Flera remissinstanser föreslog att ansökningstiden för anskaffningsstöden för paketbilar och lastbilar ska förlängas och motiverade sina synpunkter med att stödprogrammet bidrar till att förnya fordonsbeståndet, att drivskraftsomställningen inom den tunga trafiken är i ett inledande skede, att investeringssäkerheten för företagen stärks och med att det anslag som anvisats för anskaffningsstöden inte kommer att kunna förbrukas på grund av det exceptionellt svåra marknadsläget. Autoalan Keskusliitto ry och Bilimportörerna och -industrin rf, Finlands Transport och Logistik SKAL rf samt Logistiikkayritysten Liitto ry föreslog i sina yttranden att ansökningstiden för anskaffningsstöd ska förlängas så att stöd kan sökas fram till den 31 december 2027. Sähköinen Liikenne ry, Företagarna i Finland rf, Gasum Oy och SEO föreslog i sina yttranden att ansökningstiden för anskaffningsstöd ska förlängas jämfört med nuläget. Bioenergi rf och Suomen Biokierto ja Biokaasu ry föreslår att lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter ska vara i kraft till och med den 31 december 2028. Transport- och kommunikationsverket har uppskattat (27 mars 2024) att om antalet ansökningar i fråga om paketbilar och lastbilar i slutet av 2024 i snitt förblir oförändrat jämfört med 2023, blir cirka en miljon euro av de anslag som budgeterats 2022–2023 oanvända i fråga om lastbilar och cirka 2,2 miljoner euro i fråga om paketbilar. Den minskade efterfrågan på anskaffningsstöd för paketbilar och lastbilar som drivs med alternativa drivkrafter bedöms ha påverkats bland annat av det allmänna marknadsläget och begränsningarna i EU:s lagstiftning om statligt stöd, och så är även bedömningen av den 27 mars 2024 förenad med många osäkerhetsfaktorer. Förslagen om förlängning av ansökningstiderna har ändå inte beaktats vid färdigställandet av regeringspropositionen på grund av det allmänna ekonomiska läget.  

Etanoliautoilijat ry, NEOT Oy och StepOne Tech Oy föreslog att nivån på konverteringsstödet för etanolkonverteringar ska höjas från 200 euro till 500 euro. Enligt Etanoliautoilijat ry är den nivå på konverteringsstödet som de föreslår i sitt yttrande motiverad också i förhållande till kostnaderna, eftersom en ändamålsenligt genomförd etanolkonvertering kostar cirka 700–900 euro och kostnaderna för ändringsbesiktningen är cirka 100 euro. Etanoliautoilijat ry motiverar också höjningen av konverteringsstödet med att ändringen inte har några konsekvenser för budgeten på grund av de stora reservationsanslag som beviljats för anskaffnings- och konverteringsstöd (Transport- och kommunikationsverkets uppskattning den 30 januari 2024 är 2,4 miljoner euro).  

Bioenergi rf och Suomen Biokierto ja Biokaasu ry föreslog i sina yttranden att ett enskilt företag i fortsättningen ska kunna få stöd för anskaffning av högst tio paketbilar eller lastbilar per år i stället för nuvarande fem. De ovannämnda föreslog också i sina yttranden att stödbeloppen för anskaffning av gasdrivna lastbilar ska höjas så att anskaffningsstödet är 8 000 euro för fordon i kategori N 2 vars totalmassa är högst 12 ton, 16 000 euro för fordon i kategori N 3 vars totalmassa är högst 40 ton och 30 000 euro för fordon vars totalmassa är över 60 ton.  

Enligt yttrandet från Suomen Taksiliitto ry är anskaffningsstödet ett avgörande incitament för utsläppssnål taxitrafik och föreningen lyfter i sitt yttrande fram synpunkter som motiverar behovet av anskaffningsstöd för taxibilar. 

Förslagen om höjning av stödet, utvidgning av stödprogrammet eller antalet fordon som stöds har inte beaktats vid den fortsatta beredningen av propositionen, eftersom syftet med propositionen inte är att på nytt bedöma villkoren för beviljande av anskaffningsstöd eller konverteringsstöd, utan i princip att ändra den gällande lagen så att den motsvarar EU:s ändrade lagstiftning om statligt stöd och återinföra möjligheten till konverteringsstöd i lagstiftningen i enlighet med riksdagens uttalande (RSv 20/2023 rd). När det gäller remissinstansernas förslag om att höja konverteringsstödet till 500 euro i fråga om etanolkonverteringar konstateras det att enligt Transport- och kommunikationsverkets utredning från 2022 säljs de ändringsserier som finns på marknaden i Finland vanligen till ett pris av 350–900 euro. Utredning om utvidgningspotentialen av godkännandeprocessen för etanol- och gaskonverteringsserier, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, utgiven 21.11.2022, Traficoms forskningsrapporter och utredningar 5/2022 (endast på finska med sammandrag på svenska). Dessutom medför ändringsbesiktningen av fordonet kostnader. I den föreslagna 6 § anges det inte som en förutsättning för beviljande av konverteringsstöd att ändringen ska göras vid en viss bilverkstad, vilket innebär att om förutsättningarna i lagen uppfylls kan konverteringsstöd fås också för sådana konverteringar som personen själv har gjort, förutsatt att ändringen uppfyller de tekniska kraven och godkänns vid ändringsbesiktning. Om stödbeloppet höjdes avsevärt, skulle Transport- och kommunikationsverket i samband med förfarandet för beviljande av stöd i fortsättningen bli tvunget att kontrollera att stödbeloppet inte är högre än kostnaderna för etanolkonverteringen. Detta skulle öka myndighetens administrativa börda.  

Etanoliautoilijat ry lyfter dessutom fram att det vore nyttigt att jämföra konverteringsstödens kostnadseffektivitet också med andra tillgängliga metoder för utsläppsminskning och att till motiveringen foga hurdana stödåtgärder som vidtagits i andra jämförelseländer. Enligt yttrandet från Etanoliautoilijat ry kan antagandet om att ungefär hälften av konverteringarna görs även utan konverteringsstöd inte direkt användas för att förutse vad som kan hända i framtiden. Utifrån yttrandet från Etanoliautoilijat ry har propositionens huvudsakliga konsekvenser kompletterats vid den fortsatta beredningen genom att man lagt till en observation om att ändringarna i fordonslagen våren 2023 och de föreslagna stöden tillsammans bedöms leda till att antalet konverteringar av fordon ökar jämfört med granskningsperioden för Transport- och kommunikationsverkets uppföljningsundersökning. Förslagen om att lägga till andra klimatåtgärder inom trafiksektorn eller jämförelseländer i motiveringen till regeringspropositionen beaktades inte vid den fortsatta beredningen av propositionen. Konsekvenserna av olika åtgärder för att minska utsläppen i ansvarsfördelningssektorn bedöms i samband med beredningen av klimatplanen på medellång sikt.  

Rahtarit ry konstaterade i sitt yttrande att en ökning av antalet renodlade eldrivna lastbilar förutsätter inte bara materielanskaffningar utan också investeringar i laddningssystem och lyfte fram synpunkter på utsläppsminskningspotentialen i fråga om biodiesel. Också Sähköinen Liikenne ry lyfte i sitt yttrande fram betydelsen av stödet för laddningsinfrastruktur. Enligt Gasum Oy:s yttrande förutsätter minskningen av utsläppen från trafiken och uppnåendet av de uppställda utsläppsminskningsmålen ett brett urval av metoder. Sähköinen Liikenne ry tog i sitt yttrande fasta på att elektrifieringen är det effektivaste sättet att öka energieffektiviteten i den tunga trafiken och logistikkedjorna under de närmaste åren och samtidigt också underlätta övergången från fossila bränslen.  

7  Specialmotivering

Rubrik. Det föreslås att lagens rubrik ändras tillbaka till lagen om tidsbegränsat stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter och för konvertering av fordon så att de drivs med alternativa drivkrafter.  

1 §.Tillämpningsområde. Till 1 mom. fogas en hänvisning till konvertering av fordon och som en lagteknisk ändring fogas termen ”anskaffning” till inom parentes.  

Till 2 mom. 3 punkten fogas en bestämmelse om att lagen också ska tillämpas på konverteringsstöd. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska lagen tillämpas på stöd som beviljas för konvertering av ett fordon så att det drivs med alternativa drivkrafter ( konverteringsstöd ) som söks senast den 15 december 2024. Ändringen behövs för att lagen ska kunna tillämpas också på konverteringsstöd, om det finns anslag för konvertering av fordon till etanol- eller gasdrift. Det är nödvändigt att ansökningstiden för konverteringsstöd avslutas inom den tidsram som föreslås i propositionen för att Transport- och kommunikationsverket under 2024 ska kunna fatta ett positivt beslut om de ansökningar som lämnats in i slutet av 2024, om de övriga förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd som anges i lagen uppfylls. Det treåriga reservationsanslag som 2022 budgeterats för konverteringsstöd kan utan ombudgetering användas till utgången av 2024.  

2 §. Förhållande till annan lagstiftning . Det föreslås att den hänvisning som i 2 mom. görs till de minimis-förordningen uppdateras så att den gäller den reviderade de minimis-förordningen. Kommissionen offentliggjorde den reviderade de minimis-förordningen den 13 december 2023 och den trädde i kraft den 1 januari 2024. Enligt 2 mom. ska bestämmelser om beviljande av stöd till sådana företag ( företag ) som avses i artikel 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, nedan den allmänna gruppundantagsförordningen, i fortsättningen finnas i den förordningen och i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, nedan de minimis-förordningen . I övrigt förblir paragrafen oförändrad.  

Det föreslås att ett omnämnande av konverteringsstöd tas in i rubriken till lagens 2 kap. 

4 §.Förutsättningar för beviljande av anskaffningsstöd för paketbil. Det föreslås att paragrafen ändras så att den motsvarar den reviderade de minimis-förordningen, enligt vilken anskaffningsstöd för fordon i fortsättningen oberoende av bransch kan beviljas också för anskaffning av fordon som är avsedda för godstransporter på väg. Innehållet i 4 och 5 mom. upphävs och 6 mom. blir 4 mom. I den finska språkdräkten korrigeras den hänvisning till artikel 2.18 i den allmänna gruppundantagsförordningen som ingår i 4 mom. genom att ordet ”kohta” ersätts med ”alakohta”. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad.  

5 §. Förutsättningar för beviljande av anskaffningsstöd för lastbil. Det föreslås att paragrafen ändras så att den motsvarar den reviderade de minimis-förordningen, enligt vilken anskaffningsstöd för fordon i fortsättningen oberoende av bransch kan beviljas också för anskaffning av fordon som är avsedda för godstransporter på väg. Det föreslås att innehållet i 3 mom. 5 punkten och 4 mom. upphävs. Samtidigt flyttas ordet ”och” som nu finns efter 3 mom. 4 punkten efter 3 punkten i samma moment. Enligt förslaget blir 5 och 6 mom. då 4 och 5 mom. I den föreslagna paragrafens nya 3 mom. 1 punkt stryks ordet ”tunga” som obehövligt. I övrigt förblir paragrafen oförändrad.  

6 §.Förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd. Enligt 1 mom. kan konverteringsstöd beviljas en fysisk person eller ett företag som konverterar en personbil så att den blir gas- eller etanoldriven. Enligt 2 § 2 mom. i lagen avser man med företag ett sådant företag som avses i artikel 1 i bilaga I till kommissionens förordning (EU)  nr 651/2014  ( den allmänna gruppundantagsförordningen ). Definitionen av företag i artikel 1 i bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen är vidsträckt. Som företag betraktas alla enheter som utövar ekonomisk verksamhet, oberoende av deras juridiska form. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.  

I 2 mom. föreslås bestämmelser om förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd. I 1 punkten föreslås bestämmelser om hur konverteringen ska genomföras. I den föreslagna 1 punkten beaktas bestämmelserna i den gällande fordonslagen. Enligt den ska konverteringen göras eller man ska förbinda sig att göra den i enlighet med 7 eller 7 a § i fordonslagen (82/2021). Hänvisningen till nämnda paragrafer i fordonslagen omfattar också Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter som meddelats med stöd av dem. Enligt 2 punkten kan konverteringsstöd beviljas om det i trafik- och transportregistret eller i det fordonsregister som förs av Fordonsmyndigheten på Åland antecknas att personbilen använder gas som den ena drivkraften eller som enda drivkraft, eller det vid en ändringsbesiktning till uppgifterna om en bensindriven personbil fogas en anteckning om att också höginblandad etanol kan användas som drivkraft för bilen. Enligt 3 punkten är en förutsättning för beviljande av konverteringsstöd att det anslag som i statsbudgeten reserverats för betalning av stödet står till förfogande.  

Enligt 3 mom. kan konverteringsstöd betalas endast en gång för en och samma personbil. Enligt det momentet kan konverteringsstöd under ett kalenderår beviljas en fysisk person eller ett företag högst en gång.  

Enligt 4 mom. ska konverteringsstöd inte beviljas företag i svårigheter. I 4 § 6 mom. hänvisas det i fråga om företag i svårigheter till företag som avses i artikel 2.18 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Enligt det föreslagna 6 § 4 mom. kan konverteringsstöd dessutom beviljas endast om inget annat understöd av statens medel har beviljats för konverteringen.  

7 § . Konverteringsstödets belopp. I paragrafen föreslås bestämmelser om konverteringsstödets belopp. De belopp av konverteringsstöd som beviljas för konvertering av fordon motsvarar de belopp av konverteringsstöd som fastställts före ikraftträdandet av lag 1132/2023. Enligt den föreslagna 7 § kan konverteringsstöd beviljas till ett belopp av 1 000 euro för konvertering av en personbil så att den blir gasdriven eller 200 euro för konvertering av en personbil så att den blir etanoldriven.  

12 a §. Stödberättigande kostnader. Det föreslås att det till paragrafen fogas bestämmelser om stödberättigande kostnader i fråga om konverteringsstöd. Det föreslås att 1 mom. ändras så att man i lagen med stödberättigande kostnader avser extra kostnader för konvertering av fordon till etanol- eller gasdrift eller sådana extra kostnader för köp eller långtidshyrning av fordon som avses i den allmänna gruppundantagsförordningen. I övrigt förblir paragrafen oförändrad.  

12 b §.Beloppet av stöd som beviljas företag. Det föreslås att 4 mom. ändras så att det i momentet dessutom föreskrivs om det maximala beloppet av konverteringsstöd som beviljas ett företag och om det totala beloppet av stöd per företag. Enligt det föreslagna 4 mom. får det maximala beloppet av anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar eller lastbilar eller av konverteringsstöd som beviljas ett företag inte överstiga 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Det behövs nationella bestämmelser om det maximala stödbeloppet, eftersom statsunderstöd enligt 6 § 1 mom. i statsunderstödslagen (688/2001) inte får täcka det fulla beloppet av de totalkostnader som orsakas av den verksamhet eller det projekt som utgör föremål för statsunderstödet, om inte något annat följer av skäl som är motiverade och nödvändiga för att målen med beviljandet av statsunderstödet ska nås. Det föreslås dessutom att 4 mom. ändras så att det motsvarar den reviderade de minimis-förordningen när det gäller det totala stödbeloppet per företag och tidsperioden för beräkningen av det. Regleringen utvidgas till att gälla även konverteringsstöd. Det totala stödbeloppet per företag höjs från nuvarande 200 000 euro till 300 000 euro. Dessutom ändras den tidsperiod som används vid beräkningen av stödet från beskattningsår till år. Förslagen grundar sig på artikel 3.2 i den reviderade de minimis-förordningen, enligt vilken det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett enda företag av en medlemsstat inte får överstiga 300 000 euro under en period av tre år. Enligt skäl 3 i den reviderade de minimis-förordningen bör, mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av de minimis-förordningen, taket för det högsta möjliga stöd av mindre betydelse som ett och samma företag kan få under en treårsperiod per medlemsstat höjas till 300 000 euro. Enligt ovannämnda skäl återspeglar detta tak inflationen sedan de minimis-förordningen trädde i kraft och den beräknade utvecklingen under förordningens giltighetstid. Enligt skälet är taket nödvändigt om man vill kunna garantera att alla åtgärder som omfattas av förordningen inte ska kunna anses påverka handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. Enligt skäl 11 i den reviderade de minimis-förordningen bör den treårsperiod som ska beaktas vid tillämpningen av förordningen ses över löpande. Enligt detta skäl måste hänsyn tas till det totala stöd av mindre betydelse som beviljats under de senaste tre åren för varje nytt stöd av mindre betydelse. I övrigt förblir paragrafen oförändrad.  

16 §.Ansökan om konverteringsstöd. I paragrafen föreskrivs det om ansökan om konverteringsstöd. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll i stor utsträckning de bestämmelser som gällde innan lag 1132/2023 trädde i kraft. Jämfört med de tidigare bestämmelserna ändras 3 mom. så att hänvisningen till en juridisk person och en enskild näringsidkare ersätts med termen företag. Till 3 mom. fogas dessutom ordet ”separat” för att förtydliga att ändring inte får sökas separat i villkorliga beslut.  

17 §.Utbetalning av konverteringsstöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om utbetalningen av konverteringsstöd. Enligt paragrafen ska Transport- och kommunikationsverket betala ut konverteringsstödet till stödmottagaren på basis av ett positivt stödbeslut. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll de bestämmelser som gällde innan lag 1132/2023 trädde i kraft.  

18 §.Stödmottagarens skyldighet att lämna uppgifter. Det föreslås att en hänvisning till konverteringsstöd fogas till paragrafen. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll de bestämmelser som gällde innan lag 1132/2023 trädde i kraft.  

8  Ikraftträdande

Det föreslås att lagen träder i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 juli 2024. 

Det föreslås att bestämmelserna i lagens 6 § ska tillämpas på konverteringar som gjorts efter lagens ikraftträdande. Det föreslagna behövs för att förtydliga att de konverteringar av fordon som gjorts före ikraftträdandet av lagen inte omfattas av möjligheten att ansöka om stöd. 

Det föreslås att de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen ska tillämpas på ansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet. Vidare föreslås det att på anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar och lastbilar och konverteringsstöd som beviljats före ikraftträdandet av lagen ska tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Genom de föreslagna övergångsbestämmelserna förtydligas det att handläggningen av ansökningar som görs innan författningsändringarna enligt denna proposition träder i kraft slutförs enligt de bestämmelser som gällde tidigare.  

9  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

I den allmänna jämlikhetsbestämmelsen i 6 § 1 mom. i grundlagen uttrycks den grundläggande principen om jämlikhet och lika värde. Människor eller grupper av människor kan inte godtyckligt genom lag försättas i en gynnsammare eller ogynnsammare ställning än andra. Grundlagens jämlikhetsbestämmelse förutsätter att människor behandlas lika i likadana situationer. I förfarandet enligt den föreslagna lagen har alla som ansöker om stöd inom ramarna för EU:s lagstiftning om statligt stöd lika möjlighet att ansöka om och beviljas stöd så länge som anslaget räcker till. Dessutom finns det skäl att beakta att ansökan om stöd är frivillig för den som planerar att skaffa ett fordon, och att ingen har subjektiv rätt att få sådana anskaffningsstöd för fordon som nämns i lagen.  

Enligt 20 § 1 mom. i grundlagen bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Enligt 2 mom. i den paragrafen ska det allmänna verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Lagförslagets övergripande mål är att främja användningen av alternativa drivkrafter i trafiken och således bidra till att utsläppsminskningar nås inom trafiken. Lagförslaget främjar tillgodoseendet av de grundläggande miljörättigheterna genom att bidra till att minska koldioxidutsläpp från fordon.  

I enlighet med vad som anförs ovan innehåller den föreslagna lagen inga sådana begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna som är problematiska med tanke på grundlagen. Därmed är det motiverat att anse att lagförslaget i propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.