1
Nuläge och bedömning av nuläget
Lag om yrkesutbildning
Lagen om yrkesutbildning (531/2017) trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 6 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning utfärdas bestämmelser om vilka yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som ingår i examensstrukturen för yrkesutbildningen genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Enligt 15 § 1 mom. bestämmer Utbildningsstyrelsen examensgrunderna för varje examen som ingår i den examensstruktur som avses i 6 §. Enligt 15 § 2 mom. anges i examensgrunderna till exempel examens kompetensområden. Enligt 6 § får med avvikelse från 15 § 2 mom. 2 punkten genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet dessutom utfärdas bestämmelser om ett kompetensområde som ingår i en viss examen, om kostnaderna för ordnande av kompetensområdet avviker betydligt från de allmänna kostnaderna för ordnande av examen.
Utgångspunkten är därmed att Utbildningsstyrelsen bestämmer om kompetensområdena och undervisnings- och kulturministeriet endast till den del ministeriet har bemyndigande enligt 6 § 1 mom.
Lagens 23 § gäller tillstånd att ordna examina och utbildning. Enligt paragrafens 1 mom. anges i anordnartillståndet de examina som utbildningsanordnaren har rätt att bevilja och för vilka utbildningsanordnaren kan ordna examensutbildning.
Tillstånden att ordna yrkesutbildning reviderades i enlighet med lagen om yrkesutbildning och de nya tillstånden trädde i kraft den 1 januari 2018. Efter reformen av anordnartillstånden inom yrkesutbildningen har det framkommit ett behov av att begränsa rätten att ordna vissa kompetensområden inom vissa examina i syfte att säkra kvaliteten på examen och examensutbildningen när ett kompetensområde inom examen omfattas av nationell lagstiftning, internationella överenskommelser eller EU-lagstiftning. Enligt anordnartillstånden som beviljats enligt övergångsbestämmelserna i lagen om yrkesutbildning får yrkesexamina och specialyrkesexamina samt utbildning som förbereder för dessa inom bland annat energibranschen för närvarande ordnas av alla anordnare av yrkesutbildning som tidigare hade ett av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning och ett avtal om ordnande av fristående examina för någon av examina som sammanslagits med yrkesexamen inom energibranschen. I kraven på yrkesskicklighet för yrkes- och specialyrkesexamen inom energibranschen har inkluderats sådan kompetens som enligt lagstiftningen om tryckbärande anordningar krävs av personer som arbetar med användning, underhåll och övervakning av tryckbärande anordningar. I yrkesexamen inom energibranschen som träder i kraft den 1 augusti 2018 och följer förordningen om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (680/2017) sammanslås yrkesexamen för fjärrvärmemontör, yrkesexamen för elnätsmontör och yrkesexamen för operatör vid kraftverk.
Kompetensområdet för kraftverksteknik som ingår i yrkes- och specialyrkesexamen inom energibranschen omfattas av kraven i lagstiftningen om tryckbärande anordningar. Alla anordnare av yrkesutbildning som har tillstånd att ordna den nya yrkes- eller specialyrkesexamen inom energibranschen kan dock inte anses ha faktiska förutsättningar att producera eller säkerställa den kompetens som lagstiftningen om tryckbärande anordningar kräver. Därför är det nödvändigt att ge undervisnings- och kulturministeriet bemyndigande att genom förordning föreskriva om kompetensområden även då kompetensen inom ifrågavarande kompetensområde regleras genom lag eller förordning eller omfattas av en internationell överenskommelse som är förpliktande för Finland. I de tillstånd att ordna utbildning som varit i kraft från ingången av 2018 har man redan i praktiken gått till väga så att utbildningsanordnarens rätt att bevilja examina och ordna examensutbildning på ett visst kompetensområde eller vissa kompetensområden av grundad anledning har uteslutits ur anordnartillståndet.
I 40, 41 och 81 § i lagen om yrkesutbildning behandlas tillgänglighet vid antagning av studerande, information om antagning som studerande samt indragning av studierätten. Enligt 40 § får en omständighet i anslutning till sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte den antas som på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan genomföra utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid en läroanstalt, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö, om kraven på säkerhet vid examina som avses i 81 § så förutsätter och om detta hinder inte kan undanröjas med rimliga åtgärder. I fråga om examina som avses i 81 § är ett hinder för antagning som studerande även ett beslut om indragning av studierätten enligt 81 §, 33 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) eller 43 a § i universitetslagen (558/2009), om omständigheter som har samband med skyddet för andras hälsa och säkerhet förutsätter det. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka krav på hälsotillståndet som hänför sig till examina som avses i 81 §.
Enligt 81 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning kan utbildningsanordnaren dra in rätten att avlägga en examen och rätten att delta i examensutbildning på vissa grunder som anges i 1 mom. när utbildningen eller utövandet av yrket inbegriper krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller kundsäkerheten eller säkerheten i trafiken. Enligt 4 mom. utfärdas bestämmelser om de examina som omfattas av 81 § genom förordning av statsrådet.
I fråga om bestämmelserna som gäller indragning av studierätten av skäl som hänför sig till den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga (lösningar i olämplighetsfrågor om studierätt, s.k. SORA-bestämmelserna) har det framkommit att möjligheten att dra in studierätten i vissa omfattande examina bör kunna riktas så att den gäller endast ett visst kompetensområde inom examen. Sådana kompetensområden är exempelvis inom grundexamen i logistik kompetensområdet för transportservice och kompetensområdet för flygplatsservice samt inom yrkesexamen i miljövård kompetensområdet för transport av avfall och farliga ämnen. Möjligheten att dra in studierätten ska kunna riktas endast till de kompetensområden inom examina som på det sätt som avses i 81 § i lagen om yrkesutbildning hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller klientsäkerheten eller säkerheten i trafiken.
Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) ändrades genom lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (532/2017). Denna ändringslag trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 10 § 1 mom. beviljas anordnare av yrkesutbildning basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering till en sådan andel av det belopp av varje finansieringsandel enligt 32 a § som motsvarar den relativa andel som utbildningsanordnarens prestationer utgör av alla utbildningsanordnares prestationer. Av det belopp enligt 32 a § som basfinansieringsandelen utgör dras dock först av det sammanräknade beloppet av de höjningar enligt prövning som avses i 32 e §.
Enligt motiveringen till regeringens proposition (RP 39/2017 rd, s. 310) beviljas den finansiering som avses i 1 mom. i regel genom ett finansieringsbeslut som fattas i slutet av året. Avsikten är dock att en liten andel av beloppet av basfinansieringsandelen inte ska fördelas, så att det är möjligt att bevilja finansiering för studerandeår som det besluts om under finansåret samt för eventuella rättelser. Beloppet för studerandeår som det besluts om under finansåret bestäms så att det belopp av basfinansieringsandelen som det beslutits om genom utbildningsanordnarens finansieringsbeslut delas med antalet av utbildningsanordnarens målinriktade studerandeår, varvid man får det anordnarspecifika priset för ett enskilt studerandeår. Det beloppet av basfinansieringsandelen som fortfarande är ofördelat i slutet av finansåret fördelas på utbildningsanordnarna i förhållande till det målinriktade antalet studerandeår viktat med en anordnarspecifik viktkoefficient som beslutits för finansåret.
Enligt 32 a § är basfinansieringens andel 50 procent, prestationsfinansieringens andel 35 procent och effektivitetsfinansieringens andel 15 procent av det belopp som fås när anslaget för yrkesutbildning minskas med det belopp av strategisk finansiering som avses i 32 h §.
Enligt 32 e § i lagen kan den basfinansiering som beviljas utbildningsanordnare efter prövning höjas av särskilda skäl som hänför sig till utbildningsanordnarens verksamhet. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar på ansökan om höjning efter prövning.
Enligt 32 h § är strategifinansieringens andel högst fyra procent av anslaget för yrkesutbildning. Som strategifinansiering beviljas de understöd för yrkesutbildning som avses i 44 § 1 mom.
Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet tar inte ställning till om höjning efter prövning kan beviljas under finansåret. Efter att lagen om yrkesutbildning trädde i kraft har det dock framkommit ett behov av en sådan möjlighet på grund av särskilda skäl som hänför sig till utbildningsanordnarnas verksamhet och därför måste lagen preciseras. I lagen finns inte heller bestämmelser om fördelningen av finansiering som beviljats i en tilläggsbudget, och därför bör lagen preciseras.
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
Det föreslås att 6 § i lagen om yrkesutbildning ändras så att bestämmelser om kompetensområden som ingår i en examen kan utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet även i sådana fall när kunnandet i ifrågavarande kompetensområde regleras genom lag eller förordning eller omfattas av en internationell överenskommelse som är förpliktande för Finland och tillämpningen av lagen, förordningen eller överenskommelsen begränsas till ifrågavarande kompetensområde inom examen. Det föreslås att 23 § samtidigt ändras så att tillståndet att ordna yrkesutbildning kan innehålla bestämmelser om att rätten att bevilja examina och ordnade examensutbildning inte gäller ett eller flera med stöd av 6 § 1 mom. 1-2 punkten genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet fastställda kompetensområden som ingår i en viss examen. De föreslagna ändringarna behövs för att rätten att bevilja examina och ordna examensutbildning inom ett visst kompetensområde som ingår i en examen eller inom vissa kompetensområden som ingår i en examen ska kunna uteslutas från utbildningsanordnarens anordnartillstånd. Genom ändringen säkerställs att examina på kompetensområden som innefattar sådana särskilda krav kan beviljas och examensutbildning kan ordnas endast av sådana utbildningsanordnare som har faktiska förutsättningar att säkerställa kvaliteten på examen på ett tillbörligt sätt och att ordna examensutbildningen ändamålsenligt och tryggt. Den föreslagna ändringen motsvarar syftet med gällande lag och förfarandet har i nödvändig utsträckning redan tillämpats i tillstånd att ordna yrkesutbildning.
Vidare föreslås att 6 § ändras så att bestämmelser om kompetensområden som ingår i en examen också kan utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet när ifrågavarande kompetensområde innefattar krav enligt 81 § 1 mom. som avviker från de allmänna kraven för examen. Samtidigt föreslås ändringar i paragraferna som gäller indragning av studierätten (40, 41 och 81 §) så att dessa beaktar rätten att dra in studierätten i fråga om ett specifikt kompetensområde. Syftet med ändringen är att möjligheten att dra in studierätten ska riktas endast till de kompetensområden inom examina som på det sätt som avses i 81 § i lagen om yrkesutbildning hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller klientsäkerheten eller säkerheten i trafiken.
Det föreslås att 10 och 32 e § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet preciseras så att det är möjligt att bevilja finansiering efter prövning även under finansåret. Syftet med ändringen är att trygga utbildningsanordnarens ekonomiska ställning i särskilda situationer som uppstår under finansåret. Därtill föreslås nödvändiga preciseringar som gäller fördelningen av finansiering enligt en eventuell tilläggsbudget. Till 32 a § föreslås bli fogat ett nytt 2 mom., enligt vilket finansieringsandelar enligt 1 mom. inte behöver beaktas i finansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget. Till 32 h § fogas ett nytt 2 mom., enligt vilket strategifinansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget kan överskrida andelen på fyra procent enligt 1 mom. Syftet med ändringarna är att anordnare av yrkesutbildning smidigt ska kunna beviljas finansiering enligt en eventuell tilläggsbudget utan att förfarandet är knutet till procentandelarna enligt 32 a och 32 h §.
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 augusti 2018.